Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bankutskottet - Bankväxel - Banlieue - Banmästare - Bann (lag) - Bann (flod) - Banner, Erik Eriksen - Bannlysning, Bann, Exkommunikation - Bannmil - Bannock - Bannockburn - Banque de France - Banque de Suède et de Paris - Banque nationale de Belgique - Bansektion - Banta - Bantam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Bankutskottet—Bantam
848
Bankutskottet vid Finlands riksdag är ett
av dess 5 ständiga utskott och består av minst
12 medlemmar. Utskottet har att undersöka
Finlands banks förvaltning och de under
riksdagens garanti och vård stående fondernas
tillstånd, att avlämna berättelse därom samt
föreslå föreskrifter för dess förvaltning.
Bankväxel, se Växel.
Banlieue [bäliö’], fr., närmaste området
kring en stad, Se B a n n m i 1.
Banmästare, arbetsförman vid en järnvägs
banavdelning.
Bann (fr. b an, mlat. ba’nnus el. ba’nnum), eg.
lag, bud. 1. I vidsträckt mening i germansk
medeltids rätt beteckning för konungens
för-ordningsrätt samt även för den straffpåföljd
visad olydnad medförde. Särskilt användes
ordet för konungens påbud om allmän
värnplikts fullgörande, det s. k. h ä r b a n n e t,
och härbann var även beteckning för den så
uppbådade hären. Med ordet b. betecknades
även det område, där bannrätten gällde, och
denna övergick genom länsväsendet till varje
länsherre (i Frankrike kvarlevde en återstod
därav ända till revolutionen i form av vissa
monopol, banalités, för de feodala godsägarna,
t. ex. uteslutande rätt att hålla kvarn). B.
som straff drabbade den, som ej inställde sig
inför konungens domstol; det bestod ofta i
uteslutning från samhället, fredlöshet. S. F. H.*
2. Kyrkorättsligt b., se Bannlysning.
Bann [bän], flod i n. ö. Irland, upprinner
på Mournebergen, genomflyter Lough Neagh,
Irlands största insjö; utfaller på öns n. kust.
163 km lång. Värdefulla laxfisken.
Ba’nner, Erik Eriksen, dansk
riks-marsk (1481—1554). Tillhörde en gammal
dansk adelssläkt, som först på
reformationstiden upptog detta från baneren i
släktvapnets hjälmprydnad härledda namn. Han ägde
flera stora gods i norra Jylland och hade Kalö
i län, blev 1523 riksråd och 1541 riksmarsk.
I Sveriges historia är B. bekant därigenom,
att det var hos honom Gustav Vasa efter sitt
svekliga tillfångatagande 1518 lämnades i
förvar. Efter Gustavs flykt till Lybeck 1519
måste B. i plikt till Kristian II utbetala 8,000
tunnor rågs värde. B. var en bland
huvudledarna för det danska luterska adelspartiet,
beskyddade redan på Fredrik I:s tid luterska
predikanter och deltog i grevefejden på
Kristian III:s sida. Han anförde den danska
truppstyrka, som 1542 sändes till Gustav
Vasas hjälp under Dackefejden. (V. S-g.)
Bannlysning, Bann, Exko m munik
a-t i o n, det kyrkostraff, varigenom en
församlingsmedlem uteslutes ur kyrkans fulla
gemenskap. Detta kristna kyrkostraff hade sin
förebild hos judarna, vilka straffade
kränkning av de religiösa bruken eller otillåtet
umgänge med hedningarna med uteslutning
ur synagogan. Från dem övergick denna
straffart till den kristna kyrkan, som vid
dess användning åberopade sig på Kristi och
apostlarnas ord (t. ex. i Matt. 16: 19). I den
äldsta kristna kyrkan betraktades
bannlysningen mindre som ett straff än som ett
medel för den felandes förbättring och för
bevarande av församlingens renhet. B. kom i
allmännare bruk först under medeltiden. Man
skilde då mellan det större och det mindre
bannet. Det förra, även kallte anatema,
innebar fullständig uteslutning från alla
kyrkans förmåner och ansågs medföra fördömelse,
enär ingen frälsning kunde vinnas utanför
kyrkan. Det mindre bannet innebar
uteslutning från sakramentens bruk och kyrkliga
ämbeten. Rätten att bannlysa tillkom inom
stiftet biskopen, inom hela kyrkan påven,
vilka även kunde lösa därifrån. Mot
medeltidens slut förlorade b. alltmera sin kraft. I
nyare tider har b. blott sparsamt använts. De
luterska kyrkorna upptogo, praktiskt taget,
blott det mindre bannet, att påläggas av
församlingsprästen. Jfr Kyrkotukt.
Bannmil kallades i medeltidens feodalrätt
den omkrets, inom vilken de genom
bannrätten skapade monopolen gällde (se Bann).
Särskilt användes ordet för att beteckna det
område kring en stad, inom vilket stadens
borgare hade genom bannrätten skapade
monopol på handel och vissa andra näringar.
Dessa monopol blevo under 1800-talet efter
hand avskaffade i Tyskland. I Frankrike, där
bannmilen kallas banlieue, avskaffades den
först genom revolutionen. S. F. H.*
Bannock, indianstam, se Shoshoner.
Bannockburn [bänekbö’n el. bä’nokbon], stad
i mellersta Skottland, grevsk. Stirling; omkr.
2,500 inv. Bekant genom Robert Bruces stora
seger 1314 över Edvard II, varigenom
Skottlands oberoende tryggades för sekler framåt.
Banque de France [bäk do fräs], Frankrikes
centralbank, grundad år 1800. Banken är ett
aktiebolag med en grundfond om 182,5 mill.
frcs. Bankens guvernör och 2 viceguvernörer
utses av regeringen, övriga 18 ledamöter av
styrelsen väljas av generalförsamlingen.
Banque de Suède et de Paris (bäk da svä’d
e da pari’], bank i Paris, grundad på svenskt
initiativ år 1913. Uti dess lokaler vid Avenue
de 1’Opéra inrymmes kostnadsfritt svenska
statens resebyrå.
Banque nationale de Belgique [bäk
nasiå-na’l da bel^i’k], Belgiens centralbank,
grundad 1850.
Bansektion. En för trafik öppnad, längre
järnväg plägar med avseende å underhåll och
bevakningstjänst indelas i olika bansektioner
med var sin befälsgrupp och arbetspersonal.
Ba’nta, söka bli mager, genomgå en
avmag-rings-, en bantningskur (se d. o.).
Ba’ntam, nederl.-ostind. residentskap på
västligaste Java vid Sundasundet; 7,913 kvkm,
897,391 inv. (1920), varav 599 européer.
Huvudstad: Serang (6,000 inv.). Den nu förfallna
staden Bantam var förr en världsbekant
handelsstad. Landet är osunt. Odling av ris, kaffe
och sockerrör; boskapsskötsel och fiske.
Befolkningen är sundaneser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
