Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbacena - Barbados - Barbaja, Domenico - Barbar - Barbara (minnesord) - Barbara (helgon) - Barbarea - Barbarella, Barbarelli, Giorgio - Barbareskstaterna - Barbari - Barbari, Jacopo de (Jacob Walch) - Barbariet - Barbarism - Barbarossa - Barbarossa, Horuk och Khair-eddin (Hairaddin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Barbacena—Barbarossa
864
Barbace’na, stad i brasil. staten Minas
Ceräes, 1,137 m ö. h.; omkr. 10,000 inv.
Viktig järnvägsknut. Distriktet B. hade 89,717
inv. 1920. I närheten guldgruvor.
Palmallé vid Bridgetown, Barbados.
Barbados [eng. bäbei’däuz], britt.-västind.
ö, den östligaste och tätast befolkade bland
Små Antillerna; 430 kvkm, 156,312 inv. (1921),
varav blott 10 % vita, ön är till största delen
uppodlad och är på grund av sitt läge ett
handelscentrum för de brittiska besittningarna
i Västindien. Det är ett av jordens tätast
befolkade områden (325 inv. per kvkm). Utförsel
av socker, melass, bomull och rom. På B. finnes
en 1710 upprättad högre skola, Codrington
college, som sedan 1875 är ansluten till
universitetet i Durham. Huvudstad: Bridgetown
(13,486 inv., 1921). — B. upptäcktes i början
av 1500-talet av portugiserna, togs 1625 i
besittning av engelsmännen och blev 1885 egen
kronkoloni. B. lär vara den enda av de
Västindiska öarna, som är fri från malaria. —
Litt.: E. G. Sinckler, »The B. handbook» (1912).
Barba’ja, Domenico, ital. impressario och
teaterdirektör (1778—1841). Steg från kypare
till cirkusdirektör, var på 1820-talet direktör
för flera teatrar i Wien och ledde samtidigt
som entreprenör San Carloteatern i Neapel
och Scalateatern i Milano. B. stod sålunda,
trots bristande bildning, i spetsen för hela det
italienska operaväsendet, och tonsättare som
Rossini, Bellini och Donizetti komponerade
operor på hans beställning.
Barbär (grek. ba’rbaros’), rå, ohyfsad. —
Urspr. betecknade b. en person, som icke
talade grekiska, senare en utlänning, särskilt
en person, som tillhör ett ociviliserat folk. —
Adj.: Barbarisk. Subst.: Barbari.
Ba’rbara, minnesord, använt i den
medeltida logiken för att beteckna första modus i
första slutledningsfiguren. Se Figur 1.
Ba’rbara, helgon. Enligt legenden var hon
bördig från Mindre Asien och led martyrdöden
för sin egen faders hand. B. är artilleriets
och gruvarbetarnas skyddshelgon. Hennes fest
firas 4 dec., som även är en högtidsdag för
ordenssällskapet Par Bricole (se d. o.). —
Litt.: S. Peine, »St. B.» (1896).
Barbarea, seSommargyllensläktet.
Barbare’lla el. B a r b a r e’l li, G i o r g i o,
se G i o r g i o n e.
Barbare’skstaterna, förr vanlig benämning
på Marocko, Algeriet, Tunisien och Tripolis.
Dessa länder gjorde sig ryktbara genom ett
systematiskt utövat och av regeringarna
legaliserat sjöröveri, som stävjades först efter
fransmännens erövring av Algeriet 1830.
Flertalet av Europas sjöfarande folk nödgades
friköpa sig från detta sjöröveri genom att
erlägga formlig skatt till b. Denna
skymf-liga beskattning lär för Sveriges del ha
uppgått till inalles 371/s mill. kr., och de
svenska utbetalningarna (till Marocko)
upphörde först 1845. — Ordet b. härledes
troligen ur namnet på den infödda befolkningen,
berber (se d. o.). — Litt.: J. H. Kreuger,
»Sveriges förhållanden till b. i Afrika» (1856);
V. Söderberg, »Sveriges mellanhafvanden med
Tripolis» (i Svensk tidskr. 1912).
Barbari, se Barbar.
BaTbari, J a c o p o de’, i Tyskland kallad
Jacob Walch (»den välske»), veneziansk
målare (f. sannolikt före 1450, d. mellan 1511
och 1515). Först verksam i Venezia, blev han
1500 hovmålare hos kejsar Maximilian och
flyttade till Tyskland, där han mestadels
verkade i Nürnberg. Han förmedlade till
tyska konstnärer, bl. a. Dürer, en del av den
italienska renässanskonstens formförråd:
ämnen, rörelsemotiv, landskapstyper o. s. v. samt
perspektiv- och proportionslära. Också den
venezianska skolans kompositions- och
färgkonst kan genom hans arbeten ha gjort
intryck på de tyska konstnärerna. Han målade
bl. a. porträtt och bibliska kompositioner samt
utförde kopparstick och träsnitt. H. W-n.
Barbariet, oriktig form för B e r b er i e t.
Barbari’sm, på icke-klassiska språks
inflytande beroende fel emot klassiciteten; fel
emot språkriktigheten; obefogat bruk av
främmande ordform eller uttryckssätt. Jfr
Ang-1 i c i s m, D a n i s m, Germanism samt
Antibarbarus.
Barbaro’ssa, »rödskägg», binamn på tyske
kejsaren Fredrik I av Hohenstaufen.
Barbaro’ssa, H o r u k och Khair-eddin
(H a i r a d d i n), bröder, turkiska sjörövare av
grekisk el. albansk härkomet. Den äldre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
