- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
705-706

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bagehot, Walter - Bager, Haqvin - Bageri - Bageriarbetare - Bageriidkare - Bagerilagstiftning - Bagerimaskiner - Bageriyrket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

705

Bager—Bageriyrket

706

delse. Sin allmänna samhällsåskådning
framlade B. i »Physics and politics» (1872), som
röjer starkt inflytande från darwinismen.
Störst har emellertid B:s betydelse varit som
nationalekonom, på grund av en ovanlig
förening av vetenskaplig begåvning och praktisk
erfarenhet. Han »Lombaid Street» (1873)
klargjorde för första gången beskaffenheten
av Londons penningmarknad och utövade
därför stort inflytande på Englands banks politik.
I sin ekonomiska grundåskådning intog B. i
allt väsentligt den liberala skolans ståndpunkt
men sökte begränsa dess giltighet till nutidens
mest framskridna samhällen, särskilt England.
Som biografisk framställare ägde B. en utsökt
förmåga att skildra sitt föremåls liv,
omgivning, tänkande och handlande. Hans
svägerska, mrs Barrington, har utgivit B:s saml.
skrifter jämte levnadsteckning, »Life and works
of W. B.» (10 bd, 1914). E. Hkr.*

Bager, H a q v i n, nationalekonomisk förf,
o. rimmare (1711—82), redare och
spannmåls-handlande i Malmö. B. utgav åtskilliga
ekonomiska ströskrifter, orediga i sin
framställning och uppblandade med platta och löjliga
rimmerier, varför hans namn har övergått till
liktydighet med usel versmakare. — Hans
sonson Lorentz Isak B. (1785—1857) och
dennes brorson Johan Peter B. (1818—88)
voro ledande kommunalmän i Malmö och högt
förtjänta om utvecklingen av Malmö hamn,
den senare som riksdagsman även om Södra
stambanans framdragande till Malmö.

Bageri, se Bageriyrket, Bröd och
Brödtillverkning.

Bageriarbetare, se Bageriyrket.

Bageriidkare, se Bageriyrket.

Bagerilagstiftning. Mot det inom
bageriyrket förekommande nattarbetet, vari
arbetarna, i olikhet med sättet för nattarbetes
bedrivande inom andra verksamhetsområden,
användas natt efter natt utan skiftväxling,
framställdes ur arbetarskyddssynpunkt redan tidigt
anmärkningar. I Sverige upptogs frågan i
riksdagen av Adolf Hedin 1895, men först
1915 beslöt Riksdagen hos K. m:t anhålla om
utredning och förslag rörande reglering av
nattarbetet inom bagerier, konditorier och
s. k. hembagerier. Den 1918 tillsatta
arbets-tidskommittén verkställde den åsyftade
utredningen och utarbetade förslag till lag om
begränsning av tiden för bageri- och
konditoriarbete, vilket förslag med några mindre
förändringar av 1919 års urtima riksdag
upphöjdes till lag med giltighet till 1923 års
utgång. Huvudbestämmelsen i lagen, som icke
äger tillämpning på rörelse, vilken bedrives
utan biträde av annan än make och
hemmavarande barn, går ut på förbud mot arbete —
även om det utföres av arbetsgivaren själv —
för tillverkning till avsalu av bageri- el.
konditorivaror under tiden mellan kl. 8 e. m.
och 6 f. m. samt under sön- och helgdagar.
Från detta förbud medges en del undantag
(det viktigaste är måhända, att uppeldning

och deggörning få börja kl. 4 f. m.). För
tillverkning av spis- el. knäckebröd, bedriven
med skiftarbete, medges långt gående
avvikelser, och med hänsyn till särskilda
förhållanden kunna tillfälliga eftergifter förekomma.

Denna lagstiftning, som av bageriidkarna
ivrigt bekämpats såsom bl. a. fördyrande och
försämrande brödproduktionen och av
bageriarbetarna lika varmt försvarats såsom
nödvändig för arbetarnas välfärd, har genom lagen
den 22 juni 1923 om vissa inskränkningar
i fråga om tiden för förläggande av
bageri-och konditoriarbete obetydligt ändrats och
erhållit förlängd giltighet till 1926 års
utgång. — Nämnas kan slutligen, att
lagstiftning av liknande innebörd förekommer i ett
betydande antal främmande länder. A. M.

Bagerimaskiner,se Brödtillverkning.

Bageriyrket. B:s historia i olika länder är
intimt sammanknuten med brödsädesodlingens
och brödtillverkningens utveckling genom
tiderna. Bevis ha framdragits för att i
Egypten b. redan 2,000 år f. Kr. utvecklats till
storindustri. Genom greker och romare
överfördes det till Europa. Med de tekniska
hjälpmedlens, framför allt bakugnens, utveckling
kom bagerinäringen att alltmer bli ett
särskilt yrke. I Rom funnos t. ex. på Augustus’
tid ej mindre än 300 bagerier.
Utgrävningarna i Pompeji visa tydligt den höga
ståndpunkt yrkesidkarna nått. Från kejsar
Tra-janus’ tid (98—117 e. Kr.) har man den första
uppgiften om föreningar inom bageriyrket.

Med skråväsendets införande kan man i
egentlig mening tala om ett verkligt b. I de
germanska länderna har dess utveckling följt
i stort sett samma spår. De tidigaste
uppgifterna om b. i Sverige förskriva sig från
1200-talet (i Visby stadslag). Den första
kända skråordningen utfärdades för
Stockholms bagare något av åren 1506—11. 1659
utfärdades för stockholmsbagarna en ny
skråordning. Skråordningarna, som voro av
uteslutande lokal natur, uppdrogo övervakandet
av bagarämbetetåten ålderman
jämte bisittare. För att bli upptagen i
ämbetet fordrades dels viss förmögenhet, dels
erläggande av vissa avgifter, dels slutligen att
ett mästerstycke skulle företes.
Ämbetsbröderna hade monopol på brödförsäljningen i
Stockholm och rätt att driva kvarnrörelse.
Gesällernas lärotid var 2 år. En väsentlig
del av bagarskrånas bestämmelser rörde
brödprisen, som noggrant reglerades genom
myndigheternas försorg och under dessas mot b.
ofta rätt hårdhänta kontroll. I övrigt voro
bagarämbetena underkastade de allmänna
skråförordningarna. Även
bagerigesäl-1 e r n a organiserades i ett relativt tidigt
skede is. k. bagaregesällskap, i
Stockholm under senare hälften av 1600-talet.
Tidigaste kända reglemente för detta är från
1744. Det fastställde arbetsregler och
gesällernas skyldigheter till mästarna och till
gesällskapet. Detta hade ett särskilt härbärge

II. 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free