Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bara (härad) - Bara (kontrakt) - Bara (socken i Skåne) - Bara (socken på Gotland) - Barabastäppen, Hungerstäppen - Barabbas (Barabas) - Barabintser - Barack - Barada - Baraguay d’Hilliers, Achille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Bara—Baraguay d’Hilliers
860
Gammal gärd i Bara härad.
och hållet öppna och skoglösa slättbygder. Ett
mera backigt landskap börjar i Bjärshög
och M ö 11 e b e r g a; Skabersjö, Bara,
Hyby, Lyngby och G e n a r p omfatta B :s
småbrutna och skogrikare trakter. B. är i v.
intill Malmö och järnvägslinjen industribygd
vid sidan av jordbruket, och här ligga Arlöv,
Åkarp och Lomma municipalsamhällen, längre
in i landet Staffanstorps stationssamhälle och
sockerbruk. I övrigt är jordbruket härskande,
och 76 % av ägovidden inom häradet äro odlad
jord. Stora egendomar äro Häckeberga,
Toppe-ladugård, Klågerup, Hyby, Bökebergsslätt,
Skabersjö, Torup, Trolleberg. I Lomma ligger
Alnarps lantbruksinstitut, i Tottarp Vilans
folkhögskola. Viktig trafikpunkt är
Klåge-rups järnvägsknut. Utom av
huvudjärnvägar-na från Malmö norrut korsas B. av Lund
—Trälleborgs banan,
Malmö—Simrishamnsba-nan och en liten sträcka av Malmö—Ystads
järnväg. Dessutom märkes Malmö—Genarps
järnväg med en kort grenlinje till Bokskogen
vid Torup.
Bara, kontrakt i Lunds stift; 403,32 kvkm,
28,419 inv. (1924). Omfattar 12 pastorat, i
vilka ingå församlingarna i Bara härad, utom
Bjärshög, jämte Svedala, Törringe, Särslöv,
Västra Kärrstorp och Gödelöv, vilken socken
1 maj 1925 skall tillhöra Torna kontrakt.
Bara, socken i Bara härad, ö. om Malmö;
17,47 kvkm, 768 inv. (1924). I s. delen
Yd-dingesjön med bokskog. Nästan hela
socknen tillhör Torup (se d. o.), och de flesta
lantbrukarna äro arrendatorer under Torup. 1,266
har åker, 263 har skogs- och hagmark. Bildar
med Mölleberga ett pastorat i Lunds stift,
Bara kontrakt.
Bara, förutv. socken på Gotland, se H ö r
s-ne med Bara. Kyrkan, nu en vacker ruin,
tillhör troligen tiden omkr. 1300.
Baraba’stäppen, ry. Barabinskaja stepj, även
Hungerstäppen, stäpplandskap i s.
delen av Västsibiriska låglandet mellan Irtysj,
Ob och Altaibergen. översållat av saltsjöar.
I n. skogbeväxt; södra delen är trädlös.
Ba’rabbas (ofta, mindre riktigt, skrivet
Bar-rabas), rövaren, som frigavs av Pilatus på
begäran av judarna, vilka fingo välja mellan
honom och Jesus (Joh. 18: 40, Luk. 23: 17—
25). Därav uttrycket »släppa Barabbam lös»
= »leva rövare».
Barabi’ntser, se Tatarer.
Bara’ck (fr. baraque, av sp. barraca,
fiskarkoja), av ris, bräder o. dyl. uppförd lägerhydda,
soldathydda; skjul, marknadsstånd; byggnad,
avsedd för soldaters, fångars och sjukas eller
fattiga husvillas tillfälliga inhysande.
För truppers inkvarterande under kortar»
tid uppföras b., då förhållandena icke medge
kaserners byggande. Förläggning i b. har all
tid provisorisk karaktär, enär de hygieniska
fordringarna och anspråken på bekvämlighet
icke kunna fyllas. B. konstrueras på olika
sätt, beroende på den tid, för vilken de avses,
tillgängligt byggnadsmaterial, årstiden etc.
Enklare b. med sadeltaket stödjande direkt
på marken, således utan sidoväggar och med
marken till golv, eller delvis försänkta i
marken kallas lägerhyddor (se d. o.). För
användning i större skala och för att få b. billigare
,och lätt flyttbara tillverkas de helst
fabriks-mässigt i likformiga delar, som med lätthet
kunna transporteras för att sammansättas på
ort och ställe. Materialet till stommen kan
vara av trä, järn, papp, plåt, korksten,
gipsplattor etc. På de svenska mötesplatserna
begagnades förläggning i tält, ända tills
utsträckta övningstider tvingade till att bygga
b. Dessa voro till en början av allra enklaste
beskaffenhet med ytterst trång förläggning å
britsar och bekvämligheterna inskränkta till
det minsta möjliga. Stommen gjordes
emellertid relativt massiv av timmer.
Allteftersom övningstiden utsträcktes och anspråken
på hygien och bekvämlighet ökades,
förbättrades b., luftkuben ökades, britsarna utbyttes
mot järnsängar. Därjämte tillkommo rum för
befäl, tvättrum, undervisningsrum m. m. B.
ha nu i allmänhet ersatts av kaserner.
Under världskriget 1914—18 nyttjades b. i
mycket stor utsträckning till sjukhus (se
Sjukvård), truppförläggning utanför
strids-linjen, fångläger, ammunitionsupplag etc.
L. W :son M. (L. af P.)
Barada, »den kalla», flod i Syrien.
Upprinner på Antilibanon, flyter åt s. ö. genom
Damaskus och sinar ut i sanden. Fruktbara
stränder. Damaskus har B. att tacka för sin
rika växtlighet och därmed för sin tillvaro
som stad. Järnvägen följer B. ett stycke. B.
är G. T:s Abana (2 Kon. 5: 12) och
grekernas Chrysorrhoas (»guldfloden»).
Baraguay d’Hilliers [baragä’ dije’],
Achil-le, fransk härförare (1795—1878). Var son
till en av Napoleon I:s generaler, Louis
B. (1764—1812). Han var befälhavare över
landstigningstrupperna å östersjöflottan
under västmakternas krig mot Ryssland, intog
1854 Bomarsund på Åland och utnämndes s. å.
till marskalk av Frankrike. Utmärkte sig vid
Solferino 1859. Guvernör i Paris vid utbrottet
av 1870 års krig men ersattes mycket snart med
Trochu. Efter fredsslutet blev han president i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
