Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastiljen - Bastion - Bastnäs - Bastonad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Bastion—Bastonad
1000
Bastiljen stormas.
fattaren Linguets otillförlitliga »Memoires
sur la Bastille» (1783) väsentligt bidragit att
skapa fantastiska föreställningar hos
allmänheten om fängelselivet på B. Fångantalet
nedgick på 1780-talet till en obetydlighet och
utgjorde vid B:s förstöring 7 (fyra
växelför-falskare, två sinnesrubbade och en där av sin
familj inackorderad högadlig
sedlighetsför-brytare).
Under oroligheterna i Paris i juli 1789 i
samband med Neckers avskedande (11 juli)
väcktes på olika håll tanken att i B.
överkomma vapen, och 14 juli anfölls B. av en
folkhop, som till större delen bestod av
samma plundrande pöbel, som dagarna förut stört
lugnet i Paris. Garnisonen (95 invalider och
30 schweizare) gav sig efter kortvarigt
motstånd och mot löfte om fritt avtåg.
Kommendanten de Launay samt flera av officerarna
och schweizarna blevo likväl brutalt mördade.
Följande dag började den gamla borgens
ned-rivning. På den plats, där den stått (nu ett
torg, Place de la Bastille), restes 1840
julikolonnen till minne av de vid
julirevolutionen 1830 stupade frihetskämparna. Dagen
för B:s fall, 14 juli, firas sedan 1880 som
Frankrikes nationaldag. — Litt.: F.
Funck-Brentano, »Légendes et archives de la Bastille»
(1898; sv. övers., »B. i sägnen och
verkligheten», 1900). (V. S-g.)
Bastion (it. bastio’ne), ett flankeringsverk,
som utvecklats från bastejen eller r u
n-d e 1 n, vilken efter eldvapnens införande
ersatte de medeltida ringmurstornen, då dessa
dels icke lämnade plats åt försvararens
eldvapen, dels voro för mycket utsatta för den
anfallandes artillerield. Två närliggande
bastioner förenades medelst en vanligen rak
be-fästningslinje, som kallades k u r t i n. Två
halva bastioner jämte mellanliggande kurtin
kallades en bastionerad front, och denna
utstakades i allmänhet från yttre polygonsidan,
den s. k. grundlinjen, på följande sätt:
aa, grundlinjen = 300—400 m, ae =
Va aa, ef, lodlinjen = x/4—*/6 aa, ab, f
a-ser = ^3 aa, bc, flanker, bcb = 90°, bab,
s a i 11 an t el. bastionsvinkel, ej
mindre än 60°, cc, kurtin, cbabc,
bastion, abccba, bastionerad front, ac,
d é f e n s e- el. stryklinjer = vall- el.
handgevärens skottvidd, acb, d é f e n s e- el.
strykvinklar, abc,
skuldervink-1 a r, bcc, flank- el. kurtinvinklar,
afa, te n al j v i nkel, c,
kurtinpunk-ter, cc, bastionsgorge, dd, inre p
o-1 y g o n el. inre grundlinje. Till en
början gjordes bastionen liten och
kurtinvin-keln rät; småningom förstorades båda. — En
bastionsbefästning sammansättes av
fyra eller flera bastionerade fronter. Detta
befästningssätt avser att borttaga alla s. k.
döda vinklar, åstadkomma korsande eld över
Fästningsverk med sex bastionerade fronter.
Dünamünde. Flygfotografi.
anfallsfältet och ge samtliga linjer
sido-försvar. Från faser och kurtiner bestrykes
sålunda framförliggande terräng, och båda
dessa linjer sidoförsvaras från flankerna,
vilka i sin ordning sidoförsvaras från
kurtiner-na. Den första bastionsbefästningen anlades
vid mitten av 1400-talet i Tyskland. I
Sverige påbörjades de första
bastionsbefästningarna under Johan III:s tid vid Borgholms
slott och Kalmar av bröderna Johan Baptista
och Dominicus Paar. Jfr Befäs
tnings-konst och Fästning. L. W:sonM.*
Bastnäs, gruvfält vid Riddarhyttan i
Västmanland, mest känt genom den i två gruvor
där påträffade ceriummalmen, som
huvudsakligen består av silikatet cerit (blott känt från
B. och en närbelägen gruva) jämte en del
andra sällsynta ceriummineral. B. har givit
flera hundra ton rik ceriummalm. P. G-r.
Bastonäd (sp. bastona’ da), prygel, stryk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
