Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baptister - Baptisterium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Baptisterium
856
Den första baptistförsamlingen i Amerika
grundades 1639 i Providence, Rhode island,
av Roger Williams, vilken i
»pilgrimsfäder-nas» spår utvandrat dit från England.
Baptisterna, vilka till en början fingo utstå många
förföljelser, erhöllo jämte övriga
kyrkosamfund 1783 fri religionsutövning. På grund av
sin individualism och sina demokratiska
principer, som slogo an på amerikanerna, ha de
haft stora framgångar och bilda nu den
ena av de två stora frikyrkorna i Förenta
staterna. Olika åskådningar i fråga om
mission, predestination, vetenskaplig forskning,
slavfrågan m. m. ha dock söndrat dem i
olika samfund. Statistik 1922: 58,442 församl.,
41,220 predikanter, 7,804,440 medlemmar.
Baptismens pioniär i Tyskland var J. G.
Onc-ken, som 1834 jämte sex likasinnade lät döpa om
sig. Dessa sju bildade en baptistförsamling, den
första tyska, i Hamburg. Statistik 1922: 218
församl., 355 predikanter, 49,169 medlemmar.
Till Danmark kom baptismen genom den
döpte juden Julius Köbner, som i Hamburg
1836 mottagit omdopet av Oncken. 1839
döpte Oncken de få anhängare, som Köbner
vunnit. Sålunda uppstod i Köpenhamn den
första danska baptistförsamlingen.
En halländsk sjöman, F. O. Nilsson, som
1847 i Hamburg låtit omdöpa sig av Oncken,
förde baptismen till Sverige. I sin hemtrakt,
Veddige, och i Göteborg verkade han såsom
missionär och lyckades omdöpa omkr. 50
personer, innan han 1851 såsom proselytmakare
landsförvisades. En skickligare målsman fick
baptismen vid samma tid i Anders Wiberg,
på vars tillskyndan i början på 1850-talet
en liten baptistförsamling grundades i
Stockholm. Wiberg, som då ännu tjänstgjorde
som präst, tog 1851 avsked från prästämbetet
samt reste, omdöpt av Nilsson i Köpenhamn,
till Amerika. Därifrån återvände han dock
1855 till Sverige, och genom hans energiska
arbete bildades 1856 Stockholms baptistiska
missionsförening. Huvudsakligen genom
Wiberg och Broady kunde under den senares
ledning 1866 i huvudstaden upprättas en
teologisk skola för predikanter, det s. k.
Betel-seminariet. Trots yttre förföljelser och inre
slitningar har baptismen inom Sverige gått
stadigt framåt. Den är nu spridd över hela
landet och räknar näst efter Storbritannien
och Irland här ett större antal medlemmar än
i något annat land i Europa. Statistik för
1922: 681 församl., 1,339 predikanter, 60,530
medlemmar, 759 kapell, med ett värde av
12,458,701 kr. Baptismen bedriver här som
annorstädes omfattande yttre mission och
livlig söndagsskolverksamhet. Missionsfält äro
Kina, Indien, Sibirien, Kongo, Brasilien,
Finland, Ryssland och Estland. Ä samtliga dessa
missionsfält, på vilka vid 1922 års början 109
missionärer och 163 infödda missionsarbetare
verkade, ha b. lyckats vinna 2,743 anhängare.
I 1,332 söndagsskolor undervisades vid samma
tid av 5,316 lärare icke mindre än 65,270 barn.
Interiör av baptisteriet i Ravenna.
I Norge, där baptismen vann insteg 1857,
räknade den 42 församl., 30 predikanter, 4,356
medlemmar och 3,166 söndagsskolbarn år 1922.
Baptismen räknar i Europa näst efter
England, Sverige och Tyskland sina talrikaste
anhängare i Ryssland (44,794) och i Rumänien
(21,182). I Asien äro b. talrikast i Indien
(208,740), deras första missionsfält, samt i
Kina och Siarn (44,086). Näst efter Förenta
staterna finnas inom Amerika de flesta b. i
Kanada (138,882) och i Västindien (52,162). J
Afrika är antalet b. 29,540, i Australien 30,708.
I hela världen omkr. 9 mill.
Litt.: T. Armitage, »History of the baptists»
(1887); A. H. Newman, »A history of the
baptist churches in the United states» (1898); G.
W. Schroeder, »History of the swedish
baptists in Sweden and America» (1898);
Leh-mann, »Geschichte der deutschen Baptisten»
(1896); »Baptist handbook» (för England);
»American baptist year-book» (för Förenta
staterna); C. Brun, »Baptismens historie»
(1902); S. Home, »De frikyrkliga rörelsernas
historia i England» (övers. 1904); Hj.
Holmquist, »Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka
i deras historiska tillkomst» (1916); J.
Byström, »Sådd och skörd eller svenska
baptisternas mission i Ryssland, Spanien, Kina och
Kongo m. fl. länder» (1916);
Baptistsamfundets statistik för år 1922; W. T. Whitley, »A
history of british baptists» (1923). Y. B.
Baptisterium (grek, baptistérion, badställe),
dopkyrka, under fornkristna tiden och
medeltiden förekommande byggnad, där dop för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
