Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aura (flod i Norge) - Auramin - Aurangabad, Aurungabad - Aurangzeb Alamgir - Aurea mediocritas - Aureavarieteter - Aurelianus, Lucius Domitius - Aurelius, Bengt Olof - Aurelius, Sven Erik - d’Aurelle de Paladines, Louis Jean Baptiste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Auramin—d’Aurelle de Paladines
514
lan Aursjön och Eikisdalsvand 795 m, vilket
i utnyttjat tillstånd motsvarar 156,000 hkr.
Efter koncession 1913 utbygges älven av Aura
aktieselskap, st. 1910 (aktiekap. 1,8 mill. kr.),
som även bygger i A:s biflod Mardöla (vilken
med 806 m fallhöjd beräknas ge 40,000
turbin-hkr) och i den i Sundalsfjord utfallande
Lille-dalselven, där 91,700 turbinhkr f. n. äro un,der
utbyggnad. K. G. G.*; M. H.*
Auramin, C17H21N3. H Cl, ett rent gult,
ganska ljusäkta basiskt tjärfärgämne, vilket
hör till difenylmetanfärgämnena.
Aurangabad [eng. uttal årei)gebä’d],
Au-rungabad, »tronens stad», stad i n. v.
delen av britt, vasallstaten Haidarabad i Indien
(Dekkan); omkr. 35,000 inv. Garnisonsplats.
Tillverkning av siden- och bomullstyger,
guld-och silverbrokader; handel med bomull och
vete. Har sitt namn efter Aurangzeb, som
residerade där 1650—57. Många ruiner efter
palats och moskéer från denna tid. I trakten
gamla grottempel, bl. a. templet vid Ellora.
Aurangzeb läsande koranen. Indisk miniatyrmålning.
Aurangzeb Alamglr, stormogul (1619—
1707), tredje son till stormogulen schah Jahan
(se Jahan). A., som tidigare varit
ståthållare över Dekkan, allierade sig 1657 vid
underrättelsen om faderns sjukdom med sin
yngre broder, Murad Baksh, föregivande sig
vilja uppsätta denne på tronen. Efter
gemensamma framgångar mot de båda äldre
bröderna lät han inspärra och sedermera avrätta
Murad. Schah Jahan insattes 1658 i fortet
i Agra och fick stanna där till sin död. Efter
1660 var A:s välde fullt befästat. A. var
fanatisk muhammedan och sökte på allt sätt
trakassera annorlunda troende undersåtar. De
till följd av den intoleranta religionspolitiken
och den därigenom inaugurerade
erövringspolitiken företagna krigen mot staterna i
Rajputana (1679—81) och de självständiga
staterna i Dekkan (efter 1681) samt framför
allt mot de av Sivaji (se d. o.) grundade
mah-rattstaterna ledde småningom till
mogulväl-dets undergång. Med sina arméer i
fullständig upplösning drog sig A. 1705 tillbaka till
Ahmednagar, där han avled. — A. var
personligen hänsynslös i fråga om medlen men ej
grym; att han alltid ansåg sig handla till sin
religions bästa och enligt sitt samvete kan ej
betvivlas. Bland européer, som lämnat
värdefulla skildringar av honom och hans tid,
märkas fransmännen Bernier och Tavernier samt
italienarna Manucci och Carreri. Jfr J. N.
Sarkar, »History of A.» (2 bd, 1913); J. H.
Bilimoria, »Ruka’at-i-Alamgiri or letters of
Aurungzebe» (1908). J. Ch-r.
Au’rea medio’critas, lat., den gyllene
medelvägen; lagom. Ur Horatius’ »Oder» (II, 10).
Aureavarieteter, ärftliga former med
abnormt låg klorofyllhalt i bladen, som äro gula
i stället för gröna. Den gula färgen orsakas
av att klorofyllhalten är betydligt starkare
nedsatt än halten av de gula bladfärgämnena.
A. finnas av många olika växter. Åtskilliga
odlas för prydnadsändamål. L.-G. R-ll.
Aureliänus, Lucius D o m i t i us,
romersk kejsare 270—275 e. Kr. Var av låg
börd men en lysande fältherre och duktig
regent, som på få år återgav det kort förut
svaga och splittrade romerska väldet fasthet
och styrka. Särskilt berömt var hans
härnadståg mot drottning Zenobia i Palmyra
(273). Föll offer för en sammansvärjning.
Aurélius, Bengt Olof, präst, förf. (f.
1874 12/5), tvillingbror till S. E. A. Sedan 1912
komminister i Oskars församl. i Stockholm. A.
är en mycket produktiv förf, av populära och
uppbyggliga teol. skrifter och tidskrifts- och
tidningsuppsatser. Av hans böcker må
nämnas: »Påskliljor», »Tankar och bilder i
religiösa ämnen», »Vandrande sägner»,
»Evig-hetsröster», »Den stilla veckan», »Martin
Luther», »Kyrkohist. läsning för skola och hem».
Aurélius, Sven Erik, teolog (f. 1874 12/B),
tvillingbror till B. O. A.; teol. lic. i Uppsala
1905, docent i exegetik 1907, prof, i Nya
testamentets exegetik i Lund 1912, teol. dr
s. å. Bland hans arbeten märkas:
»Föreställningar i Israel om de döda och tillståndet
efter döden» (1907), »Från Getsemane till
Golgata» (1911), »Palestinabilder» (1913) och
»Evangeliernas uppkomst» (1921).
d’Aurelle de Paladines [dårä’1 de paladi’n],
Louis Jean Baptiste, fransk general
(1804—77). Deltog som brigadgeneral med
utmärkelse i Krimkriget. 1869 övergick
han till reserven men inkallades okt. 1870 i
aktiv tjänst som chef för första Loirearmén.
Han nödgade v. der Tann efter slaget vid Coul-
II. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
