Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bageriyrket - Bagett - Baggara (Bagara)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Bagett—Baggara
708
för vandrande gesäller. Gesällskapet synes
f. ö. varit rätt förmöget. En sällsynt vacker
välkomma var bl. a. i dess ägo jämte ett
flertal andra dyrbara silverpjäser. Det utövade
avsevärd välgörenhet bland sina medlemmar.
Genom skråväsendets avskaffande 1846 och
den fullständiga näringsfrihetens
genomförande 1864 råkade i Sverige
yrkessammanslut-ningarna särskilt bland mästarna i förfall.
Bland gesällerna fortlevde däremot de gamla
organisationsformerna. Efter några årtionden
började dock åter bland mästarna lokala
ba-geriidkarföreningar att bildas — först
Stockholms bageriidkareförening, 1873. Sedan
bageriarbetarna, stödda av den växande
fackföreningsrörelsen, 1896 sammanslutit sig i en
fast organisation, Svenska
bageriarbetareförbundet, vilket 1921 utvidgades
till Svenska
livsmedelsarbetare-förbundet, bildades 1900 bland mästarna
en sammanslutning, Sveriges
bageriidkareförening. Med sina lokala
underavdelningar jämte den 1921 av industriella
företag bildade Stockholms
bageriindu-striförening utgöra dessa de på
arbets-givar- och arbetarhåll nu bestående
organisationerna inom yrket.
B. drives under ett flertal olika former och
benämningar. Bageri betecknar 1) företag
för yrkesmässig tillverkning och försäljning
av bröd, 2) lokal, där dylik tillverkning
försiggår i motsats till bakstuga för husbehov.
Bageriyrket representerar f. n. såväl
industriell som rent hantverksmässig driftsform. Till
den förra kunna i regel hänföras de allra
flesta spis- och
knäckebrödsfabri-k e r samt limp- och
grovbrödsbage-rier. Finbrödsbagerierna äro
däremot ännu delvis hantverksmässigt drivna,
fast även på detta område på grund av
maskinteknikens utveckling fabriksmässig drift
börjat alltmer tränga igenom (se B r ö d t i
11-verkning). Ett flertal bagerier tillverkar
alla slags bröd, såväl hårt som mjukt. Som
exempel på gängse benämningar å bagerier
må anföras: ångbageri, finbageri, hembageri,
spisbrödsbageri m. fl. Antalet bagerier av
olika slag i Sverige torde 1923 kunna
uppskattas till bortåt 3,000 (därav i Stockholm
omkr. 350), sysselsättande 6—7,000 arbetare.
De omkr. 170 industriellt drivna bagerierna
i Sverige hade 1922 ett tillverkningsvärde av
70,938,520 kr.
Yrkets arbetsförhållanden och
drifts-sätt regleras i stort sett sedan några
årtionden tillbaka genom kollektivavtal, vartill på
senaste tiden åttatimmarslagen och
bagerilagen kommit (se Bagerilagstiftning).
Riksavtal finnes sedan 1912 för de till
Sveriges bageriidkareförening anslutna
lokalföreningarna; i övrigt gälla lokala avtal. I
avtalen stipuleras i allmänhet en veckas
ömsesidig uppsägning, numera även en veckas
semester, 3 års lärotid i mjukbrödsbagerier,
2 månaders i spisbrödsbagerier, ersättning vid
olycksfall, avlöningsvillkor, ömsesidigt
orga-nisationstvång samt ordningsregler m. m.
Särskilda bestämmelser gälla för s. k. h j ä 1
p-arbetare, varav yrkeshanteringen särskilt
vid de stora helgerna är i behov.
Bageriidkare benämnas även
bagarmästare och bageriarbetare stundom
ännu, fast mera sällsynt, bagaregesäller. Rätt
till yrkets utövande står med
näringsfrihets-förordningens införande öppen för alla utan
varje fordran på yrkesskicklighet. Mästar- och
gesällprov uppmuntras dock genom
hantverks-organisationerna men ha ringa betydelse.
Brödpriset är efter näringsfrihetens
införande fritt. Under den av världskriget
föranledda kristiden reglerades såväl brödkvaliteter
som vikter och priser genom myndigheterna
i samråd med yrkets representanter och
genomfördes allmän ransonering av allt bröd.
B:s ekonomiska och sociala
intressen äro föremål för resp,
organisationers verksamhet och bevakas även genom
särskilda tidningsorgan, Svensk
bageritidskrift (sedan 1899) för bageriidkarna och
Mål och medel (sedan 1897) för arbetarna.
Nuv. förhållanden inom b. i utlandet
ha att uppvisa nästan samma utveckling och
läge som hos det svenska. Organisationerna
inom bageriidkarkåren äro dock på ett
flertal håll, t. ex. Norge, Danmark, Tyskland,
Holland m. fl. länder, väsentligt starkare byggda,
i främsta rummet därför, att i dessa länder
de gamla skråorganisationerna under moderna
former i avsevärd mån bibehållits, varigenom
man haft större möjlighet att bevaka även de
gemensamma ekonomiska intressena. Så har
t. ex. den tyska riksorganisationen av
bageriidkare, »Germania», sin egen detaljerat
ordnade inköpsorganisation med distrikts- och
lokala inköpsföreningar; särskilda yrkesskolor
och försöksanstalter finnas upprättade. B:s
utveckling till storindustri har i dessa länder,
liksom i England och än mer i Amerika, där
de stora brödtyperna äro mer allmänt i "bruk
än hos oss, fortskridit hastigare än i Sverige.
Någon internationell sammanslutning mellan
de olika ländernas bageriidkare finnes ej,
men på senare tid har samarbete dem emellan
på svenskt initiativ börjat, t. ex. i frågan
om förbud mot nattarbete i bagerier.
Däremot finnes en internationell sammanslutning
mellan bageriarbetarna, vilka genom sin
huvudorganisation, Svenska
livsmedelsarbetare-förbundet, äro anslutna till
Internationella livs- och
njutningsmedels-industriarbetareunionen. S. K.
Bage’tt (fr. baguette), förgylld tapetlist,
stång, varpå en gardin är upphängd.
Baggära (mera sällan B a g ä r a),
»koherdar», nomadiserande folkstammar (biandfolk
mellan araber och negrer) i n. ö. Sudan,
särskilt på Bajudastäppen. De ha nyttjats som
soldater av de arabiska slavjägarna på
1800-talet, i mahdins och hans efterträdares
arméer, sedermera även av engelsmännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
