Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Attila (dräkt) - Attila (hunnernas konung) - Attiralj - Attis, Attes, Atys - Attisk - Attiska dialekten - Attisk bas - Attiskt fönster (dörr) - Attiskt salt - Attityd - Attmar - Attock, Attok - Attorney-general - Attrahera - Attraktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Attila—Attraktion
468
A’ttila, en till ungerska nationaldräkten
hörande, kort, med snören besatt livrock;
kort uniformsrock, försedd med knäppsnören
över bröstet (brukas mest av husarer).
A’ttila, hunnernas konung (d. 453).
övertog tills, m. sin bror Bleda väldet över de
hunniska skarorna i Pannonien (v. Ungern)
år 434 och blev, sedan han låtit mörda
brodern, omkr. 445 ensam härskare. Efter hand
underlade han sig alla de många till
härkomst och språk skilda folken ända från
Volga till Rhen, däribland en mängd
germanska stammar, såsom östgoter, langobarder,
franker, alemanner och burgunder. För det
romerska riket blev A. ett fruktansvärt
plågoris. 447 bröt han härjande in i
östromerska riket, förstörde 70 städer och tog
oerhört byte samt tvang vid freden 448
kej-sar Theodosius till en stor årlig tribut. 451
bröt han upp mot västromerska riket, tågade
genom södra Tyskland, vars stammar han
tvang att sluta sig till honom, samt ryckte
med en väldig här — sagan talar om 500,000
man — över Rhen långt in i Gallien.
Förödelse, mord och brand betecknade hans väg;
enligt folktron växte intet gräs mer, där A:s
häst hade trampat. På Katalauniska fälten
(sannolikt i närheten av Troyes)
sammandrabbade han 451 med den romerske fältherren
Aetius, som med sig förenat västgöter,
burgunder, franker, och A. led där ett
fruktansvärt nederlag. Han gick nu tillbaka över
Rhen. Nästa vår inföll han i n. Italien. Men
på vägen till Rom hejdades han i sitt
segerlopp av sjukdomar i hären och brist på
livsmedel. Innan han anträdde återtåget,
mottog han en beskickning under Roms biskop
Leo I, som sökte beveka honom till avtåg.
Den påvliga traditionen har sedan i Leos
uppträdande velat söka den egentliga
orsaken till A:s tillbakatåg. Kort efter
återkomsten till Pannonien avled A. 453, sedan han
ökat antalet av sina hustrur med den sköna
burgundiskan Ildiko. Han dog själva
bröllopsnatten. A:s rike sönderföll genast efter
hans död. I de germanska sagorna
förekommer han under namnen E t z e 1 och A 11 e (se
N ib e 1 u n ge n I i e d).
AttiraTj, tillbehör; utrustning, hjälpmedel,
erforderliga redskap, instrument för ett
arbete, materialier.
A’ttis, Attes, Atys hette enl. en av
grekerna från Mindre Asien upptagen saga en
skön yngling, den asiatiska gudinnan Kybeles
(se d. o.) älskling, som svek henne men
därefter i vilt raseri stympade sig själv och dog.
Till hans ära firades varje år, huvudsakligen
av frygier och lydier, en tre dagars fest. De
två första dagarna voro sorgedagar, men på
den tredje rådde en stormande fröjd. Såväl
myten som festen påminna om A d o n i s
(se d. o.).
A’ttisk, som avser det forntida Ättika,
särskilt det gamla Aten.
Attiska dialekten, den i det forngrekiska
landskapet Ättika talade munarten. Jfr
Grekiska språket.
Attiska baser.
Attisk bas, kolonnfot, bestående av två
rundstavar eller vulster och en
mellanliggande hålkäl med tillhörande platter.
Attiskt fönster (dör r), fönster
(dörröppning), som ovantill är något smalare än
nedtill. Exempel finnas på Erechtheion i Aten
och i Thorvaldsens museum i Köpenhamn.
Attiskt salt, fin men skarp och träffande
satir. Uttrycket uppkom i Rom under antiken
och användes då om atenarnas formtalang.
Attityd, avpassad kroppsställning, hållning.
Attmar, socken i s. ö. Medelpad s. v. om
Sundsvall, Medelpads västra domsagas
tingslag, Västernorrlands län; 3 83,37 kvkm, 3,356
inv. (1924). Starkt kuperad; högst är
Mal-ungsflugg (466 m) vid hälsingegränsen. Sjöar:
Marmen, Vikarn, Noren, Gryttjen m. fl. 2,246
har åker. En stor del av A. äges av
trävarubolag. Inom A. Sörfors träsliperi. A. tillhör
Härnösands stift, Ljunga kontrakt.
Attock [eng. ätå’k, ind. a’-], A t to k, stad
och fort i n. v. hörnet av Främre Indien, vid
Kabuls inflöde i Indus, prov. Punjab; omkr.
3,500 inv. A. är knutpunkt för flera
järnvägar (till Peshawar, Lahore och Indusdeltat)
och har stor strategisk betydelse genom sitt
läge vid vägen från Främre Asien till Indien,
just där järnvägen Lahore—Peshawar går
över Indus. Redan Akbar befäste A.
Attorney-general [otö’ni d$e’norol], eng., se
Kronjurist.
Attrahera (av lat. attra’here), draga till sig,
utöva attraktion (se d. o.) på någon.
Attraktion, dragningskraft, lockelse.
1. De äldsta kulturfolken sågo i alla
rörelser och förändringar levande väsens verk.
Solen, månen och planeterna, vilkas
självständiga rörelser bland fixstjärnorna tidigt
iakttogos, uppfattades därför även som
levande väsen, gudomligheter. Årstidernas
växlingar uppfattades helt naturligt som
solgudens verk. Även spårade man ett ingripande
från månen och planeterna i jordelivets
förändringar, och astrologerna sökte profetera
om människors öden på basis av det
inflytande olika himlakroppar enligt deras åsikter
ha på människokroppens organ. Detta
inflytande tänktes därvid så, att de gudomliga
himlakropparna draga till sig, attrahera,
vissa beståndsdelar av människokroppen och
därigenom styra förändringarna i bestämda
riktningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
