Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Auktion - Auktionist - Auktor, Autor - Auktorisera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Auktionist—Auktorisera
508
tvärtom ett lägre bud förmånligare, och a.
sä-ges därför ske till den minstbjudande.
Man kan betjäna sig av a. för att
åvägabringa avtal av olika slag. Sin ojämförligt
största betydelse har detta förfaringssätt vid
försäljning av lös eller fast egendom (f ö
r-säljningsauktioner), vilka naturligen
ske till den högstbjudande. Så är ock fallet
med arrendeauktioner, vid vilka
nytt-janderätten till en fastighet utgör föremål för
utbjudandet. A. till den minstbjudande
an-ställes vanligen i syfte att upphandla varor
(upphandlings- eller
leveransauk-ti o n) eller att få ett arbete verkställt, t. ex.
en byggnad uppförd, ett
vattenavledningsföre-tag utfört (entreprenadauktion).
A. kan anställas inför en sluten krets (p r
i-v a t a.) eller ock så, att allmänheten äger
tillträde, offentlig (öppen) a., i vilket
fall jämväl allmänheten på förhand
uppfordrats till deltagande samt tid och plats
meddelats. I fråga om försäljningsauktioner
skiljer man mellan frivillig och tvungen el.
tvångsauktion. Till det senare slaget
hänföres rätteligen endast sådan, varvid
försäljning lagligen kan ske utan samtycke av
ägaren till det som säljes eller någon hans
ställföreträdare, till frivillig a. alla andra.
Tvångsauktionerna omfatta tre
huvudgrupper: pantauktioner, utmätningsauktioner och
konkursauktioner. Bestämmelserna om
pantauktion äro numera skäligen föråldrade;
panthavare pläga i allmänhet betinga sig rätt
att, om skulden icke å förfallodagen betalas,
strax låta försälja panten å a. Sådan rätt
tillkommer honom enligt lag (konkurslagen
§ 73) i det fall att pantens ägare råkar i
konkurs och panten ej inlöses för
konkursboets räkning. —
Utmätningsauk-t i o n kallas en sådan a., som äger rum efter
föregående utmätning (se d. o.) el. utslag,
varigenom fast egendom blivit till gäldande
av intecknad fordran dömd i mät
(utsöknings-lagen § 28). — Konkursauktioner
slutligen äro sådana, som äga rum till
försäljning av till konkurs avträdd egendom på
föranstaltande av konkursförvaltaren.
Med exekutiv a. (se d. o.) förstås en
sådan a., som förrättas av exekutiv
myndighet eller åtminstone på dess ansvar i
enlighet med bestämmelserna i utsökningslagens
5 kap. Hit höra alla utmätningsauktioner
och de konkursauktioner, där exekutiv
myndighet (se d. o.) anlitas. Exekutiv a. å lös
egendom förrättas i regel av utmätningsman,
på landet landsfiskal, i stad stadsfogde.
Exekutiv a. å fast egendom försiggår i regel
inför överexekutor, i stad vanligen
magistraten och för landet K. B., dock att
särskild förrättningsman att hålla a. (vanligen
landsfogden) kan förordnas.
I fråga om annan för énskild räkning
skeende a. kan den, som låter anställa sådan,
på landet själv förrätta den el. därtill
anlita någon, för vilken han har förtroende. I
de flesta städer åter gäller
auktionsmono-pol för staden, så att den enskilde är
tvungen att, om han vill genom offentlig a.
föryttra egendom, anlita stadens auktionsverk.
Den exekutiva auktionen är en av offentlig
myndighet under ämbetsansvar företagen
offentlig förrättning, som kan hos överordnad
myndighet överklagas. Vid annan för enskild
räkning företagen a. bör förhållandet mellan
den, för vars räkning a. företages, och
a.-förrättaren bedömas enligt de privaträttsliga
grundsatser, som gälla för ombud och fullmakt.
För vanliga fall anses rätt att efter behag
antaga eller förkasta högsta, resp, lägsta
budet föreligga, även om särskilt förbehåll
därom ej skett. Den bjudande är däremot
bunden vid det gjorda budet, såvida icke över-,
resp, underbud göres av någon annan. Då
budet av a.-förrättaren upprepats och med
klubbslag fästs, är avtalet färdigt.
Vid exekutiv a. å lös egendom skall
köpeskillingen i regel betalas genast efter
inropet. Annars skrides till nytt utrop.
Vid exekutiv a. å fast egendom
kommer försäljning i regel icke till stånd, om
icke ett på förhand i en s. k.
borgenärs-förteckning (se d. o.) upptaget lägsta
bud ernås. Detta är i huvudsak så bestämt,
att köpeskillingen förslår till gäldande av
åtminstone någon del av den fordran, för vars
gäldande a. åvägabragts. Kommer försäljning
icke till stånd, kan ny a. hållas; sker ej detta
eller säljes egendomen ej heller å den nya a.,
så kan tvångsförvaltning av egendomen
(ut-sökningslagen 7 kap.) anordnas. Om
försäljning kommer till stånd, sker likviden enligt
särskilda regler dels genom köparens
övertagande av inteckningar i egendomen, dels
med reda penningar.
I fråga om andra fastighetsauktioner än
de exekutiva märkes stadgandet i
jordabalken, 1 kap. 2 §, enligt vilket för
försäljningens giltighet fordras, att köpet sker
skriftligen och med vittnen, ett stadgande, som
äger giltighet även vid a. och därvid
lämpligen iakttages på det sätt, att
auktions-protokollet omedelbart efter förrättningens
slut förses med säljarens och köparens
underskrifter och bestyrkes med vittnen samt därpå
gäller som köpekontrakt. Iakttages ej
före-nämnda stadgande, är den vid a. skedda
försäljningen ej lagligen bindande. — Litt.: T.
Almén, »Om auktion såsom medel att
åvägabringa aftal», I, II (1897—1900), samt E.
Trygger, »Kommentar till utsökningslagen»
(1900—01, sid 180 ff., ny uppl. 1916). T. A.*
Auktioni’st, auktionsutropare, förr även om
auktionsförrättare.
Auktor, förr även A u t o r (lat. au’ctor, eg.
»den, som främjar»), författare (ibland
sagesman) . »De gamla auktorerna», mest om
klassiska författare.
Auktorisera, bemyndiga, befullmäktiga,
stadfästa, ge laglig kraft och giltighet åt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
