Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Azovska sjön - Azoxibensol - Azteca - Azteker - Azuay - Azur - Azurit - Azurkusten - Azyler - Azylienkulturen, Azilienkulturen - Azzolino, Decio - B - B. A. - Ba (kemi) - Baade, Knud - Baader, Franz Xaver von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Azoxibensol—Baader
644
kan iakttagas genom hela A. Vattnet är i
sjunkande, och hamnarna bli allt
svårtillgängligare. Sjöfarten hindras även genom
is-beläggning nov.—april och häftiga stormar.
Viktigaste hamnstaden är Taganrog. A. är
mycket fiskrik.
Azoxibensol [å’l], se Azoföreningar.
Aztèca, se Bladskärarmyror.
Azteker, forntida indianfolk, vid tiden för
Amerikas upptäckt Mexikos härskande
folkslag. Se Mexiko.
Azuay, se A s s u a y
Azör (av aiab ursprung), dets. som 1 a s u
r-8 ten (se Lapis) en blå färg, även kallad
ultramarin; himinelens blå färg.
Azurlt, se Koppariasur.
Azurkusten (fr. Cöte d’Azur), namn på östra
delen av franska medelhavskusten, Rivieran.
Azyler benämnas den envärdiga organiska
radikalen fenyl, C8 H5—, och dess homologer,
såsom C8H4 . CH3—, C8H3 : (CH3)2— o. s. v.
Azylienkulturen el. Azilienkulturen
[aziliä’-], se Paleolitiska perioden.
Azzoli’no, D e c i o, ital. kardinal (1623—89).
Stod på höjden av sitt inflytande som
statssekreterare (ledare av utrikesärendena) under
Klemens IX (1667—69), vars val till påve
han genomdrivit I Sveriges historia är han
kand genom det långvariga kärleks- och
vänskapsförhållandet (från 1656) mellan honom
och drottning Kristina (se d o.). Jfr Bildt,
»Christine de Suède et le Cardinal A.» (1899).
Bär den andra bokstaven i det vanliga
europ.-lat. alfabetet, liksom i alla de
europ. alfabet, som utvecklats ur det
semitiska. Har fått sin form närmast från
det grekiska beta. 1 de flesta nyeuropeiska
språk har b samma ljudvärde som i svenskan.
I tyskan uttalas det doek som p i slutet av
ord (t. ex. ab som ap, gab som gap), i
spanskan som bilabial frikativa (ett med läpp mot
läpp uttalat v)- I de slaviska alfabeten har
det urspr. ö-tecknet värde av v.
Som m u s i k t e r m är B (fr. si bémol,
eng. b flat) elfte tonen i vår kromatiska skala
eller med ett halvt tonsteg sänkta h.
Som symboliskt tecken nyttjas B bl.
a. för att beteckna det andra i ordningen, vid
numrering motsvarande siffran 2 (t. ex.
serien B, en tidnings B-nummer). — Vid
betygs-givning betecknar B betygsgraden »godkänd»
(se Betyg).
I algebran nyttjas b vanligen jämte a,
c, d, o. s. v. som tecken för bekanta storheter.
— I logiken nyttjas B för att beteckna
predikatet i en sats, då däremot A betecknar
subjektet. — På värdepapper med bifogad
serie och littera betecknar B en andra
emission, på varor den näst bästa el. näst grövsta
sorten.
B nyttjas vidare i åtskilliga förkortningar:
på rom. mynt och inskrifter betyder det
namnet B a 1 b u s el. B r u t u s el. epitetet
b o n u s (god), i fornkristna inskrifter
bea-tus el. beata (den salige, -a). — Som
farmakologiskt tecken ärB = balneum (bad),
b a 1 s a m u m; i musiktermer = b a s s o, >
heraldiken = blå; i förk. av eng.
lärdomstit-lar = bachelor (kandidat) — B är även
det kemiska tecknet för en atom bor.
B. A. [bi éi], förkortning för eng. bachelor
of arts (se Bachelor).
Ba, kemiska tecknet för en atom barium.
Baade [bä’do], K n u d, norsk
landskapsmålare (1808—79), elev till Dahl. 1845 slog han
sig ned i München, där han 1849 väckte
uppseende med ett norskt kustlandskap i
månsken. Mestadels varierande samma motiv,
förblev B. till sin död bosatt i Munchen, där han
åtnjöt stor uppskattning. En målning av B.
finnes i Nationalmuseum. H. W-n.
Baader [bä’dor], Franz Xaver von, tysk
filosof (1765—1841), först läkare, sedan
berg-verkstjänsteman, slutligen professor i
spekulativ dogmatik i
Munchen. B., som var
troende katolik men
även påverkad av den
kritiska filosofien,
sökte under inflytande
av Böhme och L. C.
de Saint-Martin
försona dessa motsatta
bildningselement i en
mystisk religiös
världsåskådning. Han rönte
inflytande av Schel-
ling och har även i ej ringa mån påverkat
denne. Av hans »Filosofiska skrifter», som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
