Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bari (Italien) - Bariatinskij, Aleksandr Ivanovitj - Bariatinskij, Lydia - Baribal - Baril, Barile, Barillo - Barin - Barine, Arvède (Cécile Vincens) - Baring, släkt - Baring, Sir Francis - Baring, Maurice - Baringosjön - Baring’s bank - Baringsö - Barisk - Bariska vindlagen - Bariton - Barium, Ba - Bariumföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Bari—Bariumföreningar
880
Ba’ri. 1. Bari del le P u g 1 i e, prov, i s.
Italien, landskapet Apulien, med en dubbel rad
betydande städer, främst Bari och Barletta;
5,305 kvkm, 970,770 inv. (1921). Är utmed
kusten ett bördigt och väl uppodlat slättland.
— 2. Huvudstad i prov. B., vid Adriatiska
havet, största staden i s. ö. Italien; 131,143 inv.
(1921). Ärkebiskopssäte. Handelshögskola.
Export av olivolja, mandel, vin och spannmål.
Baria’tinskij, Aleksandr Ivanovitj,
rysk furste, fältmarskalk (1814—79). Blev
1856 överbefälhavare över armén i Kaukasus,
vars bergfolk han fullständigt underkuvade.
1859 stormade han själv bergsfästningen
Ghu-nib och tog Schamyl (se d. o.) till fånga.
Baria’tinskij, Lydia, rysk skådespelerska
(f. 1874). Hette urspr. Javorska och blev genom
gifte furstinna B. Debuterade i Moskva 1894,
ledde egen teater i Petersburg från 1901 och
har sedan 1909 med framgång spelat Ibsen på
engelska i London. B. är sedan 1920 gift med
engelske dramatikern John Pollock. G. K-g.
Baribäl, se B j ö r n a r.
Bari’l, Baril e, B a r i 11 o, rymdmått för
våta varor, huvudsakligen använt i s.
Europa, Belgien och Sydamerika. Är av
växlande storlek på olika ställen och även för
olika varor. Är t. ex. i Belgien beteckning
för 1 hl, motsvarar i Barcelona för vin 160,8
1, i Lissabon 301,3 och i Oporto 456,6 1.
Ba’rin, ry., förnäm herre. — B a’r y n j a,
nådig fru, hustrun till en barin.
Barine [-rPn], A r v è d e (pseud. för C é c i 1 e
Vincens), fransk förf:a (1840—1908). Var
medarbetare i Revue des deux mondes och
Le Figaro m. fl. tidningar och tidskrifter,
skrev även värdefulla essäer, ss. »Portraits de
femmes», »Princesses et grandes dames», där
hon bl. a. skildrat drottning Kristina, en
biografi över Musset samt »Les nevrosés»
(Hoff-mann, Quincey, Poe m. fl.). 1894 utkom i sv.
övers, hennes »Sonja Kovalevski».
Bäring [bä’9rii),], en urspr. tysk släkt, som
i förra hälften av 1700-talet invandrade till
England, där ett par av dess medlemmar 1770
grundade handels- och bankirfirman Bäring
brothers & c o. (se B a r i n g’s bank).
Släkten har sedan skänkt England en hel rad
dugande finansmän och administrativa
ämbetsmän, av vilka flera nått höga
adelsvärdig-heter. Se A s h b u r t o n, C r o m e r, N o r t
h-brook och Revelstok e.
Bäring [bä’8rii)], SirFrancis, eng.
bankman (1740—1810), jämte brodern John B.
ovannämnda firmas grundläggare. Var en av
sin tids ledande köpmän och en av
direktörerna för Ostindiska kompaniet samt
upphöjdes till baronet. Som mångårig led. av
underhuset var han en trogen anhängare av
Pitt och utövade stort inflytande i
handels-och kolonialpolitiska frågor.
Bäring [bä’ørii]], M a u r i c e, eng.
tidningsman o. förf. (f. 1874). Avgick från
diplomatbanan 1904, blev s. å. krigskorrespondent för
Morning Post i Manchuriet och var sedan
kor-despondent till Morning Post i Ryssland och
Konstantinopel och till Times från
Balkan-länderna 1912. Under världskriget avancerade
han till major. Bland B:s arbeten märkas
»The Russian people» (1911) och »What I saw
in Russia» (1913). Övers, till sv. äro hans
»Dead letters» (1910, »Obrutna brev») och
»Huvuddragen av ryska litteraturens
historia» (1918).
Baringosjön, östafrik. sjö n. ö. om Victoria
njansa, i Keniakolonien, 500 kvkm, 1,013 m
ö. h., tillhör sjökedjan i den stora östafrikanska
gravsänkan mellan Abessinien och
Kilimå-ndjaro. Fastän utan avlopp har B. sött vatten.
Baring’s bank [bä’ørigz bä’rjk], bankfirma
i London (Bäring brothers & co.), grundad
1770 av Francis och John Bäring. Hade stor
framgång under deras ledning och senare
under Alex. Bäring, lord Ashburton (se d. o.).
Firman sysselsatte sig slutligen i stor
utsträckning med förmedlande av utländska lån.
När Argentina 1890 icke kunde fullgöra sina
räntelikvider, råkade firman, då ledd av E. C.
Bäring, lord Revelstoke, i stort trångmål men
räddades genom att Englands bank m. fl.
större banker trädde emellan. Firman
om-bildades då till aktiebolag och återvann snart
betydenhet.
Baringsö [bä’9rigz-], se Banks land.
Bärisk (av grek. ba’ros, tyngd, tryck),
direkt beroende av lufttrycksfördelningen.
Bariska vindlagen, se
Buijs-Ballot-ska lagen.
Ba’riton, se Baryton.
Bärium, Ba, en mea kalcium besläktad
metall. B. förekommer i naturen som
beståndsdel av flera mineral, av vilka de viktigaste
äro tungspat (bariumsulfat) och w i t h
e-r i t (bariumkarbonat) samt erhålles t. ex.
genom upphettning av bariumamalgam eller
genom upphettning av bariumoxid med
aluminiumpulver i vakuum. B. hör till de
alkaliska jordarternas grupp, är i sina föreningar
som regel tvåvärdigt, undantagsvis fyrvärdigt.
Atomvikt 137,4 och atomnummer 56. Spec.
v. 3,8. B. smälter vid 850—900° C och kokar
i vakuum vid 1,150° C. Det är vitt till
färgen och mjukt som bly. Oxideras hastigt i luft,
sönderdelar vatten och alkohol under stark
vätgasutveckling. Bariummetall har ringa
teknisk användning. I vissa blylegeringar,
avsedda att användas som lagermetaller,
förekommer en mindre tillsats av barium. E-t N-n.
Bariumföreningar. Utgångsmaterial för de
flesta bariumföreningar är tungspat, vilken
genom glödgning med kol reduceras till
kemiskt lätt angripbar bariumsulfid. Alla
ba-riumsalter färga lågan grön. Följ, föreningar
äro av större betydelse:
Bariumhydroxid, Ba (OH)2, 8HäO, baryt,
framställes ur bariumsulfid. Denna löses i
vatten, och lösningen kokas med kopparoxid.
V ttenlösningen benämnes barytvatten.
Bariumhydroxid är en mycket stark bas. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
