Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aust-Agder fylke - Austen, Jane - Austenit, Austenitiska stål - Austerlitz, Slavkov - Austin - Austin, Alfred - Australalperna - Australasiatiska medelhavet - Australasien - Australien (världsdel) - Australien, Australkontinenten - Kuster, höjdförhållanden och vattendrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Austen—Australien (Kuster, höjdförhållanden och vattendrag)
522
laget) och Setesdalen i det inre av landet.
Kustbygden är småkuperad, med flera smärre
fjordar och rik skärgård; där innanför följa
skogklädda höjdplatåer, genomdragna av
Nid-elvens, Tovdalselvens och Otras dalgångar;
den nordligaste delen utgöres av bergshöjder
upp till mer än 1,400 m höjd, kring Otras
dalgång (Setesdalen). Huvudnäringar äro
jordbruk och skogshantering, men även
bergsbruket samt på senare tid industrien ha fått
betydelse. Tre järnvägslinjer (från Arendal,
Lillesand och Kristiansand) föra från kusten
upp i dalgångarna. Städer: Arendal, fylkets
huvudstad, Risör och Grimstad; lastageplatser:
Tvedestrand och Lillesand; flera större
hamnplatser. På grund av stark utvandring har
folkmängden minskats med 5,000 pers, sedan
1900. O. Sjn.
Austen [å’stin], Jane, eng.
romanförfattarinna (1775—1817). Dotter till en lantpräst
av god familj, förvärvade A. en helgjuten,
harmonisk bildning och levde mestadels på
landet i Hampshire.
Sin första och mest
kända roman, »Pride
and prejudice»(övers.
till sv. 1920,
»Stolthet och fördom»),
hade hon skrivit
redan vid 22 års ålder,
ehuru den liksom
den snart därefter
skrivna »Sense and
sensibility»
offentliggjordes först flera
år senare och då
utan utsatt
förf.-namn. Anonymt ut-
gåvos ock under hennes livstid »Mansfield
park» och »Emma» samt postumt »Persuasion»
och »Northanger abbey». Först 1871 utgavs
hennes allra första försök, »Lady Susan»,
roman i brevform, samt 1922 »Life and
friend-ship». Friheten från sensationella effekter,
lidelser och brott eller spännande intriger
hindrade henne att bli den samtida stora
publikens gunstling, men numera åtnjuta A:s
skildringar av den engelska godsägar- och
medelklassens vardagsliv, på vilket litterära
område hon var den första, anseende som
klassiska. Hon har en lätt ironisk humor, klarögd
syn på världen och ett mjukt grepp på det
karakteristiska samt en klar och fint
nyanserad stil. Litt.: »Life and letters» (1913); G.
E. Mitton, »J. A. and her times» (1905); P.
Hallström, »Levande dikt» (1914); M. A.
Austen-Leigh, »Personal aspects of Jane A.»
(1920). Ths.
Austenlt, Austenitiska stål, se Järn.
Au’sterlitz, tjeck. S 1 a v k o v, stad i
Mäh-ren, Tjeckoslovakien, 24 km ö. om Brünn;
4,231 inv. (1921). A. är ryktbart genom den
seger, som Napoleon I där vann 2 dec. 1805
över Kutusov i närvaro av kejsarna Frans
och Alexander. Med detta slag, det s. k. tre-
kejsarslaget, där 70,000 fransmän besegrade
83,000 ryssar och österrikare, blev 1805 åra
fälttåg avgjort. Napoleon hade tagit
ställning bakom bäcken Rzizka, och den förbundna
armén fortsatte på fem kolonner sin 27 nov.
från Olmütz anträdda rörelse för att anfalla
fransmännen i högra flanken. Denna
trängdes också långsamt tillbaka, men i rätta
ögonblicket ryckte huvuddelen av franska armén
fram över bäcken och upp på Pratzenhöjden,
sprängde de förbundnas slaglinje och krossade
deras vänstra flygel. Omedelbart efter
striden slöts stillestånd, vilket ledde till freden
i Pressburg. C. O. N.*
Austin [ä’stin], huvudstad i Texas, U. S. A.,
vid Colorado river; 34,876 inv. (1920). Säte
för statens universitet; en mängd skolor.
Berömt statskapitolium. Handel med
jordbruksprodukter. Uppkallat efter
nybyggarpionjä-ren Stephen Austin (omkr. 1793—1836).
Austin [ä’stin], Alfred, eng. skald (1835
—1913). Var en lyriker med formell
begåvning och hjärtlig naturkänsla. 1906
utnämndes han till »poet laureate» efter Tennyson.
A:s »Poetical works» utkommo 1892 i 6 bd.
Austrälalperna, se Australien, sp. 523.
Austrälasiatiska medelhavet, havet mellan
Asien och Australien, se Medelhav.
Austrälasien, eng. Australasia, namn på
övergångsområdet mellan Asien och
Australien, användes i växlande betydelse.
Engelsmännen beteckna med A. dels Australien,
Tas-manien och Nya Zeeland, dels de Ostindiska
öarna med Filippinerna samt Australien och
Oceanien, under det tyskarna med A.
vanligen förstå blott den Ostindiska arkipelagen.
Australien (av lat. austrälis, sydlig),
»Sydlandet», den femte och minsta av världsdelarna,
s. ö. om Asien, omfattar dels
Australkonti-nenten (se följ.) med Tasmanien och dels de
under namnet Oceanien (se d. o.)
sammanfattade öarna i Stora oceanen. I
inskränktare bemärkelse användes namnet A. för
Au-stralkontinenten. Jfr Australasien.
Australien el. Australkontinenten
(jfr ovan), omges på alla sidor av vatten, i
ö. av Stora oceanen, på de tre andra sidorna
av Indiska oceanen. Areal med Tasmanien 7,7
mill. kvkm. Beräknad befolkning 5,688,092,
därav på Tasmanien 213,784 (1 juli 1923). —
Utgör politiskt ett statsförbund,
Australiska statsförbundet (se d. o.), C o
m-monwealth of A us t r a 1 i a, tillhörande
Brittiska riket.
INNEHÅLL:
sp.
Kuster,
höjdförhållanden och vattendrag 522
Geologiska
förhållanden ................ 524
Klimat.............. 525
Växtvärld .......... 527
sp.
Djurvärld ........... 529
Befolkning........... 531
üpptäcktshistoria ... 533
Kolonisering och äldre
historia .......... 534
Kuster, höjdförhållanden och vattendrag.
Från Asien skiljes A. genom Timorsjön, från
Nya Guinea genom Alfurasjön och Torres
sund. I n. skjuter Yorkhalvön upp mot Nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
