Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Becket, Thomas - Beckett, Francis - Beckford, William - Beck-Friis, ätt - Beck-Friis, Corfitz Augustin - Beck-Friis, Joachim - Beck-Friis, Johan Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Beckett—Beck-Friis, J. G.
1074
räknade konungen mordet och
betraktade B. som en martyr. Han
blev kanoniserad 1173, och året
därpå nödgades konungen själv
göra offentlig bot vid graven.
B:s helgongrav i Canterbury blev
sedan under hela medeltiden en
av Englands förnämsta
vallfarts-platser. När Henrik VIII brutit
med påven, lät han 1538 uppbryta
helgonkistan, bränna benen och
sprida askan för vinden samt
sökte — ehuru förgäves — hindra,
att B. omtalades med helgonnamn.
Beckett [bä’kat], F r a n c i s,
dansk konsthistoriker (f. 1868),
docent vid Köpenhamns
universitet 1909, direktör för statens
av-gjutningssamling 1915. Bland hans
arbeten märkas »Renaissancen og kunstens
hi-storie i Danmark» (1897), »Fra Giotto til
Fie-sole» (s. å.), »Danske herreborge» (1903),
»Fre-deriksborg slot» (1914), »Uraniborg og
Stjerne-borg» (1921), »Danmarks kunst» (1924 ff.).
Beckford [be’kfad], William, engelsk
författare (1760—1844). Skrev bl. a. »The history
of the caliph Vathek» (1786), en satirisk,
fantasifull berättelse, som påverkat Byron.
Beck-Friis [-fris], svensk adlig (även
grev-lig oöh friherr lig) ätt, som härstammar från
den gamla danska adelsätten Beck (utdöd i
Danmark i början av 1700-talet) och blev
svensk i samband med Skånes avträdande till
Sverige, överstelöjtnant Joachim Beck
(1648—1741) ärvde 1731 från släkten Friis
stamhuset Hevringholm m. m. i Danmark och
fick 1733 tillstånd att kalla sig Beck-Friis
och att jämte sitt eget föra släkten Friis’
vapen. Han introducerades 1723 på svenska
riddarhuset jämte brodern major C o r f i t z
Ludvig Beck (1687—1781), som 1741
efter brodern ärvde det danska fideikommisset
och namnet Beck-Friis. Hans son riksrådet
Joachim B. (se nedan) upphöjdes jämte sina
två bröder 1770 i friherrligt stånd och erhöll
för egen del 1771 grevlig värdighet. Denna
utsträcktes 1791 till brorsonen, sedermera
hovmarskalk Corfitz Ludvig B. (1767—
1834), och i det då utfärdade grevebrevet
föreskrevs, att grevevärdigheten i händelse av
ättens utslocknande skall tillfalla den enligt
fideikommissförfattningen närmast
arvsberät-tigade, vilken då skall antaga namnet »greve
Beck-Friis» och föra denna släkts vapen.
Fideikommisset har sedan dess omfattat
godsen Börringekloster och Fiholm (det senare av
greve Joachim B. 1781 inköpt i st. f. de
försålda danska fideikommissegendomarna).
Sonsöner till Corfitz Ludvig B. voro C. A. B. och
Lave B. (se nedan).
Beck-Friis [-fris], Corfitz Augustin,
greve, politiker, lanthushållare (1824—97).
Blev 1844 fil. dr och var i sin ungdom
diplomat. Han bevistade alla ståndsriksdagarna
från och med 1850 och intog i Första kamma-
Mordet på Thomas Becket. T. v.: konungen befaller sina män att
utföra mordet. T. h.: Thomas vid altaret och en knäböjande präst,
anfallna av de väpnade männen i bildens mitt. Relief på en
dopfunt, utförd några år efter mordet. Lyngsjö kyrka, Skåne.
ren (1867—84) en ganska bemärkt plats. B.
var därunder inflytelserik led. av
statsutskottet och tillhörde
den s. k. »skånska»,
för samförstånd med
lantmannapartiet
benägna gruppen men
var motståndare till
ministären Posses
härordnings- och
skatte-förslag 1883.
Beck-Friis [-fris],
Joachim, greve,
riksråd (1722—97). Blev
1763 landshövding i
Kronobergs län och
var under 1750- och
60-talen en av hattarnas mest betydande män
samt kallades 1769 till riksråd. När mössorna
kommit till makten, avsattes han i maj 1772
men blev efter statsvälvningen s. å. av Gustav
III åter inkallad i rådskammaren och intog
därefter en ledande ställning inom
justitie-revisionen. Han entledigades vid. rådets
upplösning 1789 och inträdde då i Rikets
allmänna ärenders beredning. B. uppförde 1763
slottsbyggnaden på släktgodset Börringekloster.
Beck-Friis [-fris], Johan Gabriel,
politiker, lanthushållare (f. 1862 25/i), brorson
till C. A. B. Var först
militär men övergick
1899 som ryttmästare
till reserven och
övertog s. å. skötseln av
sin egendom Söderö i
Östergötland. Han
erhöll en mängd
förtroendeuppdrag inom
länet och är alltjämt
mycket verksam i dess
landsting (sedan 1906)
och
hushållningssällskap. 1904—19 var
B. (konservativ) led.
av Första kammaren och tillhörde i 2:a
försvarsberedningen (1911—14) den minori-
C. A. Beck-Friis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
