Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balata - Balatonsjön - Balawat - Balbin, Bohuslav - Balbo, Cesare - Balboa - Balboa, Vasco Nuñez de - Balchan, Stora och Lilla - Balcic, Balčik - Balck, Viktor Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Balatonsjön—Balck, V. G.
756
och. elektricitet. Vid 50° C blir b. plastisk
och smälter vid 149° C. B. brukas som
råmaterial inom gummiindustrien, särskilt till
driv-remmar, skosulor, inom tandtekniken och som
elektriskt isolationsmaterial. E-t N-n.
Balatonsjön [bå’låtån-], ty. Plattensee, i
Ungern, s. Europas största insjö; sträcker sig
från n. ö. till s. v.; 104 m ö. h.; omfattar 591
kvkm, om sumptrakten Lilla Balaton
medräknas, 660 kvkm; största djup 11 m. Kantas i
n. v. av Bakonyiskogens med vingårdar täckta
sluttningar. Halvön Tihany skjuter här långt
ut. B:s största tillflöde är Zala. Genom
Siö-Kaposkanalen står B. i förbindelse med
Donau. Rik på fisk (bl. a. gös) och sjöfågel.
Balawät, assyriska ruiner, 13 km n. ö. om
Kelah (Nimrud). Hormuzd Rassam fann där
1878 tempel- och palats rester med inskrifter
av konungarna Assurnasirpal II (884—859
f. Kr.) och Salmanassar III (859—824).
Särskilt märkas de två med bronsplattor
överdragna dörrhalvorna från den senares palats,
vilka äro prydda med vackra reliefer,
framställande krigståg, belägringar, offer m. m.
De förvaras i British museum. Ett brottstycke
avbildas på pl. vid sp. 665, bild 9. (P. L.)
Balbi’n, Bohuslav, tjeck, författare (1621
—88). Fick inom jesuitorden en lärd
utbildning och ägnade sig trots trakasserier från
österrikiska regeringen och ledande jesuithåll
outtröttligt åt studiet av Böhmens historia,
språk och samhällsförhållanden. Han skrev
en på omfattande arkivstudier vilande
bö-misk historia, »Epitome rerum bohemicarum»
(1673), och igångsatte ett stort encyklopediskt
arbete, »Miscellanea historica regni Bohemiæ»,
vars första avdelnings 8 första böcker (1677
ff.) behandla Böhmens naturförhållanden,
topografi, befolkning och kyrkliga organisation;
9:e boken, en materialsamling om tjeckiska
handskrifter, bibliotek och skriftställare,
utgavs först 1777. B:s »Disputatio apologetica
pro lingua slavica præcipue bohemica» (1775),
en hänförd hyllning till tjeckiska språket, är
ett av tjeckernas klassiska arbeten (tjeck, övers.
1869). B:s skrifter ha haft stor betydelse för
att väcka tjeckernas nationalkänsla. A. Kgn.
BaTbo, C e s a r e, greve, ital. politiker o.
författare (1789—1853). Var en bland dem,
som mest arbetade för Italiens nationella
sammanslutning kring konungariket Sardinien,
särskilt genom sin bok »Delle speranze
dTta-lia» (1844). B. var mars—juli 1848
premiärminister i Sardinien.
Balbo’a, hamnstad i Panamakanalzonen, vid
kanalens mynning i Stilla havet,
genomfarts-hamn för oceantrafiken. Stor torrdocka och
reparationsverkstad, kolupplag och oljetankar.
Balbo’a, V as c o N u n e z de, spansk
upptäcktsresande (1475—1517). Slog sig som
ganska ung ned på San Domingo och åtföljde
sedermera en expedition till Darien (1510).
Han satte sig sedan i besittning av makten
över denna koloni och drog senare ut på
upptäcktsfärder. Under oerhörda svårigheter
övergick B. Panamanäset och blev den förste
europé, som skådade Stilla havet (25 sept. 1513),
vilket han tog i besittning för spanske
konungen. Från sitt ståthållarskap över Darien
undanträngdes B. 1514 av Davila, som slutligen
lät halshugga honom.
Balchan, Stora och Lilla, bergsstråk i
v. Turan, går från B.-viken på ö. sidan av
Kaspiska havet, mitt emot Baku, i s. ö.
riktning mot Irans randberg och utgör en
förbindelseled mellan dessa och Kaukasus. Stora
B. når 1,634 m ö. h.
Balcic, slav. B a 1 c i k, rumänsk stad vid
Svarta havet, i Dobrudscha, nära gränsen mot
Bulgarien, 6,651 inv. (1915). God hamn.
Balck, Viktor Gustav, militär,
gymnast, idrottsfrämjare (f. 1844 25/<). Ägnade sig
först åt sjömansyrket, genomgick 1861—66
krigsskolan på Karlberg och blev 1866
underlöjtnant vid Närkes
regemente. Han
avancerade till kapten 1884,
blev 1894 major i
armén, 1904 överste och
erhöll 1914
generalmajors namn, heder och
värdighet. — B.
genomgick 1866—68
pedagogisk, militär och
medicinsk kurs vid
Gymnastiska
centralinstitutet och verkade
där oavbrutet från
hösten 1872 till 1910,
från 1885 som ordinarie lärare, från 1887 som
överlärare och 1907—09 som institutets
föreståndare. Han tjänstgjorde dessutom många
år som gymnastiklärare vid flera av
huvudstadens läroverk.
B. arbetade tidigt för gymnastikens
spridning även utanför skolans område och
stiftade i detta syfte bl. a. 1875 Stockholms
gymnastikförening och 1878 Stockholms
gymnastik- och fäktklubb, i vilka han var ordf,
till 1917. Vidare tog han initiativ till eller
medverkade vid stiftandet av en mängd
idrottsföreningar, bl. a. Stockholms roddförening,
Stockholms allmänna skridskoklubb,
Föreningen för skidlöpningens främjande. I Sveriges
centralförening för idrottens främjande, bildad
på B:s initiativ 1897, är han alltjämt den
ledande, och i Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund har han 10 år varit
vice ordf. 1893 blev han ordf, i
Internationella skridskoförbundet, och han tillhör
Olympiska spelens internationella kommitté.
För den svenska gymnastikens
popularise-ring har B. oavlåtligt verkat genom
gymnastikuppvisningar i in- och utlandet. Han tog
1901 initiativ till Nordiska spelen, och i
organiserandet och genomförandet av 1912 års
Olympiska spel i Stockholm tog B. verksam
och framstående del. — Han gav 1874 uppslag
till Tidskrift i gymnastik, där han flera år
var medredaktör, uppsatte 1881 Tidning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
