Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astma - Astmatiker - Astmolysin - Aston, Francis William - Aston manor - Astor, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Astmatiker—Astor
364
Astübe Arendsi.
gränsade anfall. Den uppkommer stundom
vid viss ålder (puberteten) ocb försvinner
ibland vid en bestämd ålder, kanske i
samband med utveckling, resp, avveckling av
inresekretionen. Namnet a. gives populärt
ofta åt emfysem, som på grund av
lungornas utspänning företer en viss likhet i
symtomen. Vid hjärtfel förefinnes ibland ett
astmatiskt tillstånd, kardial a., när blodet
stockar sig i lungorna. Den egentliga a.,
den bronkiala, är en självständig, egenartad
sjukdom, som visserligen sedan kan
kombineras med andra sjukliga tillstånd, t. ex.
blodtrycksstegring eller tuberkulos. Dess orsak
ligger dels i en ringmuskelkramp i luftrören,
dels i en slembildning, katarr, i dem.
Luft-rörskrampen, som är det huvudsakliga
(mekaniska) momentet i sjukdomsbilden,
uppkommer genom en överspänning i vagusnerven
(vagotoni), vilken utlöses på reflexväg. Detta
förklarar det snabba inträdandet av
anfallen och att de kunna framkallas av
mångahanda retmedel, från varbildningar och
polyper i näsan till rent psykiska chocker. På
grund av analogien med hösnuvan (höastman)
har man sökt och i många fall funnit det
utlösande momentet till anfallen ligga i
överkänslighet mot vissa äggvite- (eller möjligen
även andra) ämnen (anafylaxi), när de
förtäras eller t. o. m. endast inandas. På samma
väg förklaras ett annat symtom, som ofta
förekommer hos astmatiker, nämligen
nässel-utslag (urticaria), sammanhanget med vissa
hudsjukdomar (prurigo) och uppträdandet av
en mängd speciella rödpunkterade leukocyter
i blodet, vilket sistnämnda symtom användes
för att skilja äkta a. från andra liknande
lungsjukdomar. Dessa teoretiska utredningar
ha skapat riktlinjer för behandlingen: vid
anafylaxi alltså immunisering, s. k.
antigen-eller vaccinbehandling, vid vagotoni:
behandling med atropin (eller belladonna), som
förlamar vagusnervens överspänning. Just på
denna punkt har man funnit ett ytterst
verksamt medel i insprutning av adrenalin (ev.
tillsammans med hypofyspreparat, s. k.
ast-molysin), vilken på några minuter häver det
svåraste astmaanfall. Till samma grupp hör
behandling med kalksalter. Till den äldre
terapien räknas inandning av röken från stram
monium (-pulver, -cigarretter), nitrat etc. Mot
den katarrala, slembildande delen av
sjukdomsprocessen ordineras luftombyte, torrt klimat,
skogstrakt. Mot luftrörskatarren användas
alltjämt jodpreparat och slemlösande droger
(Polygala, Ipecacuanha), ev. i förening med
atropinpreparat, som avse att minska
slem-avsöndringen. Tillg.
Astmatiker, person, som lider av astma. —
Adj.: Astmätisk.
Astmolysln är ett preparat, bestående av
adrenalin (suprarenin) och hypofysin, som
för-säljes i ampuller och användes vanl. med
utmärkt resultat till insprutning vid anfall av
astma samt även enstaka gånger vid
hjärt-svaghet i sista stadiet.
Aston [ä’sten], Francis William, eng.
fysiker o. kemist,
nobelpristagare i
kemi 1922 (f. 1877), fil.
doktor 1914, blev
1920 fellow vid
Tri-nity college i
Cambridge och 1923 vid
Royal society i
London. A:s förnämsta
arbeten äro hans
upptäckt av
isotoper bland de lättare
grundämnena samt
det experimentella
bekräftandet av att
atomvikterna
utgö
ras av hela tal (se Atom och
Masspektro-g r a f).
Aston manor [ä’sten mä’ne], stadsdel i
Birmingham (se d. o.).
Astor [ä’ste], amerik.-eng. släkt.
Stamfadern, John Jacob A. (se nedan), var f. 1763
i byn Walldorf nära Heidelberg i Tyskland.
Arbetade till en början hos fadern, som var
slaktare, och sedan några år i London i en
farbroders pianofabrik. 1783 utvandrade han
till Amerika. Hans sonsons son W. W. A. (se
nedan) blev stamfader för en eng. gren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
