Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aurora (sällskap) - Auroraförbundet - l’Aurore - Aurum - a. u. s. - À usance, A uso - Ausbruch - Aus der Tiefe seines Bewusstseins - Au sérieux - Ausgleich - Ausius, Henrik - Auskultant - Auskultation - Auslese - A uso - Ausoner - Auspicier - Ausserrhoden - Aussig, Ustí - Aust-Agder fylke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Auroraförbundet—Aust-Agder fylke
520
1782—88 och sedermera under växlande
ledning) . Dess poetiska innehåll var under de
första åren föga betydande, men de
vetenskapliga uppsatserna, särskilt över Finlands
historia och geografi, voro många och viktiga.
1773 debuterade J. H. Kellgren med dikter
och var till nyåret 1777, då han lämnade
Finland, tidningens förnämste medarbetare och
A:s största poetiska kraft. Under loppet av
år 1778 synes sällskapet ha upphört. Se
Cast-rén, »Sällskapet A.» (i Skrifter af Sv.
litt.-sällsk. i Finland, 1900). R-n B. (O. W-n.)
Auroraförbundet i Uppsala var en av
At-terbom, Hedborn, Ingelgren m. fl. stiftad
litterär förening, som ägde bestånd 1807—10.
Det kunde betecknas som en fortsättning av
sällskapet »Vitterhetens vänner», som
Atter-bom förut hade tillhört, och kallade sig i
början »Musis amici» (»sånggudinnornas vänner»),
vilket namn våren 1808 utbyttes mot
»Aurora» för att antyda annalkandet av en ny
»morgonrodnad» för den svenska vitterheten.
Som sällskapets ändamål sattes »en allmän
reformation i alla den högre litteraturens
grenar». De ledande i förbundet voro, jämte
Atterbom, Elgström och Palmblad. Se K. V.
Bottigers uppsats i Sv. akad:s handl., d. 49.
1’Aurore [lårå’r], daglig parisisk
morgontidning, grundades 1897 i syfte att
framtvinga en revision av Dreyfusprocessen. I A.
offentliggjordes 13 jan. 1898 Zolas ryktbara
»J’accuse» (»Jag anklagar»), hans till
republikens president ställda öppna brev. Tidningen
var radikal och antiklerikal och länge G.
Cle-menceaus organ.
Au’rum, lat., guld. Skrives ss. kem. tecken
för guldets atomvikt förk. Au. — A. foliätum,
bladguld. — A. mosäicum el. A. musivum,
mu-sivguld. — A. pigme’ntum, auripigment.
a. u. s., förkortning för actum ut supra. Se
A c t u m.
Å usance [a ysä’s], fr., el. A u’s o, it., den
tid, som i olika länder får förlöpa från en
växels uppvisning, tills betalning sker. — Å
deux usances el. A uso doppi o, på
dubbelt så lång tid som vanligt.
Au’sbruch [-bro^], ty., vinmärke, urspr.
betecknande ett vin, vid vars framställning
kommit till användning endast fullmogna druvor,
som man före den eg. druvskörden för hand
utplockat (»ausbrechen») i klasarna. Nu är
a. gemensamt namn på en del ungerska,
särskilt tokajviner, beredda av druvor med stort
sockerinnehåll. Ett motsvarande, särskilt om
rhenviner brukat, uttryck är A u s 1 e s e.
Äus der Tiefe seines Bewusstseins [-ti’fe
zaPnes bevo’stsåins], ty., »ur djupet av sitt
medvetande», ofta ironiskt brukat uttryck.
Au sérieux [å seriö’], fr., på allvar.
Au’sgleich [-glåik], ty., förlikning,
uppgörelse, kompromiss; term i Österrike-Ungerns
historia för överenskommelser mellan de båda
rikshälfterna el. mellan stridiga nationella
partier. Namnkunnigast är »Ausgleich von
1867» mellan Österrike och Ungern. Se vidare
de båda ländernas historia.
Au’sius, Henrik, lärd (1603—59),
professor i grekiska i Uppsala 1640, tillika prof, i
svensk och romersk rätt 1646—51. Under
hans ledning nådde den grekiska
språkkulturen vid universitetet en så hög ståndpunkt,
att han blivit kallad dess egentlige
grund-läggare i Sverige.
Auskulta’nt (av lat. auscultäre, lyssna), förr
tjänsteman, som var inskriven vid en domstol
eller i ett ämbetsverk för att för sin
utbildning åhöra förhandlingarna; sådana
auskul-tanter torde numera ej förekomma; biträde
åt lantmätare: lantmäteriauskultant. — Verb:
Auskultéra.
Auskultatiön (lat. auscultätio), avlyssnande
av sjukliga eller naturliga ljud inom en
kropp. A. är omedelbar, när undersökaren
lägger örat intill kroppen; medelbar, när härför
användes stetoskop (se d. o.; hörlur, bröstlur).
Hippokrates (d. 377 f. Kr.) använde a.,
framför allt beträffande andningsorganen. Han
beskriver både stora och små rassel.
Gnid-ningsljuden vid lungsäcksinflammation
beskriver han mycket karakteristiskt såsom
liknande knarrande läderremmar. Aretaios (se
d. o.) är den förste, som talade om a. av
hjärtljuden. — 1818 uppfann René Laennec
(se d. o.) stetoskopet och återupplivade
därmed a., som sedan århundraden råkat i
glömska. E. L-g.
Au’slese, ty., vinmärke, se Ausbruch.
A u’so, se Å usance.
Ausöner, se Italiska folk.
Auspi’cier (lat. auspi’cia) kallades
tecken-skådningen hos de gamla romarna. Dess
betydelse var stor. Statens ämbetsmän måste
alltid rådfråga teckentydarna före varje
viktigt företag, särskilt före ett slag, och så
länge tecknen voro ogynnsamma, fick intet
göras. Tecknen bestodo av åska och blixt,
fåglarnas flykt, sättet, varpå de heliga
hönsen åto, fyrfota djurs språng och läten samt
allehanda varsel och järtecken. — Med
»gynnsamma auspicier» menas ännu i dag lovande
förebud, och »under någons auspicier»
betyder: under ledning el. beskydd av någon.
Ausserrhoden, halvkanton i Appenzell (sed.o.).
Au’ssig, tjeck. U s t f, hamnstad i
Tjeckoslovakien (Böhmen) vid Bielas utlopp i Elbe;
39,815 tyska inv. (1921). Järnvägsknut.
Glas-och ylleindustri, kemiska fabriker. Handel
med spannmål, frukt och kol. Livlig
skeppsfart. A:s hamn är Tjeckoslovakiens förnämsta
och näst Hamburgs den viktigaste vid Elbe.
Aust-Agder fylke (förr Nedenes au t) i s.
Norge, utgörande ö. delen av Agder (förut
Kristiansand) bispedömme; gränsar till
Vest-Agder, Rogaland och Telemark fylken samt
Skagerak; 9,348,6 kvkm, 74,700 inv., 8,5 inv.
per kvkm land. Det omfattar kusttrakten
mellan städerna Risör och Kristiansand (Råbygde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
