Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astor, John Jacob d. ä. - Astor, John Jacob d. y. - Astor, John Jacob (1864—1912) - Astor, Nancy Witcher - Astor, Waldorf - Astor, William Waldorf - Astorbiblioteket - Astorga, Emmanuele d’ - Astrabad - Astrachan, Astrahan (guvernement) - Astrachan, Astrahan (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Astor, J. J.—Astrachan
366
Astor [ä’stø], John Jacob d. ä., amerik.
storkapitalist o. mecenat (1763—1848). Slog
sig i Amerika på pälshandel och sökte genom
anläggandet av en rad faktorier från de Stora
sjöarna till Stilla oceanen frigöra den
amerikanska pälshandeln från beroendet av
Hud-son-bay-kompaniet samt grundade 1811 i detta
syfte faktoriet A s t o r i a nära Columbia
rivers mynning. Då det engelsk-amerikanska
kriget 1812—14 stäckte företaget, ägnade sig
A. åt handel på Kina och förtjänade dels
därpå, dels på tomtköp omedelbart invid New
York en ofantlig förmögenhet, som genom
jordvärdestegringen sedermera
mångdubblades. Han testamenterade 350,000 doll. till
grundläggandet av Astorbiblioteket (se New
York public library). Litt.: Parton,
»Life of John Jacob A.» (1865).
Astor [ä’sto], John Jacob d. y., amerik.
storkapitalist (1822—1890), sonson till J. J. A.
d. ä. Idkade vid Harvard college och i
Göttingen grundliga studier samt deltog som
överste under Mac Clellan i inbördeskriget,
ägnade sig sedan åt skötseln av familjens
stora egendomar och omhuldade frikostigt
Astorbiblioteket.
Astor [ä’ste], John Jacob, amerik.
finansman (1864—1912), brorson till J. J. A.
d. y., kusin till W. W. A. Byggde 1897 i New
York Astoria hotel och förenade därmed det
av kusinen W. W. A. uppförda Waldorf
hotel till ett av världens största, Waldorf
Asto-ria hotell. På återväg från bröllopsresan efter
sitt giftermål med skådespelerskan Madeleine
Talmage Force omkom han vid den stora
Ti-tanic-olyckan.
Astor [ä’sto], Nancy Witcher, eng.
politiker, viscountess (f. 1879). Är dotter till
plantageägaren Ch. D. Langhorne i Virginia
och blev omgift 1906 med Waldorf A.,
vis-count A. (se nedan).
Är den först
invalda kvinnliga led. i
eng. underhuset.
Intresserad av socialt
arbete var hon sin
man behjälplig
under hans politiska
arbete och valdes
nov. 1919, då
mannen vid sin faders
död övergick till
överhuset, med stor
majoritet som
konservativ koalitions-kandidat för hans
valkrets. I underhuset har hon gjort lycka
som god och slagfärdig talarinna i sociala
frågor. Har utgivit »My two countries» (1923).
Astor [ä’ste], Waldorf, viscount A., eng.
politiker (f. 1879), son till följ.; g. m. Nancy
W. A. (se ovan). Blev 1911 unionistisk led. av
underhuset men övergick till överhuset 1919
vid faderns död. 1918 blev han
premiärministerns parlamentssekreterare, hade s. å.
motsva
rande befattning i livsmedelsministeriet, 1919
vid Local government board och i
hälsovårdsministeriet 1919—21. Äger tidn. The Observer.
Astor [ä’ste], William Waldorf,
viscount A., eng.-amerik. finansman (1848—1919),
son till J. J. A. d. y. Var 1882—85 Förenta
staternas minister i Rom, bosatte sig 1890 i
England och lät 1899 naturalisera sig som
engelsman, blev 1916 pär (baron A.), 1917 viscount.
Äger tidn. Pall Mall Gazette och The Observer.
Astorbiblioteket, grundlagt genom
donation av familjen Astor, uppgick 1895 i New
York public library (se d. o.).
Asto’rga, Emmanuele d’, spansk
tonsättare (1680—1757). Var en musikaliskt högt
begåvad dilettant, bosatt bl. a. i Palermo och
London samt sedan i Spanien. Är mest
berömd genom ett melodiskönt »Stabat mater».
Astrabäd, se Asterabad.
Astrachan [-a’nj], A s t r a h a’n, guvern. i
s. ö. Ryssland med kust mot Kaspiska havet.
21,394‘ kvkm, 387,148 inv. (1920).
Genom-flytes av nedre Volga och omfattar de
vidsträckta saltstäpperna på bägge sidor om
floden. Stäpperna äro rika på saltsjöar,
av vilka Elton och Baskuntschak äro de
största. Jordbruket är obetydligt, omkr. 3/«
av arealen bestå av improduktiv mark.
Däremot är stäppen synnerligen lämplig för
boskapsskötsel. En annan viktig näringsfångst
är fisket dels i Kaspiska havet, dels i Volga
(stör). På sina håll förekommer ock en icke
obetydlig odling av vattenmeloner och senap.
Ung. en tredjedel av befolkningen är
nomader av olika mongoliska stammar, såsom
kir-giser, kalmucker, tatarer, turkmener o. s. v.
Större delen av befolkningen utgöres av
storryssar. Inom A. mötas snart sagt alla v.
Asiens och Europas religioner. Största delen
av befolkningen tillhör dock grekisk-katolska
kyrkan, 54 %, samt islam, 31 %. Guv. A. var
under tsartiden betydligt större. (H. T-e.)
Astrachan [-a’nj], A s t r ah a’n, stad i s. ö.
Ryssland i Volgadeltat, 68 km från Volgas
mynning, huvudstad i guv. A. 128,648 inv.
(1920). Säte för en grekisk och en armenisk
ärkebiskop. I A. finnas ett teologiskt
seminarium, flera gymnasier samt ett
fiskerimu-seum. Staden består av fästningen (Kremlin)
på ön Zajatjij Bugor, Vita staden (Bjelgorod)
samt ett mycket stort antal förstäder, så gott
som uteslutande bestående av trähus och med
gator utan stenläggning. På högsta kullen i
Kremlin ligger den vackra Uspenskijkatedralen
(anlagd 1646) med fem gyllene kupoler.
A. är station för Rysslands krigsflotta på
Kaspiska havet. Nästan hela handeln på
Persien och Centralasien går genom A., som
dessutom är utgångspunkt för ångbåtslinjer till
alla delar av Kaspiska havet. Från A.
särdeles livlig flodfart på Volga. Av
synnerligen stor betydelse är fiskfångsten, särskilt
av sill och stör, av vilken sistnämnda den
bästa kaviaren beredes. På platsen finnas
betydliga skeppsbyggerier, väverier (bomull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
