Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bark (träd) - Bark, släkt - Barka, Barca - Barkade segel - Barkarby - Barkarol - Barkarö - Barkass - Barkbockar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Bark—Barkbockar
884
na) och kringliggande celler och utåt
begränsas av ett skikt tunnväggiga, protoplasmarika
celler, pericykeln. Mellan centralcylindern
och överhuden ligger den primära b a r-
E
Tvärsnitt av en treårig lindstam. E epidermis, P
korkvävnad, R primär, grön bark, Ph mjukbast, 2fi
primär märgstråle, M2 sekundär märgstråle, O
kam-bium, Tr vedkärl, JR gräns mellan årsringar.
ken, bestående av oftast klorofyll förande,
tunnväggiga celler. Inom och mellan
ledningssträngarna anlägges ganska tidigt en
tillväxtzon, k a m b i u m (»savringen»,
emedan den på tvärsnittet ter sig som en ring),
som alstrar nya vävnader såväl utåt som inåt.
När stammen på detta sätt tillväxer i
tjocklek, sträckes överhuden i tangential riktning
och brister slutligen. Innanför, ofta djupt
inne i den primära b., bildas en ny
hudvävnad, kork, och då denna är
ogenomtränglig för vatten och däri lösta näringsämnen, dö
de utanför liggande cellerna och antaga
därvid ofta en brun färg.
Allt, som ligger utanför kambium, är b.
(i vidsträckt bemärkelse). De delar av denna,
som äro alstrade av kambium, kallas
sekundär bark. Korken och de utanför
densamma liggande delarna kallas ytterbark,
de innanför liggande däremot innerbark.
Den senare består till en väsentlig del av
levande celler. Arter, som växa på torr,
sandig mark, ha vanligen tjockare ytterbark än
de, som förekomma på fuktigare ståndorter.
Även individer av samma art kunna förhålla
sig olika, i det att de, som växa på torra
platser, ha tjockare ytterbark. G. O. R.*
Trädens b. har en mångsidig användning.
På grund av sin rikedom på garvsyra
begagnas den vid garverierna. Den bästa är
glansbarken hos yngre ekar, som innehåller 16—20
% garvsyra. Orensad b. av gamla ekar
innehåller endast 5—8 %, granbark nära 8 %,
sälgbark 10 % o. s. v. Björkens ytterbark,
näver, användes till taktäckning, skosulor,
korgar m. m. Många slags b. ha använts till
färgning, t. ex. b. av al och berberis, andra
lämna viktiga läkemedel, t. ex. kinabark och
frangulabark. F. L.*
I överförd bemärkelse betecknar b. det yttre
lagret av någonting, t. ex. hjärnans bark.
Bark, svensk släkt, se B a r c k.
Ba’rka, B area. 1. Högland i Italiens
nordafrikanska koloni Libia, ö. om Stora
Syr-ten, mellan Medelhavet och öknen; stiger i
branta sluttningar från kustremsan till en
jämn högplatå (omkr. 500 m) och når i Djebel
el Achdar 770 m. Därifrån jämn sänkning
söderut. Se vidare Cyrenaica och Libia.
2. B a r k a el. (oftast) B a r a k a, periodisk
flod i n. ö. Afrika, Eritrea, 500 km, avflyter
till Röda havet s. om Suakin.
3. Forntida stad i Cyrenaica, Nordafrika,
nu Merdj, 16 km från kusten ovan Tolmeita.
Var på 500-talet f. Kr. en mäktig stat och
blomstrade även under araberna (600-talet).
Namnet har övergått på omgivande provins,
Barka el. Bengasi, och på landskapet i sin
helhet.
Barkade segel, segel, preparerade med
ekbark, varigenom de bättre stå sig mot väta.
Dessa segel få härigenom en brunaktig färg.
Barkarby, villasamhälle 15 km n. v. om
Stockholm vid
Stockholm—Västerås—Bergs-lagsbanan; Järfälla socken, Stockholms län.
Barkarol [-å’l] (it. barcaro’le), »båtsång»,
sjunges av italienska båtförare eller
gondol-järer; ofta en- eller tvåstämmig sång, som
vanl. går i moll. Den förekommer i operorna
»Othello», »Zampa», »Fra Diavolo», »Den
stumma» m. fl.
Barkarö, socknar i Västmanland. Se
Kungs-Barkarö och Västerås-Barkarö.
Barka’ss, den största av båtarna ombord på
äldre örlogsfartyg; på ett handelsfartyg får
motsvarande båt oftast namn av storbåt.
Allmänna barkbocken
Tetropium castaneum.
Barkbockar kallas många långhorningar,
vilkas larver leva under barken av träd, där
de göra slingrande gångar i puppkamrarna,
som äro belägna i veden i form av mer eller
Puppkammare i veden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>