Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basilika (byggnad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Basilika
976
Lämningarna av Konstantinsbasilikan.
Tivoli (en treskeppig byggnad med
fyrkantig exedra och absidartad nisch i fonden).
Ingendera av dessa torde ha haft
överljus-anordning, men sådan kan i liknande fall ha
funnits annorstädes.
3. Den kristna basilikan, sådan
den framför allt representeras av Roms
äldsta kyrkor, består av ett långhus, uppdelat
i tre, stundom fem skepp av kolonnrader,
som sträcka sig från gavel till gavel.
Huvud-ingången ligger mitt på ena gaveln, mitt emot
i fonden ligger en halvrund absid. Stundom
är ett tvärskepp inskjutet mellan absiden och
långhuset. Uppbyggnaden karakteriseras av
överljusanordningen i mittskeppet samt av
den i träkonstruktion — platt tak eller öppen
takstol — utförda taktäckningen.
Kolonnerna uppbära arkivolter eller rak arkitrav. I
vissa fall — särskilt i östra Medelhavets
kusttrakter — äro sidoskeppen försedda med
em-porer, som öppna sig mot mittskeppet.
Framför ingångsgaveln låg vanligen en öppen
ko-lonnadomgiven fyrkantig gård, atrium, i
vars mitt befann sig en brunn, cantharus,
avsedd till rituella reningar. För den genom
huvudportalen inträdande öppnade sig ett
perspektiv, vars alla linjer syftade mot det i
absiden uppställda altaret, som ofta befann sig
över platsen för en martyrgrav och var
överbyggt med ett ciborium, ett litet tak på fyra
Nordvästra hörnet av Forum i Pompeji. B basilika
med rättegångstribun (3). P, Q, R kommunala
äm-betslokaler.
kolonner. Bakom altaret vid absidväggen stod
biskopens stol, cathedra, och på ömse sidor
om denna bänkar för prästerskapet. I de
östliga länderna
tillfogades ofta två
avskilda rum,
dia-conicon — sakristia
- och prothesis, där
nattvardsmåltiden
tillreddes. Hela
denna övre del av
kyrkan var avsedd för
prästerskapet och
dess tjänst och
kallades presbyterium
eller sanctuarium.
Långhuset däremot
tillhörde den i
gudstjänsten deltagande
församlingen, övre
delen av
mittskeppet upptogs dock
ofta av en låg
avbalkning, schola
cantorum,dä.r
sångarna hade sin plats.
På vardera sidan
härom befann sig
en pulpet, ambo,
varifrån
evangelium och epistel
förelästes (se bild vid
A m b o n, sp. 715).
Denna
gammal-kristna basilikatyp
utbredde sig huvud-
sakligen över Medelhavets kustområden. I det
inre av Främre Asiens landområden gjorde sig
däremot andra strömningar gällande, och det
är från dessa båda faktorer, som den
västerländska kyrkoarkitekturen sedermera
utvecklat sig (se Byggnadskonst).
Den kristna basilikans uppkomst hör till
konsthistoriens allra mest debatterade
problem. Många olika teorier ha framställts,
men man har på
senare tid ansett det
lönlöst att söka förklara
b. ur någon viss antik
byggnadstyp, då ingen
sådan finnes, som i sig
förenar alla de
element, som
karakterisera den kristna b.
Naturligast är att anse
b. ursprungligen ha
varit en enkel
församlingssal med absid, av
samma slag, varav man
känner flera från den
förkristna antiken;
denna har på grund av
ökat utrymmesbehov vidgats till
flerskeppig-het, varvid man av praktiska skäl upptog den
i torgbasilikan och annorstädes ofta använda
Plan av Petersbasilikan i Rom.
a ingång, b atrium, c portik,
d narthex, e mittskepp, f
sido-skepp, g bema, h altare, i
absid, k sakristia.
Plan av basilikan pä
Fa-latinen i Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
