- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
785-786

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balkankrigen 1912 och 1913 - Första Balkankriget (kriget till lands) - Andra Balkankriget (kriget till lands)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

785

Balkankrlgen 1912 och 1913

786

för goda, men turkarna fingo rätt
lång tid på sig för ställningens
förstärkande. Bulgarerna, som
genom sina första stora framgångar
väckt Europas beundran, hade,
delvis beroende på
förplägnads-svårigheter, ej nog energiskt
begagnat sin seger. General
Di-mitriev, som fått överbefälet
över de mot Tschataldscha
framryckande 1 :a och 3 :e arméerna,
nådde denna linje först 12 nov.
Hans försök att storma avvisades
genom blodiga strider 17, 18 och
19 nov. Turkarna gjorde t. o. m.
försök att gå till anfall.
Turkiska krigsfartyg ingrepo i
striden på flyglarna. Ett av
stormakterna förmedlat
vapenstillestånd bragte 3 dec. ett uppehåll
i fientligheterna.

Under tiden hade serberna och
grekerna haft framgångar i
Ma-kedonien. Hela sandjaket Novi-

pazar var 29 okt. i serbernas händer. En
annan serbisk grupp stormade Pristina 22 okt.
Samtidigt intog 2:a serbiska armén Kratova,
men huvudstriden utkämpades mellan den i
mitten framryckande 1 :a serbiska armén
under kronprins Alexander och turkiska
Vardar-armén under Zekki pascha. Vid Kumanovo,
50 km n. ö. om Üsküb, blevo turkarna 23—24
okt. i grund slagna, och serberna kunde utan
motstånd 26 okt. besätta Üsküb. Sedan 2:a
armén satt sig i besittning av Köprülü
29 okt., förflyttades den till Adrianopel för
att förstärka den bulgariska belägringsarmén.
Monastir föll efter en hård strid 18 nov. i l:a
serbiska arméns händer; Zekki pascha
lyckades med spillrorna av sin armé nå Janina.
En del av serbiska armén uppnådde, efter att
ha överskridit de albanska bergen under nov.,
Adriatiska havet vid Alessio och Durazzo och
hade i början av dec. besatt hela n. delen av
Albanien. Detta sågs med oblida ögon av
Österrike, men stormakternas
påtrycknings-åtgärder mot Serbien ledde ej till något
resultat förrän hösten 1913, då serberna på grund
av Österrikes hot nödgades utrymma Albanien.
Även i Makedonien avbrötos fientligheterna
genom vapenstilleståndet 3 dec. 1912 mellan å
ena sidan Bulgarien och Serbien och å den
andra Turkiet (se ovan). Huvuddelen av
Serbiens stridskrafter koncentrerades till Üsküb.

Även i s. Makedonien hade turkarna haft
motgångar. De anföllos där av grekiska armén
under kronprins Konstantin såsom högste
befälhavare med gen. Danglis såsom
general-stabschef. Under denna armés framryckning
mot Saloniki tillfogade den turkarna nederlag
vid Selfidze (Sarantopodron) 24 okt. och
Je-nidze-Vardar 2 och 3 nov. Efter att ha
överskridit Vardar satte sig grekerna i besittning
av Saloniki 9 nov. Janinas erövring återstod
ännu, och med hänsyn härtill anslöt sig Grek-

land ej till vapenstilleståndet. — Ej heller
Montenegro, som dittills förgäves sökt taga
Skutari, godkände vapenstilleståndet.

Under tiden hade en konferens i dec.
1912 samlats i London, och där voro såväl
de kristna Balkanstaterna som Turkiet
representerade. Stormakternas fordran att
Adrianopel skulle uppgivas blev avslagen av
turkarna. Konferensen upplöste sig 28 jan., och
fientligheterna togo åter sin början 3 febr.

Det andra skedet av första B
al-kan k r i ge t karakteriseras av turkarnas
framgångsrika försvar av Tschataldschalinjen,
den förlust, som drabbade dem genom Janinas
fall — staden besattes av grekerna 6 mars —
och de bulgarisk-serbiska truppernas lyckade
slutanfall mot Adrianopel 24—25 mars 1913
(fästningen hade ej fått provianteras under
vapenstilleståndet). Turkiet erkände nu sitt
nederlag, och nytt vapenstillestånd ingicks i
slutet av mars. Ej heller till detta anslöt
sig Montenegro, som fortsatte belägringen av
Skutari. Denna fästning föll slutligen 22 april.
På grund av stormakternas därom framställda
fordran utrymdes emellertid Skutari åter av
de montenegrinska trupperna 6 maj. Första
Balkankriget avslutades 30 maj genom en
konvention i London, enl. vilken Turkiet till
Bal-kanförbundet avstod sina europeiska
besittningar v. om en linje från Midia vid Svarta
havet till Enos vid Egeiska havet samt Kreta.

Andra Balkankriget (kriget till
lands). Balkanstaternas byte under det första
kriget var stort, men bytets fördelning
framkallade stor oenighet. Serbiens förhoppningar
på en del av Albanien tillbakavisades
bestämt av Österrike och Italien, och då
Bulgarien, som tycktes vilja intaga en ledande
ställning på Balkan, ej ville lämna Serbien
någon ersättning i Makedonien för den
uteblivna albanska vinsten, uppstod en serbisk-

BALKANSTATERNAS
GRÄNSER
FÖRE KRIGEN 1912-1913

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:12:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free