Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beda venerabilis - Bedarra - Bedarön - Beddoe, John - Bedeguar - Bedford (England) - Bedford, earler och hertigar - Bedford, Francis Russell - Bedford, John Plantagenet - Bedford, John Russell (1486—1553) - Bedford, John Russell (1710—71) - Bédier, Joseph - Bedinge - Bedinger, Hugo - Bedlam - Bedlington
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Bedarra—Bedlington
1082
och utmärker sig i sina senare partier för
källrikedom och samvetsgrannhet. Den är
bäst utgiven av C. Plummer (2 bd, 1896) och
finnes översatt på danska (1864). B. har
kallats »den engelska historieskrivningens fader».
Bedarra, avtaga i styrka (om hård vind).
Bedarön, ö vid Nynäshamns köping i
Stockholms s. skärgård; omkr. 2 kvkm; vetter i v.
åt Nynäshamns hamn, i ö. åt Mysingsfjärden.
Beddoe [be’dän], John, eng. läkare och
antropolog (1826—1911). B. har utövat ett
omfattande vetenskapligt skriftställarskap. Bland
hans böcker märkes särskilt »The races of
Bri-tain» (1885). Rbg.
Bedeguar [-gä’r], se Gallbildning och
G a 11 s t e k 1 a r.
Bedford [be’dfod]. 1. Bedfordshire,
grevskap i s. England, n. om London; 1,220
kvkm, 206,478 inv. (1921). Huvudsaki.
lågland, i s. höja sig kritkullarna Dunstable
downs, en fortsättning av Chiltern hills.
Bevattnas av Ouse och dess biflod Ivel.
Jordbruk, mest veteodling, och i s. ö.
boskapsskötsel med mejerihantering. — 2. Huvudstad i
grevsk. B., vid Ouse; 40,247 inv. (1921).
Förträffliga skolor. Fabrikation av maskiner och
jordbruksredskap. Handel med spannmål.
Bedford [be’dfød], engelska earler och
hertigar av. Titeln hertig av B. gavs först (1414)
åt Henrik V:s broder John Plantagenet (se
nedan) och 1485 åt Henrik VI :s halvbroder
Jasper Tudor (omkr. 1430—-1495). 1550 blev
John Russell earl av B., och i dennes släkt
bibehölls earltiteln till 1694, då William
Russell, 5:e earl av B., upphöjdes till hertig av B.
Sedan ha släkten Russells huvudmän alltjämt
burit titeln hertig av B.
Bedford [be’dfod], Francis Russell,
hertig av, eng. politiker (1765—1802).
Tillhörde prinsens av Wales vänkrets, företrädde
i överhuset Fox’ whigpolitik och blev därför
angripen av E. Burke i dennes ryktbara
»Letter to a noble lord», där Burke med
anspelning på släktens genom hovgunst och
förlä-ningar grundlagda rikedom kallade B.
»Levia-tan bland kronans kreatur». Under sina sista
år verkade B. ivrigt för jordbrukets höjande,
bl. a. genom förbättrad plogkonstruktion och
rationell fåravel.
Bedford [be’dfed], John Plantagenet,
hertig av, engelsk prins, riksföreståndare (1389
—1435). Var tredje son till konung Henrik
IV och sin broder Henrik V:s främste
medhjälpare. Han fick 1414 titeln hertig av B.,
var regent i England under broderns fälttåg
i Frankrike 1415, 1417—19 och 1421 och
blev efter dennes död 1422 regent i
Frankrike samt styrde samtidigt som
riksföreståndare (»protektor») även England. Under B:s
frånvaro i Frankrike förestods sedan Englands
styrelse av hans broder Humphrey, hertig
av Gloucester. B. sökte ivrigt upprätthålla
grundvalen för engelsmännens makt i
Frankrike, förbundet med hertig Filip av Burgund,
och förmälde sig i detta syfte 1423 med Filips
syster Anna. Vid besök i England sökte han
mäkla fred mellan Gloucester och farbrodern,
kardinal Beaufort. Då Anna 1432 avled, bröt
Filip av Burgund, som tvistat med Gloucester
om landområden i Flandern, med
engelsmännen och slöt 1435 i Arras fred med Karl VII
av Frankrike. S. å. dog B. i Rouen. Han
var klok och tapper och hade i det längsta
sökt upprätthålla engelsmännens
maktställning i Frankrike och dämpa de
stormans-tvister hemma i England, som efter hans död
alltmer skärptes och till sist ledde till
»rosornas krig». V. S—g.
Bedford [be’dfad], John Russell, earl
av, eng. diplomat (omkr. 1486—1553).
Hovman hos Henrik VIII, omfattades han med
stor ynnest av denne och grundläde den
betydande släktrikedomen genom de förläningar
av kloster- och adelsgods han av konungen
mottog. Ofta använd i diplomatiska uppdrag,
upphöjdes B. 1539 till pär som baron Russell
of Chenies, blev 1540 storamiral, 1542
geheime-sigillbevarare och 1550 earl av B. Han
lyckades bevara sitt inflytande både under den
protestantiske Edvard VI och vid den katolska
reaktionen under Maria Tudor.
Bedford [be’df9d], John Russell, hertig
av, eng. politiker (1710—71). Tillhörde Pel
hams, Butes och Grenvilles kabinett samt var
1756—61 vicekonung på Irland. Genom sin
rang och rikedom blev han en av whigpartiets
tongivande ledare. Då han 1767 främjade
tillkomsten av hertigens av Grafton kabinett,
anfölls han ytterst våldsamt i ett av de mest
uppmärksammade »Juniusbreven».
Bédier [bedie’], J o s e p h, fransk
litteraturforskare (f. 1864), efter Gaston Paris prof,
i äldre fransk litteratur och språk vid
Col-lège de France 1903. Bland hans
vetenskapliga arbeten, som utmärka sig för en ovanlig
kritisk skärpa, märkas »Les fabliaux» (1893),
»Études critiques» (1903), »Les légendes
épi-ques» (2 bd, 1908; 2:a uppl. 1914 ff.), »Les.
chansons de croisade» (1909). B. har utgivit
flera medeltidstexter och verkställt en
modern bearbetning av sagan om Tristan och
Isolde (övers, till sv. 1902). Efteträdde 1921
Rostand i Franska akad. Ths.
Bedinge, socken, se Lilla Bedinge.
Bedinger, Hugo, tonsättare (1876—1914).
Elev av Konservatoriet i Stockholm, reste B.
1897 till Amerika, där han blev organist vid
svensk-evangeliska kyrkan i Brooklyn samt
konservatorielärare i Lindsborg, Kansas. Han
blev 1900 organist, musiklärare och
kördiri-gent i Hudiksvall och 1904 musiklärare vid
Högre allmänna läroverket i Västerås. B.
utgav solo- och körsånger, violinstycken m. m.
Bedlam [be’dlem] (förvrängning av
Betle-hem), sinnessjukhus i London, det första i
England (grundlagt 1247, använt som hospital
från 1403).— Ordet användes ofta i bet. dårhus.
Bedlington [be’dliqten], stad i
Northumber-land, n. ö. England, vid floden Blyth; 26,417
inv. (1921). Kolgruvor, järnverk, glasbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
