Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Bastard
990
Bild 1. Majskolvar av två rena
raser; i mitten bastarden.
Bastardering (korsning) av högre växter
tillgår så, att man med en pensel el. dyl.
uppfångar frömjöl från den ena artens blommor
och därmed penslar den andra artens
(moderplantans) pistill. Härvid måste man dock
noga tillse, att frömjöl av moderplantans art
ej förut funnits på pistillens märke eller
senare efter penslingen fastnar därpå. För att
undvika detta brukar man »kastrera»
blomman, d. v. s. innan den ännu öppnat sig
avlägsna ståndarna och efter pollinationen med
den andra artens frömjöl övertäcka blomman
med gas el. dyl. för att därigenom utestänga
annat pollen.
Vid djurförsök måste analoga
försiktighetsmått vidtagas. Hanar och honor hållas
isolerade från varandra, till dess korsningen
företages. Då det gäller djur av kortare
livslängd, såsom t. ex. många insekter, utväljer
man i allmänhet till försöken jungfruliga
honor. Hos
vattendjur med yttre
befruktning sköljas
honorna noggrant,
alla instrument,
som begagnas,
steriliseras o. s. v.
Bastarder kunna
erhållas endast
mellan närbesläktade
organismer och i
allmänhet lättare,
ju mera
närbesläktade stamarterna
äro. Ett
egendomligt förhållande är,
att bastardering
stundom kan ske
i en riktning men ej i den motsatta.
Sädesceller av en sjöborre (Paracentrotus lividus)
kunna t. ex. befrukta äggen av en annan
sjö-borreart (Sphaerechinus granularis), men
sädesceller av den sistnämnda arten kunna ej eller
endast med svårighet befrukta äggen av den
förstnämnda arten. Liknande fall äro kända
från växtriket.
Stundom dö b. redan på tidigare stadier av
utvecklingen, i andra fall bli
bastardindividerna svagare utvecklade än stamformerna.
Detta är dock ej alltid fallet. Tvärtom kunna
b. bli påfallande kraftigt utbildade och häri
överträffa stamformerna (luxuriering);
jfr bild 1. Til] höger och vänster finner man
här majskolvar från två olika renodlade
majsraser. I mitten är kolven av b. mellan dessa
båda raser framställd. Man ser hur mycket
kraftigare och rikare denna är utbildad.
Detsamma gäller ej blott om kolvarna hos b.
utan även om plantorna själva. Stammar och
blad äro kraftigare utbildade än hos de
renodlade föräldraformerna. Det anses också, att
exempelvis de goda potatissorterna
härstamma från luxurierande b. Exempel på
luxuriering känner man även från djurriket. Vid
korsning mellan två marsvinsarter med en me-
Bild 2. Mula.
delvikt av 420, resp. 800 g erhölls t. ex. en
b. med en medelvikt av 890 g. Mulans (se
bild 2) stora prestationsförmåga är allmänt
erkänd. Kraftiga lasthästar äro sannolikt
också produkter av bastardering. — Även den
ökning av genomsnittslängden, som under det
senaste århundradet fastställts hos många
kulturfolk, har satts i samband med ökad
bastardering. Denna skulle bero på den ökade
blandning av olika folkelement, som bl. a.
industrialismen medfört.
Stundom förekommer det, att äggen av en
art mycket väl kunna befruktas av sädesceller
från en annan, men frivillig parning äger ej
rum. Detta kan bero på instinktiv motvilja
mot parning mellan två skilda arter, vilket
t. ex. konstaterats hos fjärilar. Hos däggdjur
har man i vissa fall företagit injektion av
sädesceller, där frivillig parning av olika skäl
ej kunnat försiggå. Stundom kunna olikheter
i kopulationsorganen göra bastardering
omöjlig även mellan rätt närstående arter.
B. utgör ofta till sin allmänna byggnad en
mellanform mellan stamarterna (jfr bild 1).
Ej sällan liknar den dock mera den ena av
föräldrarna eller den kan helt överensstämma
med den ena av dessa.
Vid korsning mellan en rödblommig och en
vitblommig bönras får man b. med ljusröda
blommor. Blomfärgen synes här uppstå genom
en blandning av föräldrarnas blomfärger, den
förhåller sig »intermediärt». Vid korsning
mellan en rödblommig nejlika (Lychnis
sil-vestris) och en vitblommig (Lychnis alba) blir
Bild 3. Mulåsnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
