Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astrachan, Astrahan (stad) - Astraea - Astrafobi - Astragal - Astragalus - Astrahan - Astrakan - Astral, Astralisk - Astralandar - Astralkropp - Astrallampa - Astralljus, Astralsken - Astralolja - Astralplan, Astralvärlden - Astrantia - Astrid Sofia Lovisa Tyra - Astrilder, Bengalister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Astraea—Astrilder
368
Utsikt över Astrachan.
och siden), tvålfabriker samt garverier. Från
A. utskeppas nafta, salt, frukt (vindruvor och
meloner) m. m. Runt omkring staden finnas
ganska betydande vingårdar. — Staden
grundlädes på 1400-talet och var 1480—1557
huvudstad i ett tatarkanat. (H. T-e.)
Asträea, en småplanet (jfr Asteroider),
upptäckt 1845 av Hencke, med en omloppstid
av 4 år.
Astrafobl (av grek, astrapè, blixt, och fo’boa,
fruktan) betecknar sjuklig fruktan för oväder,
speciellt åskväder.
Astragäl, den list, som skiljer kapitälet
från skaftet å en kolonn, pelare eller pilaster.
Den bildas av en rundstav med därunder
löpande platt och hålkäl. Rundstaven utbildas
stundom till ett pärlband. A. saknas i
gre-kisk-doriska kolonnordningar.
Astra’galus, se Backsöt a.
Astraha’n, se Astrachan.
Astrakan. 1. Benämning på ett slags fina,
krusulliga, svartbruna el. grå lammskinn av
en fårras i ö. Ryssland (namnet av guvern.
Astrachan) och s. v. Asien. Rent svarta skinn
äro färgade. — 2. Sammetsvävnad, imiterande
det ryska pälsverket astrakan. — 3. Se
Äpple.
Asträl el. A s t r ä 1 i s k, som tillhör el.
härrör från el. har avseende på stjärnorna;
stjärnlik, strålande som en stjärna;
himmelsk; betecknar i teosofi och spiritism
tillhörighet till den värld eller det »plan»
(»astralplanet»), som tänkes utgöra ett
mellanled mellan det fysiska planet och det
mentala planet.
Astralandar. Enligt fornösterländsk och
annan folktro är varje himlakropp besjälad
av en ande. I medeltidens demonologi
(andelära) förstod man med a. än fallna änglar, än
de avlidnas själar, än ur elden uppkomna
andar, som svävade mellan jord, himmel och
helvete utan att tillhöra något av dessa riken.
De ansågos stå i umgänge med och utöva
inflytande på människorna.
Astralkropp, enligt nyplatonikerna,
Para-celsus och nyare teosofer en fin, lätt, i
människans synliga kropp befintlig men dock för
ögat osynlig organism, som är den närmaste
och omedelbaraste bäraren av människosjälen.
A. tänkes då som en utstrålning från
stjärnorna och anses äga bestånd någon tid efter
en människas död. Se vidare Spiritism
och Teosofi. S-e.
Astrallampa, se Lampa.
Astralljus el. A s t r a 1 s k e n,
det ljusskimmer, som under
stjärn-klara nätter varseblives mellan
Vintergatans stjärnor. Detta sken
synes även, ehuru svagare, över
större delen av stjärnhimmelen.
A. är även benämning på ett slags
eter, som enl. teosoferna finnes i
världsrymden jämte den s. k.
ljusetern. R. N.*
Astralolja, vit och omsorgsfullt
renad fotogen, se Petroleumindustri.
Astralplan, Astralvärlden, se Astral
och Teosofi.
Astrantia major.
Astra’ntia, växtsläkte av fam.
flock-b 1 o m s tr i ga (Umbelliferae), utmärkt
därigenom, att de mångblommiga enkla flockarna
vid basen äro omgivna av talrika stora
svepe-blad av vit eller rödaktig färg. A. major
(från mellersta Europa) odlas hos oss som
prydnadsväxt; den är giftig.
Astrid Sofia Lovisa Tyra, prinsessa
(f. 1905 17/n), dotter till prins Karl, hertig
av Västergötland, och hans gemål, Ingeborg.
A’strild, egentl. »kärlekseld», ett namn på
kärleksguden (Amor, Cupido), bildat av
Stiern-hielm och stundom nyttjat i poesi.
Astri’lder el. B e n g a 1 i’s t e r kallas en del
smalnäbbade vävarfinkar (se d. o.), av
vilka ett flertal är omtyckta burfåglar. Mest
bekanta av hithörande former äro h e
lena-få g e 1 n (Estrilda astrild) från Sydafrika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
