Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aurivillius, Karl Vilhelm Samuel - Aurivillius, Magnus - Aurivillius, Per Fabian - Aurivillius, Per Olof Kristofer - Aurivillius, Petrus - Aurivillius, Samuel - Aurland - Aurlandsfjord - Aurora (gudinna) - Aurora (stad) - Aurora (sällskap)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Aurivillius, M.—Aurora
518
lägre djur och har författat talrika
vetenskapliga avhandlingar. Han företog 1891 och
1899 forskningsfärder till Sundaöarna och
Ost-indien; avled på hemresa från den senare.
AuriviTlius, Magnus, präst, riksdagsman
(1673—1740), son till Petrus A. Blev 1703 vice
drabantpredikant vid svenska hären i Polen
och åtföljde sedan för det mesta Karl XII:s
högkvarter. Han blev 1709 i Turkiet
konungens överhovpredikant, var bl. a. med vid
kala-baliken i Bender, återkom 1715 till
fäderneslandet, tillträdde då Maria pastorat i
Stockholm och blev 1730 superintendent i Karlstad.
A. deltog i 6 riksdagar och satt i flera
kommissioner, bl. a. i den, som dömde över Görtz
och Vellingk.
Aurivi’llius, Per Fabian, biblioteksman
(1756—1829), son till Karl A. Blev 1787
professor i vitterhet och
universitetsbibliotekarie i Uppsala samt förestod sedan i 42 år med
stor skicklighet och
omsorg Uppsala
bibliotek. Genom
arbetet »De
bibliothe-cis medii ævi in
Sviogothia» (1782)
har han lämnat ett
betydelsefullt bidrag
till den svenska
medeltidens lärdomshistoria och genom
utgivandet av sin
katalog över tryckta
böcker i
universitetsbiblioteket 1805
—14 samt delarna
8—15 av Warmholtz’ »Bibliotheca sviogothica»
tillfört landets bibliografiska litteratur
värdefulla tillskott. — Jfr biografi över A. av
Annerstedt i Sv. biogr. lexikon.
Aurivi’llius, Per Olof Kristofer,
entomolog (f. 1853 15/i), sonson till Per Fabian
A.; fil. dr i Uppsala 1880, professor och
intendent vid Riksmuseets entomologiska avd. 1883
—1901, led. av
Vet.-akad. 1895 och
akademiens sekreterare
1901—23.
Specialiserade sig först på
studiet av fjärilarna
och utgav (1888—91)
»Nordens fjärilar.
Handbok i Sveriges,
Norges, Danmarks
och Finlands
Macro-lepidoptera» samt
ett stort antal
avhandlingar i
Vet.-akad :s skrifter, bl. a.
den stora
monogra
fien »Rhopalocera Aethiopica» (1899). Han
har även skrivit talrika arbeten inom andra
entomologiska områden och vidare uträttat ett
synnerligen betydelsefullt arbete genom att på
1890-talet verka för upprättandet av Statens
en
tomologiska anstalt och genom sitt initiativ till
utgivande av Entomologiska föreningens
»Svensk insektfauna», i vilken han författat
flera delar. — Även som Linnéforskare har
A. dokumenterat sig genom »Carl von Linné
som zoolog» (1907) och Linnés »Entomologiska
Praelectiones» (Sv. Linnésällskapet 1922). Av
mera populärt innehåll äro bl. a. »Insektlifvet
i arktiska länder» (1883) och »Grönlands
insektfauna» (1890). Entomologiska föreningen
ägnade A. på hans 70-årsdag festskriften
»Bi-bliographia Chr. Aurivilliana» (1923). I. T-dh.
AuriviTlius, Petrus, språkforskare (1637
—77), professor i Uppsala, först i logik och
metafysik 1668, sedan i grekiska 1674 och
s. å. tillika teologie e. o. professor. Var en
nitisk lärare, en väldig disputator och en
skicklig versmakare på grekiska. Den av
honom utgivna logiken »Elementa logicæ»
(1672) begagnades länge i skolorna.
AurivFllius, Samuel, läkare (1721—67),
broder till Karl A. Efter grundliga studier i
utlandet blev A. 1756 sin svärfaders, Rosén v.
Rosensteins, efterträdare som professor i
anatomi och praktisk medicin i Uppsala. A. var
en nitisk lärare, upplivade anatomiens
studium och gav klinisk undervisning på Akad.
sjukhuset, särskilt i kirurgi.
Aurland, härad i v. Norge, omkr. inre
Sognefjords sydliga vikar, Aurlandsfjorden
och Næröfjorden; Sogn och Fjordane fylke
(N. Bergenhus amt); 1,455,95 kvkm, 2,203 inv.
(1921). Ett vilt, av djupa, trånga dalar
genomskuret fjällparti med höjder på mer än
1,700 m (Blåskavlen i n. ö. 1,773 m). Stark
turisttrafik.
Aurlandsfjord, en sydlig arm av
Sognefjor-den, mot s. fortsatt av Flåmsdalen, har i s. ▼.
bifjorden Næröfjorden med Nærödalen, båda
dalarna bland Norges mest kända turistvägar.
I A. utmynnar från s. ö. Aurlandselv,
som kommer från fjällen n. om Finse och har
ett flodområde om 760 kvkm. Denna älv har
en fallhöjd av sammanlagt 850 m, och man
räknar på att kunna uttaga omkr. 300,000
turbin-hkr. Fallen utbyggas av a.-b. Aurlandsfaldene,
st. 1916, aktiekap. 1,6 mill. kr.
Aurora, morgonrodnadens gudinna i den
rom. mytologien. Hon färdas i två- eller
fyrspänd vagn framför solen på dess
himmels-bana. A:s grekiska förebild var E o s (se d. o.).
Aurora [årä’ro], stad i Illinois, U. S. A.,
vid Fox river, 56 km v. om Chicago; 36,397
inv. (1920). Stora järnvägsverkstäder.
Auröra, vittert sällskap i Åbo, stiftat 1770
av C. F. Menander-Fredenheim, H. G.
Porthan, P. Juslén och M. J. Alopæus. Det stod
i förbindelse med »Utile dulci» i Stockholm
och efterbildade detta sällskaps organisation.
Sin största betydelse för Finlands andliga liv
hade Aurora genom grundläggandet av
»Tidningar, utgifne af et Sällskap i Åbo», som
var Finlands första tidning. Under redaktion
av Porthan, som var sällskapets själ, utkom
denna publikation 1771—78 (fortsatt även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
