Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basso continuo - Bassompierre, François de - Basso-narok - Bassong - Basso ostinato - Bassora - Bassoragummi - Basso rilievo - Bass sund - Bassäng - Bast (vävnadsmaterial) - Bast (knippa) - Bast (gudinna) - Bast, Anton - Basta - Bastant - Bastard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Bassompierre—Bastard
988
ej i soli. — 3. Basstämma, försedd med
generalbasskrift, efter vilken den spelande bör
utfylla harmonien. A. L.*
Bassompierre [basäpiä’r], Fr a n q o i s de,
fransk hovman o. krigare (1579—1646). Kom
vid 20 års ålder till Henrik IV :s hov, där han
genom sitt muntra och ridderliga sätt vann
konungens ynnest. Han
förstod ock att
bibehålla sig i Marias av
Medici och Ludvig
XIII:s gunst, utförde
en del diplomatiska
och krigiska uppdrag,
bl. a. vid La Rochelle
under hugenottkrigen,
och blev 1622
fältmarskalk. Men Richelieu,
som misstänkte hans
förbindelse med
hertigen av Guise och
prinsessan av Conti,
med vilken B. ingått ett hemligt giftermål,
satte honom 1631 på Bastiljen, där han fick
stanna till Richelieus död 1643. B. var en
typisk representant för den tidens adelsmän,
fulländat skön, tapper, kvick och galant. Då
han fängslades, lär han ha bränt över 6,000
kärleksbrev. B :s på Bastiljen skrivna
memoarer ha senast utgetts i 4 bd 1870—77.
Basso-narok, se Rudolfsjön.
Basso’ng (fr. basson), storbas, fagott.
Ba’sso ostina’to (it., fr. basse contrainte),
»hårdnackad bas», ett kort bastema, som
oupphörligt upprepas genom ett helt stycke,
medan överstämmorna däremot utveckla sig
allt rikare. B. brukades i synnerhet i äldre
kyrkomusik, t. ex. »Crucifixus» i Bachs mässa
i h-moll, kören »Weck ihn auf» ur Händeis
Alexanderfest m. fl. Detta bastema användes
även i den s. k. passacaglia (urspr. ett
slags dans). A. L.*
Ba’ssora, se B a s r a.
Ba’ssoragummi, ett med dragantgummi
besläktat ämne, innehåller liksom detta
växt-slemmet b a s s o r i n.
Ba’sso rilie’vo, it., se Relief.
Bass sund skiljer Tasmanien från
Australiska kontinenten, största djup 88 m, är 224
km brett och uppfyllt av öar (King island,
Hunter island, Furneauxgruppen).
Upptäcktes 1797 av marinläkaren George Bass.
Bassä’ng (fr. bassin; jfr lat. ba’cca,
vattenfat). 1. Vattenbehållare, särskilt en
konstgjord (t. ex. hamnbassäng, simbassäng).
2. Om b. inom geologien se Bäcken.
Bast, det huvudsakliga vävnadsmaterial,
som växten använder för att ernå mekanisk
fasthet. Det utgöres av långsträckta,
tillspetsade celler, bastceller, med starkt förtjockade,
vanligen föga eller ej alls förvedade väggar.
B. hos hampa, lin och flera andra växter
användes som spånadsmaterial. Åtskilliga
växtanatomer ha använt benämningen b. även
för silrörsdelen i ledningssträngarna och då
Längdsnitt
genom
bast-celler hos
råg.
kallat denna mjukbast till skillnad från
det som mekanisk vävnad fungerande
hårdbastet. G. O. R.*
Olika slags fibrer och bastämnen
ha hos naturfolken sedan urminnes
tider spelat stor roll. Råmaterialet
hämtas från olika växter, så t. ex.
i Amerika ceder, Heliconia och
aga-vearter, i Afrika fikusarter, i
Söderhavet banan, Hibiscus, palmer
och framför allt
pappersmullbärs-trädet, i s. ö. Asien utom allehanda
träd också hampa, nässlor, ananas
m. m. Av fibrerna göras snören
och rep, nät, hängmattor, slungor,
väskor, säckar, klädesplagg; t. o. m.
pansarskjortor och andra
skyddandeplagg flätas. Fibertrådarna
spinnas vanligen ej på slända utan
tvinnas för hand. Vävning av
bastfibrer förekommer
mångenstädes. Bastindustrien synes hos
naturfolken i allmänhet vara äldre än
bomullsindustrien. Av stor
betydelse är tillverkningen av s. k.
bark
tyg (Söderhavet, s. ö. Asien, Amerika,
Väst-afrika), varvid ett sammanhängande bastskikt
genom bultning o. a. processer förarbetas till
tyg (se T a p a). G. B-r.
Bast, knippa småfisk (24 stycken), särskilt
om nejonögon.
Bast, egyptisk gudinna, se B u b a s t i s.
Bast, Anton, dansk metodistbiskop (f.
1867). Var först vallpojke och fiskare,
genomgick 1885—90 metodisternas prästskola
och var sedan pastor i olika
metodistförsamlingar, förflyttades 1916 till
Jerusalemskyr-kan i Köpenhamn och blev 1920
metodist-episkopalkyrkans biskop för församlingarna i
Sverige, Danmark, Finland och Norge. B.
har utvecklat en betydelsefull verksamhet
för att avhjälpa nöd och elände, bl. a. genom
den av B. 1920 stiftade »Centralmissionen».
Ba’sta (it. o. sp.), avvisande utrop: »nog
nu»; även i uttrycket »och därmed b.»: »nu
får det vara nog».
Basta’nt (av it. basta’re, vara nog),
tillräcklig; stark, hållbar, duktig, grov.
Bastärd. 1. Avkomma av olika arter
(artbastarder) eller olika varieteter
(varietets-bastarder). Man brukar beteckna bastarden
genom att sätta + eller X mellan
föräldrarnas namn. I allmänhet har det visat sig vara
utan betydelse vilken form som utgör modern
eller fadern; b. blir i bägge fallen lika.
Undantag från denna regel finnas dock. Det
mest bekanta, ehuru ej fullt utredda, fallet
är skillnaden mellan mula och mulåsna
(jfr bild 2—3). Den förra är produkten av
ba-stardering mellan åsnehingst och häststo, den
senare av bastardering i motsatt riktning. B.
förekomma ofta bland växter och stundom
även bland djur i det naturliga tillståndet
och kunna också framställas i kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
