Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Bastard
992
bastarden rödblommig. Anlaget för
vitblom-mighet finnes alltjämt hos b. (jfr Men del i sm,
Ärftlighet), men det täckes av anlaget för
rödblommighet. Den senare egenskapen
»dominerar» över den förra, som säges förhålla sig
»recessivt». Fullständig dominans av en
egenskap över en annan är sällsyntare än vad man
tidigare föreställt sig. Vid närmare studium
finner man ofta en om också ringa
inblandning av den egenskap, som betingas av det
recessiva anlaget. Man talar här om »ofull -
a
b
c
Bild 4. Bastard (c) mellan släthårig (hane, a) och
ullhårig (hona, b) kanin.
ständig dominans». Bild 4 visar ett sådant
fall; släthårigheten dominerar över
långhårigheten, men närmare undersökning visar, att
bastarden (bild 4 c) har något längre
ullhår än den släthåriga stamformen.
Dominansen är alltså i själva verket »ofullständig».
Graden av dominans kan i vissa fall t. o. m.
växla från individ till individ. Av intresse är
också, att man iakttagit fall, då en egenskap
visat dominans hos unga djur, under det att
detta ej är fallet på äldre stadier. Hos några
b. har man iakttagit en »mosaikartad»
ned-ärvning av två egenskaper; dessa uppträda
Bild 5. Bastard mellan påfågel och pärlhöna.
då samtidigt bredvid varandra, såsom t. ex.
hos de violett- och vitfläckiga blommorna av
Petwnia-bastarder eller hos de spräckliga
mosaikbastarderna av höns, som uppkomma
genom korsning mellan vissa vita och svarta raser.
Vid bastardering kan även en skenbart ny
egenskap uppträda hos avkomman, såsom då
man vid korsning av två vitblommiga raser
av en ärtväxt, Lathyrus odoratus, får en b.
med purpurfärgade blommor. De båda raserna
innehålla var sitt anlag, som ensamt ger vit
blomfärg; vid kombination förmå däremot de
båda anlagen framkalla bildningen av
purpurfärg.
Förhållandena vid bastardering gestalta sig
mer eller mindre komplicerat alltefter den
större eller mindre olikheten mellan
föräldra-individerna. Är skillnaden mellan de båda
föräldrarnas anlagsuppsättning jämförelsevis
stor, såsom ju i allmänhet är fallet vid
artkorsning, blir b. oftast en mellanform mellan
föräldrarna, även om de enskilda
egenskaperna visa utpräglat recessiv eller dominant
karaktär. Ett (ett antal) dominerande anlag
kan härstamma från modern, ett annat (ett
antal andra) från fadern.
Hos artbastarder finner man ofta en
nedsatt fortplantningsförmåga, som kan föra till
Bild 6. Till vänster blad av rönn, Sorbus aucuparia,
till höger av oxelrönn, Sorbus fennica. I mitten blad
av en form, som efter all sannolikhet är bastarden
mellan de nämnda arterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
