Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlet - Atletik - Atletisk - Atlingbo - Atmidometer, Atmometer - Atmograf - Atmokaustik - Atmometer - Atmosfär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Atletik—Atmosfär
422
des för vinnings skull.
Yrkes-atleterna bildade rent av egna
samfund. — Även hos oss
användes ordet a. för att beteckna
dels i allmänhet en med ovanliga
kroppskrafter utrustad person,
dels och i synnerhet en
yrkesmässigt och offentligt uppträdande
kraftkonstnär. — Svenska a
t-letikförbundet är den
sektion inom Riksidrottsförbundet,
som omfattar brottning och
tyngd-lyftning.
Atletik, den konst, som
atleterna utöva.
Atletisk, som har avseende på
atletik; kämpalik, reslig, stark.
Atlingbo, socken på Gotland,
mitt på ön s. om Visby; Södra
häradet, Gotlands län; 14,73 kvkm,
226 inv. (1924). Skogfattig. I A.
en betydande del av Store myr. Kyrkans
äldsta del är koret från 1200-talets mitt;
långhuset och tornet härstamma från tiden omkr.
1300. Bland kyrkans inventarier märkes en
dopfunt av den s. k. B y z a n t i o s (se d. o.).
Kyrkan i A. var enligt Gutalagen (liksom
kyrkorna i Farnhem och Tingstäde) en
fristadskyrka, inom vars område mandråpare
hade 40 dagars skydd. Annex till Stenkumla,
Visby stift, Medelkontraktet.
Atmidomèter el. A t m o m e t e r, instrument
för uppmätning av vattnets avdunstning i
atmosfären. Se vidare Meteorologiska
instrument.
Atmogräf, instrument, som fortlöpande
registrerar vattnets avdunstning.
Atmokaustlk (av grek. atmo’s, ånga, och
kaustiko’3, brännande) betecknar bränning med
het ånga och användes någon gång för
behandling av livmodern, varvid ånga upp till 110° C
införes genom metallrör, försett med fina
sido-öppningar. E. L-g.
Atmomèter, se Atmidometer.
Atmosfär (av grek. atmo’s, ånga,
och sfai’ra, klot), i allmänhet
gashöljet omkring en himlakropp.
1. Speciellt betecknas därmed i
fysiken och meteorologien det
lufthölje, som omgiver jordklotet.
Luften är en blandning av olika
gaser, av vilka kväve, syre, argon,
vattenånga och kolsyra ingå som
de väsentligaste beståndsdelarna.
Därtill komma enligt nyare
undersökningar små mängder vätgas
samt de av Ramsay upptäckta s. k.
ädelgaserna, neon, helium,
krypton och xenon. Den procentiska
sammansättningen av torr
atmo-sfärisk luft vid jordytan framgår
av tabellen å sp. 423.
Därjämte förekomma små
mängder av andra ämnen, såsom ozon,
ammoniak m. fl. Vattenånga iö-
Atlas-Dieseli verkstad (Diesels motorer) i Sickla.
rekommer i olika mängd, varierande mellan
0 och 4 volymsprocent, huvudsakligen med
temperaturen. Om man frånser vattenånga,
är luftens sammansättning densamma på
alla delar av jorden och förändras också
mycket obetydligt inom de höjder, som
kunna nås med våra nuvarande direkta
obser-vationsmetoder, sålunda upp till 30 ä 40 km.
På mycket stora höjder måste däremot
sammansättningen vara en helt annan. — Då
enligt den daltonska lagen de skilda gaserna i
en gasblandning utbreda sig oberoende av
varandra, kan man uppenbarligen betrakta
atmosfären som bestående av flera av varandra
oberoende atmosfärer, alltså av en
självständig kvävgas-, syrgas- och argonatmosfär
o s. v. I luftens totala tryck deltaga de
skilda gaserna med sina partialtryck,
proportionella mot deras resp, volymsprocenter;
sålunda om lufttrycket är 7 60 mm, deltager
kväv-gasen däri med ett tryck av 0,7803X760 = 593
mm, syrgasen med ett tryck av 159,5 mm
o. s. v. Omvänt är sålunda sammansättning-
Fr&n Diesels motorer: motor om 1.750 ind. hkr p& provbädden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
