Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Becker, Frans Josef von - Becker, Hugo - Becker, Jean - Becker, Karl Ferdinand - Becker, Karl Friedrich - Becker, Karl Heinrich - Becker, Nikolaus - Becker, Reinhold (tonsättare) - Becker, Reinhold von (språkforskare) - Beckerath, Hermann - Beckern, Johan Vilhelm von - Becket, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Becker, H.—Becket
1072
singfors universitet och övertog 1871 även
den nyinrättade e. o. professuren i
oftal-mologi. Som praktisk ögonläkare tillvann sig
B. stort förtroende. Han var den förste i
Finland, som i större omfattning vid
ögon-läkekonstens utövning anlitade den nya tidens
fullkomnade fysikaliska hjälpmedel. Som
medicinsk förf, lämnade han 1863 det första
viktiga bidraget till kännedomen om linsens
utveckling och anatomiska byggnad.
Becker, Hugo, tysk violoncellist (f. 1864),
son till Jean B. Elev av sin far och av
Grütz-macher, är B. sedan 1909 lärare vid
musikhögskolan i Berlin. B. berömmes både som solist
och ensemblespelare för sitt klassiskt ädla
spel. Han har även komponerat för
violon-cell, bl. a. en konsert i A dur.
Becker, Jean, tysk violinist (1833—84).
Grundade i Florens 1866 den berömda
»Florentinska stråkkvartetten», som ägde bestånd till
1880. B. konserterade i Stockholm 1861 och
jämte kvartetten 1878.
Becker, Karl Ferdinand, tysk
språkforskare (1775—1849). Författade en stor
mängd språkvetenskapliga arbeten. Språket
är, enligt hans mening, en efter strängt
logiska lagar bildad organism, och B. sökte
därför konstruera en allmän filosofisk
språklära men kom därigenom ofta i strid med den
historiska språkforskningens resultat. Under
lång tid skrevos en mängd läroböcker efter
B:s s. k. logiska metod, som förr, särdeles
på 1850-talet åtnjöt stort anseende även i
Sverige. (Ad. N—n.)
Becker, Karl Friedrich, tysk
historieskrivare (1777—1806). Är mest känd genom
sin stora populärt skrivna och även i flera
sv. upplagor utkomna »Weltgeschichte für
Kinder und Kinderlehrer» (9 bd, 1801—05;
senast bearbetad på sv. 1894—99 av O. W.
Älund efter W. Müllers omarbetning).
Becker, Karl Heinrich, tysk
orientalist och politiker (f. 1876). Var från 1906
prof, i semitiska språk först i Heidelberg,
sedan i Hamburg och i Bonn, anställdes 1916
i preussiska kultusministeriet och blev s. å.
honorärprofessor vid Berlins universitet.
1921 var han preussisk kultusminister. B.
har övat starkt inflytande på den moderna
islamforskningen i Tyskland, vilken i den
av honom 1910 uppsatta tidskriften Der
Islam har sitt främsta språkrör. Han har
bl. a. skrivit »Beiträge zur Geschichte
Ägyp-tens unter dem Islam», I—II (1902—03).
Becker, Nikolaus, tysk skald (1809—
45). Är berömd genom en enda sång: »Sie
sollen ihn nicht haben, den freien deutschen
Rhein» (1840). Den fick svar av fransmännen
Musset och Lamartine.
Becker, Reinhold, tysk tonsättare (f.
1842). Ägnade sig till en början åt violinspei,
ledde 1884—94 med framgång Dresdens
»Lie-dertafel» och fick 1898 titeln kungl. professor.
B. är mest bekant genom sina manskörer men
skrev även instrumentalsaker samt operor
(»Frauenlob», »Ratbold»). A. L.*
Becker, Reinhold von, finländsk
språkforskare (1788—1858). Blev 1816 adjunkt i
historia vid Äbo (sedan Helsingfors)
universitet och fick professors titel 1834. Han utgav
1824 en »Finsk grammatik», ett betydande
verk, särskilt genom sin satslära. B. utgav
1820—31 Turun viikosanomat (Åbo
veckoblad) och intresserade sig livligt för de finska
episka sångerna. Som translator i senaten för
regeringshandlingars översättande till finska
kom han i tillfälle att så gott som nydana
det officiella finska skriftspråket.
Be’ckerath, H e r m a n n, tysk politiker o.
finansman (1801—70). Började 1838 egen
bankiraffär, blev 1847 medlem av den
förenade lantdagen i Berlin och avfattade dess
adress till konungen. I nationalförsamlingen
i Frankfurt 1848 tillhörde B. de moderata och
var aug.—sept. riksfinansminister. Hans
uppdrag i sept. s. å. att bilda en ny preussisk
ministär förföll, då konungen ogillade hans
strängt konstitutionella program. 1851
lämnade han det politiska livet.
Beckern, Johan Vilhelm von, militär
(1655—1733). Tillhörde en från
östersjöprovinserna till Sverige inflyttad adlig släkt, som
i Finland fortlever under namnet von B e
c-k e r (se d. o.). Han utmärkte sig i kriget mot
turkarna 1686—91, deltog sedan i
Nederländernas krig mot Frankrike till 1696 och blev
svensk överstelöjtnant 1700. Under Karl XII:s
krig stred B. bl. a. under Schlippenbach i
Estland och Livland 1703—04, blev generalmajor
1717 och var 1718 överkommendant i Malmö.
Han blev 1720 friherre men tog ej introduktion.
Becket [be’kit], Thomas, ärkebiskop av
Canterbury (1118—70). Var ärkedjäkne hos
ärkebiskop Theobald i Canterbury, då Henrik
II 1155, året efter sin tronbestigning, gjorde
honom till kansler. B. ägnade all sin
lärdom, kraft och förmåga åt att tjäna
konungen, t. o. m. i dennes strävanden att lägga
kyrkan under konungamakten. 1162 lät
Henrik välja denne sin förtrogne medhjälpare till
ärkebiskop i Canterbury. Då skedde ett
omslag. B. övergav sitt världsliga levnadssätt,
klädde sig i tagelskjorta och levde i
strängaste askes. Han blev helt och hållet en
kyrkans tjänare, som tillbakavisade konungens
anspråk. Denne tvang honom visserligen
att samtycka till konstitutionerna i
Claren-don 1164 (se England, historia), men B.
återkallade sitt samtycke och flydde till
Frankrike. Slutligen ingicks en skenbar
försoning 1170. Thomas B. återvände till England
men suspenderade och bannlyste innan dess
de biskopar, som usurperat hans rättigheter.
Då bröt konungens vrede ut igen. »Vad är
det för män jag har i mitt hus», utropade
han, »att ingen kan skaffa mig hämnd på
den trotsige klerken». Kort därefter blev B.
mördad av fyra konungens hovmän vid själva
altaret i Canterburys domkyrka. Folket till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
