Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balck, Viktor Gustav - Balck, William - Baldakin - Baldensperger, Fernand - Balder - Baldersbrå - Balders drömmar - Baldersnäs - Baldingera - Baldissera, Antonio - Baldo, Camillo - Baldovinetti, Alesso - Baldrian - Baldringe - Balduin I (konung av Jerusalem)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Balck, W.—Balduin I.
758
idrott, som han redigerade, tills den 1897
om-bildades till Ny tidning för idrott, vars
redaktion han alltjämt tillhör. Han har även
utgivit samlingsverket »Illustrerad
idrottsbok» (3 bd, 1886—88). — B. har varit den
svenska idrottens främste organisatör, och
hans betydelsefullaste gärning är att i vida
kretsar ha väckt lusten för härdande
kroppsövningar i det fria.
Balck, William, preuss. militärförfattare
(f. 1858) av svensk släkt, samma som V. G. B.
Lärare vid krigsakademien i Berlin från 1900,
avancerade B. under världskriget till
generallöjtnant och var 1918 generalguvernör på
ösel. Skr.: »Lehrbuch
der Taktik» (högt
uppskattad; 2 bd 1897—98,
3:e uppl. 1897—1903),
»Entwickelung der
Taktik im Weltkriege» (1920)
o. »Kriegserfahrungen»
(1921). C. O.N.*
Baldakin, tron-,
sängel. prakthimmel (av tyg),
päll; ett hängande eller
av konsoler eller pelare
uppburet litet tak över
predikstol, staty el. dyl.
Baldensperger [-[-spär-^e’],-] {+[-spär-
^e’],+} F e r n a n d, fransk
litteraturhistoriker (f.
1871), prof, i Lyon 1900,
vid Sorbonne i Paris
1910. Har utgivit
monografier över G. Keller,
»Goethe en France»,
Alfred de Vigny, ȃtudes
d’histoire littéraire» (2 bd, 1907—10) och
»L’a-vant-guerre dans la littérature frangaise»
(1919). B. besökte i propagandasyfte Sverige
under världskriget.
Balder, en av asarna, son till Oden och
Frigg. Han var mild och vis och fager till
utseendet. I Breidablik, där han bodde,
fanns intet orent, och ingen kunde om honom
säga något ont. Hans död hade förebådats
av onda drömmar. Men sedan Frigg tagit ed
av alla ting i världen att icke skada B.,
kände sig gudarna trygga och roade sig med
att slunga sten och kasta spjut på B. Även
hans blinde broder Höder kastade ett sådant,
riktat av Loke. Men för detta föll B. Loke
hade nämligen funnit en telning, mistelten,
som varit för ung att avlägga ed, och därav
förfärdigat det spjut, som Höder slungat.
Förgäves sökte gudarna att återvinna B. från
Hel, ty jättekvinnan Tock — förmodligen
Loke under förklädnad — ville icke uppfylla
villkoret, att alla ting skulle begråta B:s
död. Först efter Ragnarök skall B.
återkomma. — B:s hustru var Nanna; deras son var
Forsete, rättvisans gud. Då B:s lik bars ut
på skeppet Ringhorne att brännas, dog Nanna
av sorg. B. hämnades av sin broder Vale.
Baldersmyten är den del av fornnordiska
Säng med baldakin.
1700-talet.
mytologien, som kanske mest närmar sig
kristna föreställningar. Också har
antagandet gjorts, att den utbildats genom kristligt
inflytande under vikingatiden (S. Bugge). I
alla händelser synes B. icke överallt ha intagit
den upphöjda ställning, som vissa källor giva
honom. Någon dyrkan av honom känner den
fornnordiska hedniska litteraturen ej, och
Saxo återger en saga om B., Nanna och
Höder, där den verklige hjälten är Höder. Det
är honom Nanna älskar, och B. förtäres av
olycklig kärlek. Strid uppstår dem emellan,
och slutligen dödas B. av Höder. I den senare
nordiska litteraturen har myten om B.
behandlats av Evald och Oehlenschläger. Den har
även givit Gade ämne till en större
tonskapelse. Skulpturer med ämne från
Balders-sagan äro Fogelbergs staty av B. samt
Qvarn-ströms grupp: Loke, som riktar pilen åt den
blinde Höder. Ad. N-n.
Baldersbrå, Matricäria inodöra, se
Sötblomsläktet.
Balders drömmar, se V e g t a ms k v i d a.
Baldersnäs, herrgård på en udde vid
Laxsjön, 25 km s. v. om Åmål, Steneby socken,
Dalsland. Berömd för sin naturskönhet med
rik och yppig flora. Bebyggdes till herresäte
1796 av brukspatron K. F. Uggla och kom
1824 i släkten Wærns ägo; det ursprungliga
godset är nu styckat och sålt. Om B. under
K. F. Wærn d. ä:s tid se Lotten Dahlgren,
»En svensk herrgårdssläkt» (1909), och E.
Wærn-Bugge, »En gammal herrgård» (1920).
Baldingèra, se R ö r f 1 e n.
Baldisse’ra, Antonio, ital. general (1838
—1917). Ingick först i österrikisk tjänst men
överflyttade 1866, då hans födelseprovins
Ve-nezien blivit italiensk, till italienska armén,
där han efter hastig befordran utmärkte
sig i Afrika och kom att intaga en bemärkt
ställning såsom kårchef och senator.
Ba’ldo, C a m i 11 o, italiensk grafolog, se
Grafologi.
Baldovine’tti, A 1 e s s o, florentinsk målare
(1425—99), utbildade sig huvudsakligen efter
Castagno. B:s stil är en kärv och kantig
realism med böjelse för sträng dekorativ
verkan och särskilt intresse för landskapet. Hans
färg är hård, brokig och lysande; för att öka
dess glans experimenterade han med nya
mål-ningsmetoder, bl. a. oljefärgstekniken. Av B:s
verk är föga bevarat. Han var Ghirlandajos
lärare. Monografi av Londi (1907). H. W-n.
Baldriän, se Valeriana.
Baldringe, socken i s. ö. Skåne, n. om Ystad;
Herrestads härad, Malmöhus län. 22,18 kvkm,
510 inv. (1924). Utgör i n. v. en ganska högt
belägen skogstrakt, d s. ö. öppen och odlad
mark. Nästan hela socknen ingår i Höge
stads fideikommiss och tillhör Baldringe säteri.
1,255 har åker, 796 har skogs- och hagmark.
Bildar med Högestad ett pastorat i Lunds
stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Ba’lduin I, konung av Jerusalem (omkr.
1058—1118). Var jämte brodern Gottfrid av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
