Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baraguay d’Hilliers, Achille - Barakara - Baralong-affären - Baranowicze - Barante, Guillaume Prosper Brugière - Bárány, Robert - Baranya - Baratieri, Oreste - Baratov, Nikolaj Nikolajevtij - Barb (fisk) - Barb (remsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Barakara—Barb
862
den kommission, som hade att verkställa
undersökning om kapitulationerna under kriget.
Barakara, se K o r a 111 r ä.
Baralong-affären, en tysk-engelsk
tvistefråga under världskriget. Brittiska
hjälpkrys-saren »Baralong» sänkte 15 aug. 1915 omkr.
70 sjömil s. om Queenstown (Irland) tyska
undervattensbåten »U. 27», då denna efter att
ha tvungit besättningen på eng.
kreaturs-transportångaren »Nicosian» att lämna
fartyget var sysselsatt med att genom
artillerield sänka detta. »U. 27» :s hela besättning,
11 man, dödades vid detta tillfälle. Med stöd
av edliga intyg av amerikanska ögonvittnen
(kreatursskötare från »Nicosian») gjorde
tyska regeringen gällande, att chefen på
»Baralong», McBride, sedan »U. 27» sjunkit, låtit
sitt manskap med gevärseld döda tyskarna,
av vilka några simmat till »Nicosian», andra
sökt simmande uppnå »Baralong». Trots
kraftiga tyska reklamationer kunde engelska
regeringen ej förmås att låta krigsrätt pröva
McBrides förfarande. Däremot föreslog den
gemensam undersökning inför en neutral,
exempelvis amerikansk, sjöofficerskommission
av fallet »Baralong» och tre uppgivna
samtidigt inträffade fall av folkrättsstridig tysk
sjökrigföring, vilket förslag tyska regeringen
i sin tur avböjde. Under presspolemiken
bestreds från engelskt håll de amerikanska
vittnenas trovärdighet, men någon officiell
engelsk relation av förloppet lämnades icke. I
tysk propaganda, särskilt i Amerika, intog
denna affär en framskjuten plats. V. S-g.
Baranowicze [-vi’tse], stad i ö. Polen nära
vitryska gränsen, viktig järnvägsknut på
Warschau—Moskvalinjen. Under
världskriget besattes B. av tyskarna 22 sept. 1915. I
samband med Brusilovs anfall sommaren 1916
gjorde ryssarna flera försök att sätta sig i
besittning av B.
Barante [barä’t], Guillaume
Pros-per B r u g i è r e, baron de, fransk politiker
o. historiker (1782—1866). Blev under
Napoleon prefekt, under Ludvig XVIII
generalsekreterare i inrikesministeriet och 1819 pär.
Han anslöt sig till den liberala oppositionen
och blev i konsekvens därmed en ivrig
anhängare av Ludvig Filip. B. var en tid franskt
sändebud i Petersburg. Efter
februarirevolutionen 1848 drog han sig tillbaka från
politiken. Mest berömd blev B. såsom förf, till
»His-toire des ducs de Bourgogne de la maison de
Valois» (1824—28). Arbetet, som behandlar
Burgunds historia tiden 1363—1477, väckte
på sin tid livligt bifall genom författarens
metod att, utan filosoferande resonemang i
Guizots stil, låta händelserna själva tala.
Mindre betydande äro hans arbeten om
konventets och direktoriets historia, av vilka det
förra är övers, till sv. (1861—62). B:s
memoarer (8 bd, 1890—1901) innehålla åskilligt
av intresse för hans samtids historia.
Båråny [bä’ränj], Robert, öronläkare (f.
1876 2i/*), nobelpristagare. Född i Wien, blev
han med. dr 1900 samt 1909 privatdocent
i öronsjukdomar vid universitetet i Wien.
Tjänstgjorde under kriget som militärläkare i
fästningen Przemysl, fördes efter fästningens
fall 1915 i rysk
krigs-fångenskap men
frigavs efter någon tid
som invalid. Blev
nobelpristagare i
medicin 1914 med
anledning av sina
genialiska undersökningar
över innerörats
fysiologi med därpå
grundade metoder för
diagnosen av sjukdomar i
innerörat, vilka fått
genomgripande
betydelse för utvecklingen
av innerörats kirurgi. Han har även utfört
banbrytande undersökningar över lilla hjärnans
fysiologi och patologi samt utarbetat en
metod för objektiv diagnos av ensidig dövhet.
B. kallades 1917 till docent vid Uppsala
universitet samt föreståndare för kliniken od)
polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar,
erhöll s. å professors namn och blev 1919 sv.
medborgare. A. W-dt.
Baranya [bå’rånjå], komitat i s. Ungern
mellan Drava och Donau. Synnerligen
fruktbart med sädes- och vinodling samt
boskapsskötsel. Omfattade före världskriget 5,177
kvkm. 1920 delades det mellan Ungern
(största delen, komitatet B. och staden Pécs, 3,968
kvkm med 277,463 inv. 1920) och Jugoslavien.
Baratie’ri, O r e s t e, ital. general (1841—
1901). överbefälhavare för trupperna i Eritrea
1891, slog han mahdisterna och erövrade
Kas-sala 1894, slog 1895 även abessinierna och
besatte hela landskapet Tigre. Men då kejsar
Menilek tågade mot honom med hela sin här,
blev italienska armén under B:s ledning i
grund slagen vid Adua 1 mars 1896. Han
ställdes inför en krigsrätt, som visserligen frikände
honom men dock uttalade så skarpt klandrande
omdömen, att han lämnade Italien och
till-bragte sina sista år i Tyrolen.
Bara’tov, Nikola j Nikolajevitj, rysk
general (f. 1865). Förde under världskriget den
ryska häravdelning, som inträngde i Persien,
tog Teheran (nov. 1915) och fortsatte därifrån
ned mot Mesopotamien 1916 för att få
samverkan med de där opererande brittiska
trupperna. Denna kom ej till stånd till följd av
general Townshends kapitulation vid Kut
el-Amara (29 april) och B:s nederlag vid
Cha-nikin, 140 km n. ö. om Bagdad (maj s. å.).
B. återupptog 1917 sin framryckning och kom
2 april i förbindelse med general Maudes
trupper, men på grund av ryska revolutionen var
B:s armé då ej längre av värde som stöd.
Barb, se K a r p f i s k a r.
Barb, remsa av vävda spetsar, som fästes
på kvinnlig huvudbonad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
