Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balkanhalvön - Befolkning - Historia - Balkanisera - Balkankrigen 1912 och 1913 - Första Balkankriget (kriget till lands)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Balkanisera—Balkankrigen 1912 och 1913
784
fädernet och mödernet; särskilt är deras
svekfulla förfaringssätt i affärer ofta
omvittnat. — Om armenierna, ett kultiverat
och begåvat folk, se A r m e n i e n; på B.
syssla de huvudsakligen med affärer. — J
u-d a r n a på B. utgöras blott till ringa del av
de för oss i Sverige bekanta östjudarna
(»polska» el. »ryska» judar) ; sådana träffas i större
antal blott i Rumänien (i Jassy t. ex. utgöra
de majoriteten av befolkningen). Återstoden
av B:s judar är s. k. s e f a r d i m, d. v. s.
spanska judar, som 1492 fördrevos från
Spanien och då blevo gästvänligt mottagna i
Turkiet. De tala ännu en spansk dialekt, något
uppblandad med hebreiska och turkiska ord.
— Antalet z i g e n a r e (se d. o.) är på B.
procentuellt vida större än annorstädes i Europa,
möjligen med undantag av Ungern. H. Sd.
Historia. Någon samlad och utåt
avgränsad politisk enhet har B. aldrig bildat, om
den ock stundom utgjort en del av större
välden (romerska kejsarriket, östromerska riket,
turkiska väldet). Sedan det romerska
kejsarriket fallit sönder, skapade de inträngande
folken i kamp med varandra och med det
östromerska riket nya stater av skiftande
omfång och olika livslängd, särskilt det serbiska
samt det äldre och det yngre bulgariska riket.
De turkiska osmanerna erövrade under
1300-och 1400-talet efter hand hela halvön (utom
Montenegro), och först under 1800-talet och
1900-talets första årtionden medförde det
osmanska rikets upplösning återupprättandet
av självständiga Balkanstater, vilka i regel
utvecklade sig gradvis från provinsställning
till fullt oberoende, så att till sist det
turkiska väldet på B. inskränktes till
Konstantinopel och ö. Trakien. Se därom Turkiet;
jfr även artiklar omA 1 b a n i e n,Bulgarien,
Grekland,
Jugoslavien,Montenegro, Rumänien och Serbien. H. B-n.*
Balkanisera, skapa ett antal små,
nationalistiska och inbördes misstrogna stater i stil
med förhållandena på Balkanhalvön. Så t. ex.
har talats om ett genom världskriget
»bal-kaniserat» Östeuropa.
Balkankrigen 1912 och 1913. Första
Balkankriget (kriget till lands).
Efter långa och hemligt bedrivna
underhandlingar sammanslöto sig Bulgarien,
Serbien, Grekland och Montenegro sommaren
1912 till ett Balkanförbund med uppgift att
befria Makedonien från det turkiska oket.
Envar av förbundets medlemmar hade
därjämte sina särskilda territoriella
utvidgnings-mål (se därom Turkiet, historia).
Mobilisering ägde rum i Bulgarien, Serbien och
Montenegro omkr. 1 okt. 1912, i Grekland
något senare. Även Turkiet började då att
mobilisera, men det var dåligt förberett.
Stormakterna sökte genom hotelser och
diplomatiska noter hindra krigsutbrottet, men
förgäves. 8 okt. utfärdades Montenegros
krigsförklaring mot Turkiet, och de
montene-grinska trupperna framryckte mot Skutari.
Grekland proklamerade grekisk överhöghet
över Kreta, och förbundet sände en not till
Turkiet, i vilken krävdes självstyrelse för
Makedoniens provinser med kristna
styresmän. Turkiet återkallade sina sändebud i
Balkanstaterna och förklarade krig 17 okt.
Följ, dag överskredo de bulgariska, serbiska
och grekiska trupperna gränserna till Turkiet.
De båda huvudkrigsskådeplatserna blevo
Trakien och Makedonien; det kom till strider även
i Novipazardistriktet, i Epirus och i
Albanien, men i dessa områden voro
krigshändelserna av underordnad betydelse. I runt tal
sändes i fält av Bulgarien 300,000 man, av
Serbien 190,000, av Grekland 110,000 och av
Montenegro 35,000 man. Turkiet hade
betydande stridskrafter i Mindre Asien, men
dessa voro vid krigets början ej disponibla
på grund av den grekiska flottans
överlägsenhet i Egeiska havet. Då kriget bröt ut,
hade Turkiet omkr. 190,000 man i Trakien och
nära 200,000 i Makedonien och Albanien.
Balkanstaterna voro således betydligt överlägsna.
Samtliga turkiska stridskrafter stodo under
högsta ledning av krigsministernNazimpascha.
Hela bulgariska hären, med undantag av
en fördelning, som genom Makedonien skulle
arbeta sig ned mot Saloniki, koncentrerades
mot Trakien, formerad på tre arméer med
konung Ferdinand som nominell
överbefälhavare och under närmaste ledning av general
Savov. 2:a armén (Ivanov) framryckte från
Trnovo mot Adrianopel och besatte Mustafa
Pascha 18 okt.; fyra dagar senare omslöts
Adrianopel från v., n. v. och n., 3:e armén
(Di-mitriev) framryckte från Jamboli mot
Kirk-Kilise, under det att l:a armén (Kutinsjev)
gjorde sin frammarsch mellan de båda andra
arméerna, slog en turkisk styrka och förföljde
den mot Kavakly.
Sedan en turkisk framstöt mot Bulgarien
misslyckats 22 okt., bragtes turkarna på
defensiven; fästningen Adrianopel försvarades
av Shukri pascha med omkr. 60,000 man.
Huvuddelen av bulgariska hären framryckte mot
Kirk-Kilise och trakten v. därom, och här
utspunno sig 22 och 23 okt. häftiga strider,
slaget vid Kirk-Kilise. Det
bulgariska artilleriets överlägsenhet avgjorde
utgången, och turkarna flydde åt s. och s. ö.
Först 24 okt. kunde bulgarerna besätta
Kirk-Kilise, och framryckning skedde därefter mot
den ställning, i vilken turkarna samlat sig, den
23 km långa linjen Karagatsch—Lüle Burgaz.
Anfallet mot denna linje inleddes 27 okt.
och ledde den 29 till slaget vid Lüle
Burgaz, vilket 31 okt. slutade med
turkarnas nederlag. Under mycken förvirring och
stora lidanden gingo turkiska trupperna
tillbaka till den år 1877 anlagda
försvarsställningen vid Tschataldascha, belägen 35 km från
Konstantinopel, med båda flyglarna stödda
mot hav. Befästningsverken voro förfallna,
och det grova artilleriet hade sänts till
Adrianopel. Utsikterna för försvaret voro ej allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
