Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barrträd, Koniferer - Barrträdslöparen - Barry - Barry, sir Charles - Barry, du (Dubarry), Jeanne Bécu - Barsac - Barsebäck (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Barrträdslöparen—Barsebäck
940
ofta nog, särskilt i bergstrakter, till stor del
landskapets fysionomi. Så giva tallen och
granen våra nordiska landskap den för dem
utmärkande, allvarliga prägeln. R. Fl.
Alla b. äro synnerligen rika på harts, och
därpå beror i väsentlig mån deras betydelse
för människan. Dels lämna de nämligen en
mängd hartsartade produkter av stort värde:
harts, terpentin, tjära, beck, kanadabalsam,
bärnsten och sandarak m. fl., dels får
därigenom virket egenskapen att mycket länge
kunna motstå röta, i vilket hänseende
företrädesvis cedern från Libanon blivit berömd. En
annan omständighet, som gör virket eftersökt,
är stammarnas rakhet, vilken gör dem nästan
oumbärliga som mastträd, samt deras ofta
kolossala dimensioner. 1 detta sistnämnda
avseende överträffar intet känt trädslag
mammutträdet (från Kaliforniens
bergstrakter), som når en höjd av 100 m och en
stamdiameter av 12 m. — I medicinen brukas
nyskotten av tall, s. k. »tallstrunt», och enens
»bär», varav även beredas dricka, brännvin
(genever), sävenbom m. m. Fröna av några
arter äro ätliga. Giftiga äro däremot
idegranens barr och bärlika frön. Många b. odlas
som prydnadsväxter. S.A.*
Puppkammare med puppa av barrträdslöparen.
Barrträdslöparen, Rhagium inquisitor, en
långhorning, vars larv lever under barrträdens
bark; en av våra allmännaste skogsinsekter.
Barry [bä’ri], stad i sydligaste Wales, vid
Bristolkanalen, 11 km s. v. om Cardiff; 38,927
inv. (1921). Stora dockor. Export av stenkol,
import av timmer, pitprops och järnvaror.
Barry [bä’ri], sir Charles, eng. arkitekt
(1795—1860). Byggde i italiensk renässansstil
flera klubbhus och palats i London, var
chefarkitekt. för Englands största byggnadsverk
under 1800-talet, det väldiga parlamentshuset
i London, som byggdes 1840—65 i engelsk
gotik (jfr bild vid art. London). Biogr.
av A. Barry (2:a uppl. 1870). — Hans son,
Edward Matthew B. (1831—80), efterträdde
fadern som ledare av parlamentshusbygget.
Barry, du, el. Dubarry [dybari’], Jeanne
Bécu, grevinna, franske konungen Ludvig
XV :s älskarinna (1743—93). Hon var dotter
till en fattig ogift kvinna i Vaucouleurs, var
Grevinnan du Barry. Efter samtida målning.
mycket vacker och ej obegåvad och kom helt
ung till Paris, där hon fick anställning först
i en modebutik, sedan på ett spelhus, samt
hade många älskare. En bland dem, chevalier
Jean du Barry, beslöt i egennyttigt syfte att
söka få henne placerad som konungens
älskarinna och arrangerade, för att ge sin
skydds-ling en rang, ett skenäktenskap mellan henne
och sin bror, greve Guillaume du B., 1768.
Planen lyckades: i april 1769 presenterades hon
vid hovet och blev den kunglige libertinens
sista »maftresse en titre». Hennes inflytande
över konungen användes av Choiseuls fiender
för att utverka, att denne avskedades och som
ledande minister ersattes av d’Aiguillon, men
hon spelade ingalunda någon självständig
politisk roll. I hög grad överdrivna anses
numera de från oppositionskretsarna härrörande
skildringarna av hennes elakhet och simpla
later; däremot förefaller hennes stora
vinningslystnad vara historiskt styrkt. Efter
Ludvig XV :s död 1774 förvisades hon först
till ett kloster men fick 1775 tillåtelse att bo
på sitt nära Marly belägna slott Luciennes
och erhöll även en pension. Under
skräckväldet anklagades hon för att ha förslösat statens
egendom och konspirerat mot republiken; hon
dömdes till döden och avrättades 8 dec. 1793.
— En samling under hennes namn 1779
utgivna brev och anekdoter är en förfalskning.
Litt.: E. och J. de Goncourt, »Ladu B.» (1880);
C. Vatel, »Histoire de madame du B.» (3 bd,
1882—83); engelska biogr. av R. Douglas
(1896) och H. Noel Williams (sv. övers. 1905).
(V- S-g.)
Barsa’c, stad i franska dep. Gironde, 32 km
s. ö. om Bordeaux, vid Garonne; 2,613 inv.
(1921). Ypperliga vita och röda viner.
Barsebäck, socken i v. Skåne vid Öresund
mellan Lundåkrabukten och Saltviken;
Har-jagers härad, Malmöhus län; 15,23 kvkm, 985
inv. (1924). Betydande odling av foderfrukter
och sockerbetor. 1,238 har åker, 67 har
skogs-och hagmark. Om fideikommisset se nästa
artikel. Barsebäckshamn, 13 km s. s. ö.
om Landskrona, fiskläge och ändstation vid
Kävlinge—Barsebäcks järnväg, har
stormvar-ningsstation och ett privatobservatorium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
