Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlas, Atlasbergen - Atlas (karta) - Atlas (halskota) - Atlas (tyg) - Atlas (aktiebolag) - Atlas-Diesel - Atlasfågel - Atlaspapper - Atle - Atlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Atlas—Atlet
420
Herakles, Atlas och en nymf. Metop från
Zeua-templet i Olympia.
Aven om ingen del av A. når över snögränsen,
kvarligger ofta snön på de högsta delarna
sommaren över. Höga A. skäres av passen
Telremt, Teluet, Nimiri och Tagherat. S. om
Höga A. ligger A n t i - A., nående 3—4,000 m
höjd och genombrutet av vvadi Draa. I ö.
Marocko och Algeriet förekomma två genom
en högslätt av 800—1,000 m höjd skilda
bergskedjor, den norra kallad Lilla A. el.
Mediterrana A. (Tell A.), den södra
Stora A. el. S a h a r a - A. Utmed kusten
mellan Gibraltarsund och Kap Tresforcas bär
Lilla A. namnet er-Rif.
A. består av fyra geologiska zoner. De
tre nordligaste äro smala och uppbyggas
av tertiära eruptiv, arkeiska och
gammal-paleozoiska bergarter samt sandstenar och
konglomerat från karbon- och permtiden. Den
därpå följande stora fjärde zonen omfattar
de under tertiärtiden hopskjutna
kalkbergarterna från krittiden och delvis från jura,
mellan vilka utbreda sig tertiära och
kvartära avlagringar. A. är sannolikt ganska rikt
på mineral, som ännu icke nämnvärt
tillvaratagits. Se karta till art. Algeriet vid
sp. 492. H. A-nn.
A’tlas, kartbok, se Karta.
A’tias, första (översta) halskotan hos
ryggradsdjuren, så kallad, emedan den uppbär
huvudet, liksom titanen Atlas sades bära
himmelen. På grund av det genom läget
betingade kravet på rörlighet avviker denna
kota till sin form betydligt från alla de andra.
Hos människan bildar den en vid, platt, tunn
ring, vilken saknar »kropp» och åtskilliga
andra delar, som karakterisera kotor i
allmänhet. Ringen bär på sin övre del hos
människan två ledytor, som svara mot ledknappar
på nackbenet. Häremellan ske rörelser vid
huvudets vickning. A:s främre del ledar mot
en tapp, som utgår från andra halskotans övre
yta, mot vilken den för övrigt ledar medelst
tvenne på
undersidan sittande
ledytor. I den så
uppkomna
mekanismen sker
huvudets vridning åt
höger eller
vänster. Talrika
ledytor tillåta en
vidsträckt
rörlighet av huvudet.
Den närmare mekanismen sammanhänger in
timt med andra halskotans (epistroféus, se
d. o.). (T.R.)
A’tlas (av arab, atlas, »utan hår»), glatt
sidentyg; i allm. vävnad med varp av silke
och inslag av bomull med glänsande och jämn
yta. Bindepunkter och trådkorsningar stöta
icke intill varandra. Man skiljer mellan 5-,
8-, 9- o. s. v. -skaftad atlas. Jfr S a t ä n g.
A’tlas, aktiebolag, se Atlas-Diesel.
Atlas-Diesel, aktiebolag, bildat 1917 genom
sammanslagning av a.-b. Atlas och det 1910
bildade a.-b. Diesels motorer, äger mek.
verkstad i Stockholm, mek. verkstad och
motorfabrik i Sickla samt gjuteri i Sundbyberg. Vid
avd. Atlas, Torsgatan 5, Stockholm, tillverkas
luftkompressorer, pneumatiska verktyg,
råolje-motorer, transportanordningar,
järnkonstruktioner m. m., vid avd. Diesels motorer i Sickla
stationära och marina dieselmotorer samt vid
avd. Norrby gjuteri i Sundbyberg
tackjärns-gjutgods. Huvudkontor: Stockholm. Aktiekap.
20 mill. kr. (1923). Normaltillverkningsvärde
omkr. 12 mill. kr. om året.
Atlas började 1873 sin verksamhet, som då
huvudsakligen omfattade tillverkning i stor
skala av järnvägsvagnar. Det ekonomiska
betrycket under slutet av 1880-talet nödgade
till bolagets ombildning 1891, varvid nya
arbetsgrenar tillkommo, ss. tillverkning av
värmeledningar och verktygsmaskiner m. m.
Vagnsbyggandet upphörde 1910. — Se bilder å
sp. 422.
Atlasfågel, se Paradisfåglar.
Atlaspapper, ett med talkpulver inpressat,
sidenglänsande, satinerat papper.
Atlasspinnaren, A’ttacus a’tias, kallas en till
fam. Saturniidae hörande spinnarfjäril, som
tidigare ansetts vara den största av alla kända
fjärilar, mätande ända till 24 cm mellan
vingspetsarna. Den förekommer ej sällsynt i
Indien, s. Östasien och på öarna i Malajiska
arkipelagen.
Atle, sagokonung, se Atlakvida.
Atlet (grek. athletSs, av a’thlon,
tävlings-pris) kallades hos forntidens greker envar,
som deltog i de nationella tävlingsspelen och
kunde vara såväl brottare och knytnävskämpe
som kapplöpare, vagnskörare o. s. v. Senare
(från omkr. 400 f. Kr.) vart atletiken mer och
mer en yrkesmässig sysselsättning, som
utöva
översta halskotan (atlaa) ho»
människan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
