Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastborrar - Bastceller - Bastei - Bastej (postej, pastej, rundel) - Bastfibrer - Bastholm, Christian - Basthud - Bastia - Bastian, Adolf - Bastiat, Frédéric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Bastceller—Bastiat
996
borrens gång, och angriper blott sjuka el.
skadade träd. Släktet Hylastes omfattar
svarta granbastborren (Hylastes
cunicula-rius) och svarta tallbastborren
(Hylastes ater), vilka leva under barken av gran-,
resp, tallstubbar men genom de fullvuxna
bastborrarnas näringsgnag på gran och
tallplantor kunna vålla stor skadegörelse, som
dock i regel skrives på snytbaggens konto
(se Snytbaggen). Den skiljes från denna
genom att djuren göra grunda gångar nere vid
rothalsen och på rötterna ända till 1 dm ned
i jorden, medan snytbaggen aväter barken
fläckvis högre upp på plantorna. Släktet
Hy-lesinus omfattar två svenska arter, vilka
båda leva på asken. Släktet Polygraphus
omfattar tre svenska arter, av vilka den d u
b-belögade bastborren (Polygraphus
po-ligraphus) är allmännast och angriper
granen, men blott stående träd. Gångsystemet
är stjärnformigt men ligger till stor del i
barken, så att blott delar av moder- och
larvgångar synas på dennas insida. I. T—dh.
Bastceller, se Bast.
Bastei [baftäl’], berömd utsiktspunkt i
Sachsiska Schweiz, vid Elbe, ö. om staden Wehlen,
317 m ö. h., 170 m över Elbes vattenyta; se
bild vid art. Sachsiska Schweiz.
Baste’j (i Sverige vanligare namn postej,
pastej el. rundel), ett på 1500-talet
infört, framåt halvrunt och bakåt rätlinigt
för-svarstorn. I Sverige och Finland anlades b.
vid Kalmar, Vadstena, Viborg m. fl. ställen;
se bild vid art. Vadstena slott.
Bastfibrer, se Bas t.
Bastholm, Christian, dansk teolog (1740
—1819). Var präst i Köpenhamn, från 1778
hovpredikant och vart 1782 även kungl.
kon-fessionarius, tog avsked 1800 till följd av
sjukdom. Sin tids mest
firade predikant, var B.
en typisk företrädare
för upplysningstidens
rationalistiska
uppfattning av religionen.
Hans »Gejstlige
tale-kunst» (även övers,
till sv.), »Filosofi for
ulærde» (1787) m. fl.
verk, karakteristiska
för tiden, äro svulstiga
och osjälvständiga.
1785 framlade B. ett
förslag om stora
änd
ringar i danska gudstjänsten, vilket vållade
mycken tvist och vart utan frukt. B. var
biskop Balles medarbetare i »Lærebog i den
kristelige religion» (1791).
Basthud, se Hjortdjur.
Basti’a, hamnstad på Korsikas östkust, öns
främsta handelsstad, 33,420 inv. (1921), från
genuesisk tid till 1811 öns huvudstad. Smärre
industrier. Trädgårdslik omgivning. Vid gamla
hamnen ett dominerande citadell, efter vilket
B. fått sitt namn.
Ba’stian, Adolf, tysk etnolog och
forskningsresande (1826—1905). B. företog 1851—
59 omfattande resor i de tropiska länderna,
varav resultatet blev hans arbete »Der Mensch
in der Geschichte; zur
Begründung einer
psy-chologischen Weltan-schauung» (3 bd, 1860).
1861—66 besökte han
Främre och Bortre
Indien, Malajiska
arkipelagen och Japan och
genomkorsade Asien
från Peking till
Kaukasus, varpå han
utgav »Die Völker des
östlichen Asien» (6 bd,
1866—71). 1868 fick
B. sig anförtrodd
vår
den av de etnografiska avdelningarna i
Ber-linmuseerna, blev 1869 docent, 1886 chef för
det nyinrättade Museum für Völkerkunde
och 1900 honorärprofessor. Han var
med-stiftare av Tyska antropologiska sällskapet
och uppsatte tills, m. R. Hartmann och R.
Virchow Zeitschrift für Ethnologie (1869).
Bland B:s omkring 40 lärda men ytterst
svårlästa arbeten må ytterligare nämnas
»Ethnologische Forschungen» (3 bd, 1871—
73), »Die Kulturländer des alten Amerika»
(3 bd, 1878—89) och »Indonesien oder die
In-seln des malaiischen Archipels» (5 bd, 1884—
94). — Litt.: Th. Achelis, »A. B.» (1891).
Bastiat [-ia’], F r é d é r i c, fransk
nationalekonom (1801—50). B. angrep från 1844,
påverkad av Cobden, den franska
protektionis-men, bl. a. i flera serier briljanta, lättfattliga
småuppsatser (samlade som »Sophismes
éco-nomiques», 1845 och 1848). Han var även
redaktör för tidningen Le libre échange och
generalsekreterare för föreningen Association
pour la liberté des échanges i Paris (sedan
1846). Efter februarirevolutionen 1848 började
B. betrakta socialismen som den ekonomiska
frihetens farligaste fiende och riktade sina
angrepp huvudsakligen åt detta håll. Sitt
ekonomiska system framlade B. i sitt sista,
oavslutade arbete, »Harmonies économiques»
(1850), efter vilket han och hans
menings
U t sik t över Bastias hamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
