Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baptisterium - Bar (tvärslå) - Bar (tryckenhet) - Bar (serveringslokal) - Bar (stad) - Bar, Barrois (landskap) - Bar, Karl Ludwig von - Bara (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Bar—Bara
858
rättades, vanligen en rund eller mångkantig
centralbyggnad med en bassäng i mitten.
Senare kunde bassängen ersättas av en dopfunt.
Baptisterier voro ofta helgade åt Johannes
döparen och smyckades gärna med bilder av
Kristi dop. — Då dopet i äldre tid förbehölls
biskoparna, finner man b. nästan
undantagslöst vid domkyrkor, men sedan
barndopet, som fick förrättas av alla präster,
blivit vanligt, upphörde man småningom att
bygga särskilda b. — Berömda b. finnas i
Rom (San Giovanni in Laterano), Ravenna (se
bild sp. 856), Florens och Pisa. I norden
finns intet b. B. Th.
Bar [bä], eng., tvärslå, balk; i eng.
rätts-språk skrank i en domsal, som skiljer
domarsätet från allmänheten och vid vilket
parternas advokater taga plats; att kallas till the
bar betyder att upptas som advokat; även
benämning på själva advokatståndet. Utmärker
även det skrank, som i eng. parlamentet
skiljer ledamöternas och kanslipersonalens platser
i plenisalen från dennas yttre del. Vid un-r
derhusets b. anvisas plats åt dem, som
instämts att svara för att ha kränkt husets
privilegier; vid överhusets b. åhöra
underhusets ledamöter trontalet och mottaga budskap
från konungen.
Bar, av V. Bjerknes och J. V. Sandström
föreslaget namn på tryckenheten i C. G.
S.-systemet (se d. o.) eller 1 dyn per
kvcm. Som luftens medeltryck vid
jordytan utgör 1,013,230 bar eller
blott obetydligt mer än en mill. bar el.
»megabar», har sistnämnda enhet
föreslagits som ersättning för den
hävdvunna praktiska tryckenheten
»atmosfär». Bar har även kallats »cary».
— I meteorologien infördes den
rationella tryckenheten 1910 av
Internationella meteorologiska kommittén, som
kallade en million dyn per kvcm för
»bar». Som praktisk enhet vid
serologiska arbeten nyttjas nu allmänt en
»millibar» (mb) = Viooo bar = 0,75006 mm
kvicksilver i normaltillstånd; i
Storbritannien och Norge användes millibar
jämväl vid all väderlekstjänst. I
oce-anografien brukas 1/w bar (= decibar)
och Vioo bar (centibar). En meteoro-
logisk »bar» är en million gånger större
än den fysiska; en millibar = en fysisk
kilobar. B. R.
Bar (av eng. bar, disk), en urspr. på amerik.
el. eng. sätt anordnad serveringslokal för starka
drycker. Dryckerna tillblandas vid disken,
där gästerna förtära dem. Dryckernas
till-blandare kallas bar-tender.
Bar, stad i Jugoslavien, se Antivari.
Bar, liten stad i v. Ukraina, i Podolien, vid
en biflod till Bug. Hörde före 1793 till Polen.
Här slöts 29 febr. 1768 av polska adelsmän
den bekanta antiryska konfederationen i Bar
(se Polen, historia).
Bar el. B a r r o i s, landskap i n. ö. Frank-
rike intill Lothringen, nu delat på dep. Meuse
och Meurthe-et-Moselle; huvudort: Bar-le-Duc.
B. var under medeltiden särskilt grevskap
under grevarna av B., 1354 upphöjda till hertigar
av B.; det förenades genom arvtagaren René
av Anjou 1431 med hertigdömet Lothringen.
Bägge hertigdömena tillföllo Frankrike efter
konung Stanislaus Leszczynskis död 1766.
Bar, Karl Ludwig von, tysk rättslärd
(1836—1913), från 1878
prof, i Göttingen.
Betraktades som en
auktoritet på den
internationella privaträttens område, ivrade
för införande av
muntligt förfarande inför
rätta och för en
hu-manisering av
straffrätten. Utgav flera
värdefulla arbeten i
internationell
privaträtt och straffrätt, bl.
a. »Gesetz und Schuld
im Strafrecht» (3 bd, 1906—09). Var led. av
Permanenta skiljedomstolen i Haag.
Bara, härad i s. v. Skåne intill
Lommabuk-ten av Öresund, n. och ö. om Malmö,
Malmöhus län, 314.91 kvkm, därav 307,27 land (23,258
har åker, 471 har trädgård, 1,812 har naturlig
äng, 4,266 har skogs- och hagmark); 22,080
inv. (1924). Omfattar i n. en del av
Lundaslät-ten och sträcker sig därifrån åt s. ö. upp på
Romeleåsens sluttningar (167 m) samt är till
sin s. del ett småkuperat landskap med de
skog-kransade Häckebergasjön i ö., Björkesåkrasjön
(62 m ö. h.), Fjällfotasjön och Yddingesjön vid
s. gränsen. Höje å och Sege å äro delvis
gränsåar i n. och s.; den senare utmynnar inom
Malmö stads område. Socknarna äro:
Lomma och Burlöv vid Sundet; Flackar p,
U p p å k r a och Knästorp åt Lundasidan,
innanför dessa Görslöv, Tottarp, B r å
g-arp, Nevishög och kring Höje å
Kyrk-h e d d i n g e och E s a r p, alla nästan helt
BARA HÄRAD
Skala 1:500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
