Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bandy - Bandå - Banelement - Baner (fana) - Banér, ätt - Banér, Axel Gustavsson - Banér, Axel Klasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Bandå—Banér, A. K.
822
Bandymatch. Spel i klunga framför ena partens mål.
stiga 60 m. På varje kortsida finnes ett
mål, 2,1 m högt och 3,5 m brett. Bollens
diameter skall hålla 5,5—6,5 cm. Klubban
skall vara av trä utan metallbeslag. Dess
bredd får på intet ställe överstiga 6 cm;
längden, mätt längs yttre sidan av klubbans
böjning, får ej överstiga 120 cm. Varje match
spelas i två omgångar om 45 min. vardera.
Spelet är mycket populärt i de nordiska
länderna. I Norge spela endast sju spelare på
varje sida. Bandyspelet i Sverige
administreras av Svenska fotbollsförbundet. U.
Bandå, se Språk band; jfr även
Banderoll.
Banelement, benämning på de storheter,
genom vilka en himlakropps banas läge i
världsrummet och kroppens rörelse i banan
bestämmas, så att man i varje ögonblick kan
ange kroppens skenbara läge på
himmelssfä-ren. Då planetbanorna äro ellipser, i vilkas
ena brännpunkt solen befinner sig, behövas
t. ex. för bestämning av banans gestalt två
element, nämligen halva stor axeln och
excentriciteten (se Ellips). Den förra anges
med jordbanans halva storaxel (medelavståndet
mellan jorden och solen) som enhet. Vidare
måste banplanets läge i rummet bestämmas.
Därför anger man longituden av den punkt,
där planeten i sin rörelse i banan stiger upp
över ekliptikan (den uppstigande
nodens 1 o n g i t u d), och banans lutning
mot ekliptikan. Ellipsen måste också
orienteras i banplanet. Detta sker genom angivande
av periheliets longitud (periheliet är
den punkt i banan, där avståndet mellan
solen och planeten är minst). För att planetens
ort i varje ögonblick skall vara bestämd,
återstår endast att ange dess läge i banan vid
någon viss epok. Man använder fördenskull
som ett sjätte banelement t. ex. tiden för
periheliepassagen. De sex
banelemen-ten i en elliptisk bana kunna ock definieras
på andra sätt. För parabelformiga
kometbanor äro fem b. tillräckliga. A. N-r. (B-d.)
Banér (fr. bannière), värdighetstecken i
form av en fana. I Sverige var konungens
b., riksbaneret, avsmalnande och tvekluvet
(nuvarande riksbaner är förfärdigat till Adolf
Ätten
Ba-nérs vapen.
Fredriks kröning 1751). T. o. m. Karl XI :s
kröning 1675 förlänades därtill grevar och
friherrar med b., de förra tvåuddiga, de
senare fyrkantiga. Särskilda b. användes även
senare vid stormännens begravningar (se H
u-vudbaner). Om b:s utveckling och
historia se Fana. Cdr.
Banér, svensk adlig ätt från Uppland, känd
från 1300-talet. Dess förste historiskt
märklige medlem var riksrådet Eskil
Isaksson till Vengarn (d. 1488), som var
samtida med Karl Knutsson och Sten
Sture d. ä. Hans dotter Sigrid
var mormoder till Gustav I. Den
ene av hans söner, riksrådet Nils
Eskilsson till Djursholm, var
en tapper krigare, vilken 1520 i
spetsen för Närkes allmoge började
en resning mot Kristian II. Vid
Stockholms dagtingan blev han
in
begripen i den frid och förlikning, som då
kom till stånd. Därefter begav han sig till
Finland men blev där i dec. s. å. på Kristians
befallning halshuggen vid Raseborg. Hans
broder, Knut Eskilsson, tillhörde också det
nationella partiet och blev ett av offren vid
Stockholms blodbad 1520. Nils Eskilssons son,
riksrådet Axel Nilsson till Djursholm,
dog 1554. Dennes barn antogo släktnamnet
Banér. Av hans söner blevo Sten och G
u-stav (se nedan) halshuggna i Linköping
1600. Om Gustavs söner Axel, Johan och
Per se nedan; sonen Svante B. (1584—
1628) blev 1623 riksråd och dog som
ståthållare i Riga. Den yngste i brödrakretsen,
Karl B. (1598—1633), var en lovande
diplomat och blev 1631 Axel Oxenstiernas
efterträdare som guvernör i Preussen. Från Per
B. härstammar den ännu levande, sedan 1651
friherrliga grenen. En grevlig gren fanns
1651—81; se Gustav Adam B. Släktgodset
Djursholm blev fideikommiss 1731 och såldes
ur ätten 1813, då fideikommissrätten
överflyttades till Sjö i Uppland.
Banér, Axel Gustavsson, riksråd (1594
—1642), yngre broder till Per B. Blev 1615
Gustav II Adolfs kammarjunkare och stod
sedan alltid högt i gunst hos konungen, som
1624 gjorde honom till riksstallmästare.
Medlem av rådet sedan 1633, blev han 1634
riksmarskalk men kom ej att spela någon
politisk roll. Av bokliga kunskaper ägde han
ej något överflöd men var en genomhederlig
ädling, enligt drottning Kristinas vittnesbörd
en fulländad hovman och väl förfaren i
ridderliga idrotter.
Banér, Axel Klasso n, riksråd (1661—
1742), sonson till Per B. och bror till Johan
Klasson B. Kom som hovman tidigt i ynnest
hos Ulrika Eleonora, blev landshövding i
Kronobergs län 1710 och i Stockholms 1718 samt
riksråd i dec. sistnämnda år och var 1719—
31 tillika kansliråd; upphöjdes 1719 till greve
men tog ej introduktion. I utrikespolitiska
frågor slöt sig B. nära till Arvid Horn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
