- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
761-762

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baldwin, James Mark - Baldwin, Matthias William - Baldwin, Robert - Baldwin, Stanley - Bale - Balearerna, Baleariska öarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

761

Baldwin, M. W.—Balearerna

762

of psychology», »Genetic theory of reality».
Grundade och utgav »The psychological review»
(1894—1901) och »Dictionary of philosophy and
psychology» (1901—06). S-e.

Baldwin [bäTdæin], Matthias
William, amerik. lokomotivbyggare (1795—
1866). Urspr. guldsmed, konstruerade han en
egen ångmaskin och blev snart ansedd som en
av landets skickligaste tekniker. Han byggde
1832 sitt första lokomotiv. Den av honom 1831
upprättade lokomotivfabriken »B. locomotive
works», Filadelfia, har utvecklats till ett av
världens största företag på området.

Baldwin [bäTdæin], Robert, kanadensisk
statsman (1804—58). Var advokat och blev
tidigt en av den liberala reformrörelsens
ledare. Efter övre och Nedre Kanadas förening
1840 blev B. led. av verkställande rådet och
genomdrev 1841 i lagstiftande församlingen en
rad resolutioner, vilka sammanfattade
grunddragen i den författning, som nu är Kanadas.
Han blev 1842 en av de ledande i Kanadas
första parlamentariska ministär men avgick
s. å. i följd av en konflikt med
generalguvernören lord Metcalfe om dennes befogenhet.
Slutligen blev han 1848, då lord Elgin fullt
erkände det parlamentariska systemet och B.
sålunda uppnått målet för sina mångåriga
strävanden, ånyo järnte sin meningsfrände L.
H. Lafontaine minister. Han genomdrev nu
en ny kommunalordning på ännu gällande
grunder och upprättandet av ett för alla
trosbekännelser öppet universitet i Toronto. 1851
drog han sig tillbaka från det politiska livet.

Baldwin [bäTdæin], Stanley, brittisk
politiker (f. 1867). Började sin bana som
affärsman och blev chef för en stor stålfirma.
Invald i underhuset 1908, uppmärksammades
han av Bonar Law,
vars nyktra
konservatism han delade, var
1917—21
finanssekreterare i
finansministeriet, blev april 1921
handelsminister och
hade 1922 betydande
andel i
regeringskoa-litionens sprängning
och ministären Lloyd
Georges fall. Bonar
Law gjorde honom okt.
1922 till
finansminister i sin konservativa

ministär, och B. genomförde som sådan vid
besök i Förenta staterna fondering av den stora
engelska krigsskulden till Amerika. Då Bonar
Law maj 1923 avgick, efterträdde B. honom
som premiärminister och det konservativa
partiets ledare. Efter resultatlösa förhandlingar
med Frankrike i krigsskadestånds!rågan
offentliggjorde B. 12 juli Englands uppfattning,
som bl. a. gick ut på att Ruhrockupationen var
rättsvidrig och att en internationell
kommission borde tillsättas för att pröva Tysklands
betalningsförmåga. B. fullföljde (aug.) denna

politik genom en högtidlig varning till
Frankrike, men i sept. lät han vid ett
sammanträffande med Poincaré i Paris förmå sig att
i en kommuniké framställa
meningsskiljaktigheten såsom av underordnad betydelse. Då han
i nov. beslöt sig för parlamentsupplösning för
att erhålla underhusets stöd för sin plan att
genom skyddstullar söka motverka
arbetslösheten, led han vid valen i dec. ett
förkrossande nederlag och efterträddes, sedan det
nyvalda underhuset beslutat ett
misstroendevotum mot hans ministär, i jan. 1924 som
premiärminister av arbetarpartiets ledare,
Ram-say MacDonald. Se vidare
Storbritannien, historia. V. S-g.

Bale, runristare, se B a 11 e.

Kartskiss över Balearerna.

Balearerna, Baleariska öarna, sp.
Las islas Baleares, ögrupp i Medelhavet, ö. om
Spaniens kust; utgöra tills, m. Pityuserna (se
d. o.) den sp. prov. Baleares; 5,014 kvkm,
350,943 inv. (1920). De egentliga B. äro
Mallorca (3,505 kvkm), Menorca (683 kvkm),
Cabrera, Dragonera och några smärre öar.
De äro bergiga, en fortsättning av det
anda-lusiska bergssystemet, med branta kuster, i
synnerhet i n. v. och s. ö. Högsta toppen är
Puig mayor, 1,445 m, på Mallorca. B. ha ett
härligt havsklimat och äro mycket fruktbara.
Odling av säd, grönsaker och frukt (mandel-,
fikon-, johannesbröd-, oliv- och apelsinträd).
Skogar av ek och aleppotall. Svin- och
åsne-avel. Sardinfiske. Berömd tillverkning av
majolikavaror. Huvudstad Palma (78,363 inv.,
1920) på Mallorca, förträfflig hamn. Därifrån
järnvägslinjer, i n. till Söller med hamn
(Puerto de Söller). På Menorca det befästa Mahön
(eng. Port Mahon). — Många tornlika
byggnader med gravkamrar kvarstå från förhistorisk
tid. B. koloniserades av fenicierna, blevo 123 f.
Kr. romersk provins, erövrades 426 e. Kr. av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free