Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlantiska oceanen (Atlantiska havet, Atlanten) - Vetenskapliga undersökningar - Litteratur - Atlantiska tiden - Atlantlinjer - Atlantosaurus - Atlanttrafik - Atlas (titan) - Atlas, Atlasbergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Atlantiska tiden—Atlas
418
större expeditioner märkas de tyska
expeditionerna med »Gauss» 1901—03 (v. Drygalski),
med »Planet» 1906—07 och »Deutschland» 1911
—12; norska expeditionerna med »Fram» 1906
(Nansen) i polarbassängen, med »Michael Sars»
i Norska havet 1901 samt i A. 1910, vidare
Kanadensiska fiskeriexpeditionen 1914—15, de
3 sistnämnda under ledning av J. Hjort. De
senaste expeditionerna i A. med danska fartyg
(»Dana» o. a.) ha utförts under ledning av J.
Schmidt.
Av svenska expeditioner märkes utom
Nordenskiölds Vegafärd F. L. Ekmans
hydrografiska expedition i Östersjön och Kattegatt
1877. Efter stiftandet av den internationella
havsforskningen 1899—1902 har
utforskningen av de nordiska haven inträtt i ett nytt
skede genom samtidigt utförda s. k.
termins-färder 4 gånger årligen av de samverkande
ländernas undersökningsfartyg.
Litt.: W. Thomson, »The depths of the sea»
(1873) och »Voyage of the Challenger. The
Atlantic» (1877) ; övriga redogörelser för
ovannämnda expeditioner; de av »Deutsche
See-warte» utgivna »Atlas des Atlantischen
Oze-ans»(2:a uppl. 1902) och »Segelhandbuch» (2:a
uppl. 1899); Schott, »Geographie des
Atlantischen Ozeans» (1912). Från de oceanografiska
institutionerna i Monaco och i Paris utgivas
stora serier av specialarbeten över A:s
djurvärld. Om publikationer från Internationella
havsforskningens centralbyrå i Köpenhamn
och från institutioner i därmed samverkande
länder seHavsforskning. O. P.
Atlantiska tiden, beteckning för ett
geologiskt tidsskede efter istiden, då norra Europa
hade ett varmare och fuktigare klimat än
nu. Detta skede anses sammanfalla med förra
delen av »litorinatiden». Se Postglacial.
Atlantlinjer. Härmed avses i allmänhet
passagerarlinjer över Nordatlanten, vilka
förmedla trafiken mellan Europa och
Nordamerika. Om övriga transoceana frakt- och
passagerarlinjer, såväl över Nord- och
Sydatlan-ten som över de övriga världshaven, se
Oceanlinjer. A. voro år 1922 till antalet 28.
Deras vanligaste anlöpningshamnar i
Skandinavien äro Göteborg, Köpenhamn och
Kristiania samt i det övriga Europa Danzig,
Hamburg, Bremen, Rotterdam, Antwerpen, Havre,
Cherbourg, Bordeaux, London, Southampton,
Liverpool, Glasgow och en del sydeuropeiska
hamnar. I Nordamerika anlöpes allmännast
New Pork för passagerare till Förenta
staterna, och där äro särskilda anordningar
träffade för emottagande av invandrare.
Passagerare till Kanada befordras till en del
över Förenta staterna men huvudsakligen
genom direkt anlöpning av Montreal eller
Halifax. 1922 befordrade a. sammanlagt omkr.
550,000 passagerare från Europa, och av dessa
reste omkr. 95,000 till Kanada. Från
Nordamerika befordrades s. å. omkr. 320,000
passagerare till Europa. Bland de förnämsta
utländska a. märkas Cunard. White star, Red
star, Canadian pacific, Royal mail och Anchor
lines (engelska), United statés och United
American lines (amerikanska), French line
(fransk) samt Hamburg-Amerika-Linie och
Norddeutscher Lloyd (tyska). De
skandinaviska linjerna äro: Svenska Amerikalinjen,
Skandinavien—Amerikalinj en (dansk) och
Norska Amerikalinjen. Yngst bland dessa är
Svenska Amerikalinjen, som bildades 1914
och följ, år öppnade trafik. Svenska
Ameri-kalinjens flotta utgöres f. n. (1924) av:
Längd Antal
Passage-i fot knop rare
T/S Drottningholm . . 540 16 1,400
S/S Stockholm ........ 565 14 1,100
S/S Kungsholm .... 565 14 1,100
M/S Gripsholm ........ 575 17 1,660
T/S = turbin ship (turbinfartyg).
S/S = steam ship (ångfartyg).
M/S = motor ship (motorfartyg).
De svenska fartygen utmärka sig genom en
solid komfort för passagerare i samtliga
klasser. I synnerhet har avseende fästs vid
att den skandinaviska publikens fordringar
på bekvämligheter i II och III klass äro
större, än vad som tillgodoses å ett flertal
övriga linjer. Denna linjes nyaste ångare,
»Gripsholm», är det första motordrivna
passagerarfartyget i världen av sin storlek, 17,000
registerton och 23,500 deplacementton.
Genom frånvaron av ångpannor och genom
modernt tillvaratagande av alla utrymmen står
detta fartyg vid sin tillkomst i en klass för
sig, överlägset alla jämnstora konkurrenter.
1922 stod Svenska Amerikalinjen redan i
andra rummet bland de skandinaviska linjerna i
fråga om passagerarantalet och har under
1923 ryckt fram till främsta plats med
sammanlagt omkr. 37,000 passagerare el. omkr.
43 % av de skandinaviska linjernas
sammanlagda trafik. — En stor del av a:s
passagerare till Nordamerika utgöres av emigranter.
Genom särskild lagstiftning, den s. k.
kvota-lagen, har det årliga antalet invandrare
från varje europeisk stat begränsats. Jfr
Amerikas förenta stater, sp. 765. B.Z—r.
Atlantosåii’rus, se Brontosaurus.
Atlanttrafik, se Atlantlinjer.
A’tlas, en titan, som uppbar himlavalvet
med sitt huvud och sina outtröttliga händer.
Man berättade senare, att han förvandlats till
berget Atlas i Afrika i yttersta västern vid
oceanens rand. Se bild sp. 419. Jfr Atlant.
A’tlas, Atlasbergen, bergssystem i n. v.
Afrika från atlantiska kusten genom
Marocko, Algeriet och Tunisien till Medelhavet;
2,300 km längd. A. är ett stycke Europa
i Afrika, ett veckningsberg, som tillhör
det stora alpina systemet och över Sicilien
sammanhänger med Apenninerna; genom
in-störtningar i medelhavsbäckenet har A. skilts
från dessa. A:s huvudparti, Höga A.,
sträcker sig med 700 km längd från Kap Ghir till
Djebel ATaschin. Högsta toppen, Likoumt
(Tamjurt), 4.700 m, är hela A:s högsta punkt.
II. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
