Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Auktorisera - Auktoritativ, Autoritativ - Auktoritet, Autoritet - Aukuba - Aula - Aulævill, Peter - Aulard, François Victor Alphonse - Aulén, Gustav Emanuel Hildebrand - Aulestad - Aulin, Lars Axel Alfred - Aulin, Tor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Auktoritativ—Aulin
510
Aucuba japonica.
ibland giva stöd eller hemul åt. »A. en
översättning», ge vederbörligt tillstånd till. — Subst.:
Auktorisatiön, Auktoriséring.
Auktoritativ, stundom Autoritativ,
som har auktoritet; som har rätt och makt
att påbjuda (någonting).
Auktoritet el. Autoritét (lat. auctöritas,
rättsgiltighet, myndighet). 1. Laglig makt
och myndighet, som innehas och utövas av
styrelser samt ämbets- och tjänstemän inom
ett lagbundet samhälle. — 2. Offentlig
myndighet, ämbets- eller tjänsteman; plur.:
myndigheter, »vederbörande». — 3. Förmåga att
inge respekt; anseende el. vitsord (»hemul»),
som tillägges en person (hans åsikter,
yttranden m. m.) el. en skrift. —
Auktoritet s t r o, en blind tro på någons uppgifter,
åsikter o. s. v.
Auküba, Aucuba
japo’nica, en till fam.
kornellväxter
(Cornaceae) hörande
större buske,
härstammande från
Japan. Är en särskilt
i fråga om
belysningen synnerligen
förnöjsam bladväxt,
som mycket ofta
odlas i boningsrum.
Bladen äro motsatta,
brett lansettlika,
glänsande
mörkgröna och vanligen
försedda med gulaktiga
fläckar. Blommorna
äro små, enkönade,
och frukterna utgö-
ras av röda eller gula bär. G. M-e.
Aula, lat. 1. Förgård, kringgärdad
öppen plats framför det homeriska
boningshuset; senare även inre gård, ofta omgiven
av pelarhallar. — 2. Stor högtids- el.
samlingssal, särskilt vid universitet och skolor.
Aulaevi’11, Peter, jurist, riksdagsman
(1677—1757). Blev rådman i Stockholm 1712
samt var led. av borgarståndet 1726—27 och
1734—47 (vid dessa senare riksdagar ståndets
talman), justitieborgmästare 1731. Som led.
av lagkommissionen (från 1714) hade A.
betydande andel i tillkomsten av handelsbalken i
1734 års lag.
Aulard [ålä’r], Frangois Victor
Al-p h o n s e, fransk historiker (f. 1849). Deltog
i kriget 1870—71, blev berömd genom två
arbeten om franska revolutionens talare (1882
—85) och är sedan 1886 innehavare av den
av Paris’ municipalråd vid Sorbonne
upprättade professuren i franska revolutionens
historia. Som frukter av hans vittomfattande
forskningar föreligga förutom en mängd
viktiga urkundssamlingar (välfärdsutskottets,
ja-kobinklubbens förhandlingar m. fl.) flera
större och mindre arbeten, bl. a. »Études et legons
sur la révolution frangaise» (5 bd, 1893—1908)
och »Histoire politique de la révolution
fran-gaise» (1901). A. redigerar sedan 1890
tidskriften La Révolution frangaise. A. har
uppvisat oriktigheten av många äldre
berättelser och föreställningar rörande
revolutionen och har skarpt kritiserat särskilt Taines
framställningsmetoder.
Aulén, Gustav Emanuel H i 1 d
e-brand, teolog (f. 1879 15/g), teol. lic. i
Uppsala 1906, docent i teol. encyklopedi där 1907
och i dogmatik 1910, prof, i systematisk
teologi i Lund sedan 1913, teol. dr 1915. Har som
förf, dels lämnat en rad bidrag till den svenska,
särskilt den lundensiska teologiens historia
under 1800-talet, dels i värdefulla arbeten
behandlat flera av dogmatikens centralaste
spörsmål. Av hans arbeten må nämnas »H.
Reuterdahls teologiska åskådning» (1907), »Den
kristna tankens tolkning av Jesu person»
(1911), »Till belysning av lutherska kyrkoidén»
(1912), »Dogmhistoria» (1917), »Den kristna
tron och det kyrkliga nutidsläget» (1919)
och »Den allmänneliga kristna tron» (1923).
A. har även utgivit »Brev till Henrik
Reuter-dahl» (1915) och livligt deltagit i psalm- och
koralboksdiskussionen.
AuTestad, gård i ö. Gausdal,
Gudbrandsda-len i Norge, inköptes 1874 av Björnstjerne
Björnson, som bebodde den till sin död.
Aulin, Lars Axel Alfred, pedagog
(1826—69). Var (sedan 1862) lektor vid
Stockholms gymnasium och förf. bl. a. till en
på sin tid vid de svenska läroverken mycket
använd »Grekisk grammatik» samt
redigerade till sin död den av honom 1865 grundade
Pedagogisk tidskrift, där han framfört många
långt senare förverkligade reformförslag.
Aulin, Tor, violinist o. kompositör (1866—
1914), son till föreg. Studerade vid
Konser-vatoriet i Stockholm samt i Berlin för
violinisten Sauret och Ph. Scharwenka. Redan vid
21 års ålder gjorde
han en av sina
viktigaste insatser i
svenskt musikliv
genom bildandet av
Au-linska stråkkvartetten, vilken gav
regelbundna kammarmusikkonserter i Stockholm
och även med
framgång konserterade i
grannländerna och
Tyskland. Efter att
bl. a. ha tjänstgjort
som konsertmästare i
hovkapellet tog han verksam del i grundandet
av Konsertföreningen (se d. o.) 1902 och blev s.å.
dess dirigent. Sedan nämnda orkesterföretag
tills vidare måst upphöra, flyttade A. till
Göteborg, där han 1909—11 var dirigent för
Orkesterföreningen och Filharmoniska
sällskapet. — Med energi och idealitet arbetade
A. såsom stråkkvartett- och orkesterledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
