Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babylonien - Historia - Statsförfattning - Samhällsliv - Kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Babylonien
660
ligen med större förkärlek åt fredliga värv,
byggnadsföretag, näringar och handel,
vetenskap, litteratur och konst. Stora krigare och
erövrare, som Chammurapi och
Nebukadnes-sar, nämna knappast sina krig och segrar
men beskriva med synnerlig stolthet och stor
utförlighet sina fredliga värv.
Statsförfattningen var
teokratisk-monar-kisk och tronföljden ärftlig. — Förvaltningen
låg i händerna på av konungen tillsatta och
inför tronen ansvariga ämbetsmän.
Näringarna, såsom jordbruk och boskapsskötsel, lågo i
stor utsträckning under statens förvaltning.
Likaså ägde templen stora jordegendomar,
trädgårdar och boskapshjordar. I synnerhet
beflitade sig staten, d. v. s. konungen, om den
för hela landet så viktiga konstbevattningen
genom anläggandet av nya kanaler. —
Rättsväsendet hade redan omkr. 2,000 år f. Kr.
nått en hög utveckling. Domstolar med
domare och nämnd skipade rättvisa enligt i
minsta detalj utarbetade, i paragrafer
uppställda och av konungen stadfästa lugar,
varom Chammurapis (se d. o.) märkliga lag bär
vittnesbörd. Vittnen voro nödvändiga för
domens fällande, och utslaget kunde överklagas
hos konungen själv. Avtal och
affärsangelägenheter uppgjordes inför fredsdomare och
er-höllo därigenom laglig kraft.
Samhällslivet hade nått en relativt hög
utveckling. Klassförhållanden, seder och bruk
belysas av ett stort antal privaträttsliga
dokument: processprotokoll, testamenten,
adoptiv-handlingar, hemgifts- och arvsförteckningar.
Slavar funnos, men de behandlades väl och
voro ingalunda rättslösa. Månggifte var i
bruk, men en man ägde i regel icke mer än en
hustru. I händelse av hennes ofruktsamhet
eller med hennes bifall kunde han dock taga en
eller flera bihustrur. Skilsmässa kunde äga
rum, men mannen måste, då han ej hade något
felsteg att förebrå sin hustru, sörja för hennes
underhåll. Kvinnan intog en aktad och
rättsligt med mannen jämbördig ställning. Hon
kunde själv föra sin talan inför domstol och
förfogade själv över sin egendom.
Den babyloniska kulturen stod redan vid
den historiska tidens början på en
jämförelsevis hög ståndpunkt. Vi finna ej blott ordnade
samhällen utan även ett skriftspråk (se K i 1-
Lercylinder med inskrift, innehållande konung
Nabo-nids förbön för hans son Belsassar.
Lertavla med astrologisk inskrift. Upptill ett
hep-tagram (se d. o.).
skrift) och en om avsevärd utveckling
vittnande konst (se Babylonisk och
assy r i s k konst). De skriftliga
urkunderna äro merendels inristade på
tavlor eller cylindrar av lera men även i sten
och påträffas ofta på konstföremål eller
hus-geråd, såsom statyer, sigill, vaser. De äro
ofta av historiskt innehåll: dels
konunga-inskrifter, vilka än äro korta och ej
innehålla mer än konungarnas namn, titlar
o. s. v., än längre, då de giva en
utförlig berättelse om konungens hela regering,
dels konungalistor och krönikor. Vidare
påträffas brev av officiell och enskild natur,
understundom inneslutna i kuvert av bränd lera
och med utanskrift, ävensom juridiska
dokument av allehanda slag (se ovan).
Enastående i sin art är en stor mängd omentavlor:
uppteckningar av järtecken, enligt vilka man
på grund av djurens rörelser, fåglarnas flykt,
sjukdomssymtom, missbildningar, offerdjurens
inälvor m. m. sökte förutsäga kommande
händelser. — Astrologien har sitt hemland i
Babylonien, och tavlor med innehåll av detta
slag, ordnade i serier, förekomma i stor mängd.
Det astrologiska intresset förde babylonierna
till rent naturvetenskapliga forskningar. De
kunde t. ex. förutsäga tiden för sol- och
månförmörkelser och beräkna årets och
månadernas längd; de gåvo namn åt ej mindre än 20
stjärnbilder; de iakttogo meteorer, stjärnfall,
vindens hastighet och styrka o. s. v.
Veckodagarnas benämning efter gudomligheter går
tillbaka till dem. — Man har också påträffat
lertavlor med matematiska tabeller över
kvadrater och kuber. Babylonierna använde
tvenne talsystem: det dekadiska, eller
tiotalsystemet, med 1, 10, 100 och 1,000 som
grundläggande tal, samt det sexagesimala, eller
sextiotalsystemet, i vilket 1, 10, 60, 600 och
3,600 spela motsvarande roll. Besvärjelser av
sjukdomsalstrande onda andar, likaledes
ordnade i serier och vanligen avfattade på
sumeriska språket med översättning till de
semitiska babyloniernas språk,
babylonisk-assyriskan, eller, såsom man numera kallar
det, ackadiskan, förekomma i stor mängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
