Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basileios II (östromersk kejsare) - Basileus - Basilicata - Basilier, Ida - Basilika (byggnad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Basileus—Basilika
974
sentals bulgarer och hemsänt dem
till deras tsar, ledda av en enögd
man för varje hundratal bländade.
Dessa grymheter föranledde hans
tillnamn.
Basiléu’s, grek., konung; även
namn på andre arkonten i Aten
(se A r k o n t).
Basilica’ta, landskap och
provins i s. Italien, se P o t e n z a.
Basilier [-lié’], Ida, finländsk
sångerska (f. 1846). Studerade vid
konservatoriet i Paris och hos
fru Nissen-Saloman i Petersburg;
konserterade 1870—80
framgångsrikt i Finland, Sverige, Norge,
Tyskland, Frankrike och England
Ännu större triumfer firade hon
på operascenen, bl. a. i Stockholm,
där hon vid olika repriser under
1870-talet sjöng Rosina i »Barberaren», Lucie,
Philine i »Mignon», Martha m. fl. partier.
Sedan 1878 var hon gift med fuldmægtig J.
Magelssen i Kristiania; hon blev änka 1912.
Hon var 1890—1915 sånglärarinna vid
musik-konservatoriet i Kristiania. B:s röst var i
hennes glansperiod en hög koloratursopran
med utvecklad färdighet. På scenen rörde hon
sig med friskhet och livlighet. A. L.*
Basilika (grek., kunglig, underförstått
byggnad, hall el. dyl.) kallas antika byggnader av
olika slag såväl som även de äldsta kristna
kyrkorna i Rom. Som konsthistorisk term
betyder b. en byggnad med tre eller flera
skepp, där mittskeppets väggar genombrytas
av fönster ovanför sidoskeppens yttertak
(motsats hall, där alla skeppen äro lika höga).
1. Torgbasilikan utgjorde en
sannolikt på hellenistiskt område uppkommen
byggnadstyp, som under romersk tid fick en
vidsträckt utbredning. Den tjänade
huvudsakligen som saluhall och som plats för offentlig
rättskipning samt bestod i regel av ett
rektangulärt, högre mittrum med basilikal
över-Ijusanordning samt en lägre omgång, som
mellan fria stöd öppnade sig mot det förra.
Vanligen tillkom ett tribunal för
rättskipningen, i form av en apsis eller exedra,
fogat till omgången. Detta system förebildas i
en på Delos utgrävd b. från tiden omkr. 125
f. Kr. Den äldsta b., om vilken man har några
underrättelser, är B. P o r c i a i Rom,
uppförd av Cato 184 f. Kr. Bland de många
senare i Rom byggda b. märkas B. Julia
(påbörjad av Caesar och fullbordad av
Augus-tus), vilken hade dubbla omgångar i två
våningar och vars ytterväggar åt trenne håll
voro upplösta i arkader, samt framför allt
B. U 1 p i a (byggd under Trajanus, troligen
av arkitekten Apollodoros från Damaskus)
med väldiga exedror å båda gavlarna, och
den s. k. Konstantinsbasilikan
(påbörjad av Maxentius), vilken på grund av
sin helt genomförda välvning och sina
jättestora mått helt bryter ramen för det gamla
Det inre av Basilica Ulpia. Rekonstruktion.
basilikaschemat. Andra b. av intresse äro
kända från Pompeji (trol. andra årh. f. Kr.;
utan överljus i mittskeppet och med i
omgången inbyggt tribunal), från Trier (en
odelad sal med gavelabsid, nu protestantisk
kyrka), från Jerusalem, Antiokia o. s. v. B:s
system beskrives ingående av Vitruvius.
2. Privatbasilika kallas en större
samlingssal, som stundom förekom i större
privathus och palats under antiken. De mest
kända exemplen äro b. i kejsarpalatset på
Palatinen i Rom, byggd av Domitianus (ett
rektangulärt rqm med kolonnrader, som helt
nära följde långväggarna, avslutat med en
inbyggd absid), och b. i Hadriani villa vid
Plan av Konstantinsbasilikan. Den prickade linjen
betecknar storleken av borggården i Stockholms slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
