Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balduin I (konung av Jerusalem) - Balduin III (konung av Jerusalem) - Balduin I (kejsare i Konstantinopel) - Balduin II (kejsare i Konstantinopel) - Baldung, Hans (Grien) - Baldwin, Evelyn Briggs - Baldwin, James Mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Balduin III—Baldwin, J. M.
760
Bouillon en av de förnämsta ledarna av
första korståget. Efter slaget vid Nicaea sändes
han för att understödja Edessa mot
seldschu-kerna och valdes till furste där. Efter
broderns död vald till konung av Jerusalem,
1100, regerade han med kraft och erövrade
Caesarea, Beirut, Sidon m. fl. kuststäder. Han
efterträddes av kusinen B. II (omkr. 1070—
1131). Jfr Jerusalem, konungarike.
BaTduin III, konung av Jerusalem (1130—
62), son till konung Fulko. Tillträdde tronen
1143, men regeringen fördes till 1152 av
modern, Melisenda; under hennes tid erövrades
Edessa 1144 av seldschukerna, vilket gav
anledning till andra korståget. Sedan B.
avlägsnat modern från makten, erövrade han
1153 Askalon men led 1157 vid Jordan ett
stort nederlag mot Nur-ed-din av Damaskus.
Han segrade emellertid över denne vid
Tibe-rias 1158. Var g. m. Teodora, dotter till
by-santinske kejsaren Manuel. Jfr J e r u s a 1 e m,
konungarike.
BaTduin I, latinsk kejsare i Konstantinopel
(1171—1205). Var greve av Flandern och
deltog i fjärde korståget (se d. o.), varunder
Konstantinopel erövrades och det s. k.
latinska kejsardömet grundades (1204). B. valdes
till dess kejsare men blev 1205 slagen och
tillfångatagen av bulgarerna vid Adrianopel.
BaTduin II, latinsk kejsare i
Konstantinopel (1217—73), systerson till föreg. Var den
siste latinske kejsaren och regerade 1228—61
men stod 1231—37 under förmynderskap av
titulärkonungen av Jerusalem, Johan av
Bri-enne, en av anförarna i femte korståget.
Varken denne eller B. mäktade stärka väldet;
Konstantinopel erövrades slutligen 1261 av
Mikael Palaiologos. B. flydde då till Italien.
Baldung, Hans, kallad G r i e n (»grön»),
tysk målare och träsnittstecknare (omkr. 1480
—1545), mest verksam i Strassburg.
Påverkad av Dürer, utförde han altarmålningar, bl.
a. för högaltaret i Freiburgs domkyrka (1516),
porträtt samt mytologiska och allegoriska
målningar. Starkare framträder hans egenartade
fantasirikedom i hans många märgfulla, ofta
makabra och sensuella träsnitt. B. utförde
också glasmålningar och efterlämnade ett stort
antal mästerliga teckningar. — Litt.: Curjel,
»Hans Baldung Grien» (1923). H. W-n.
Baldwin [bäTdcoin], Evelyn Briggs,
nordamerik.
polarfor-skare (f. 1862).
Deltog 1893—94 i en av
Pearys
nordpolsexpeditioner samt i
Well-mans expedition till
Frans Josefs land (1898
—99), varunder han
upptäckte och
utforskade en av de större
dithörande öarna,
Gra-ham Bell land. 1901
blev han ledare för en
av den amerikanske
»Fåfängan». Målning av Hans Baldung.
millionären W. Ziegler bekostad
nordpolsexpedition, som med ångaren »America»
övervintrade vid Frans Josefs land, varifrån B.
ämnade genom en slädexpedition nå nordpolen.
Han måste dock återvända med oförrättat
ärende i aug. 1902.
Baldwin [båTdmin], James Mark,
ame-rik. filosof o. psykolog (f. 1861). Har varit
professor vid flera amerik. universitet,
senast vid Johns Hopkins-universitetet i
Baltimore 1903—09, och vid nationaluniversitetet i
Mexico 1909—16 samt dessutom föreläst vid
engelska och franska universitet. B. skiljer
mellan tvenne principiella synpunkter för
vetenskapen : den genetiska för utvecklingen och
den agenetiska för det kvantitativa varat.
Det är oriktigt att använda de agenetiska
vetenskapernas kategorier för sådana
vetenskaper som psykologi, sociologi och etik men
också att genom de genetiska kategorierna
begränsa de mekaniska förklaringarna av
verklighetens kvantitativa sidor. I den estetiska
kontemplationen såsom omedelbar erfarenhet
söker han den högre enhet, med vilken man
kan nå utöver de nämnda, blott partiellt
giltiga synpunkterna, varför ståndpunkten
betecknas såsom »estonomisk idealism». Bland
hans arbeten märkas »Handbook of
psycho-logy», »Mental development in the child and
the race», »Thought and things or genetic
logic», »The individual and society», »History
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
