Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befästningskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Befästningskonst
1104
Ruiner av en inkafästning. Machu Picchu, Peru.
sådant sätt, att verksamt skydd mot fiendens
anfallsmedel erhålles, utan att därigenom
bruket av egna vapen förhindras, medan däremot
å andra sidan allt skydd för fienden betages
och hinder för hans anfall beredes. Rätt
tillämpad efter strategiska och taktiska
fordringar, ger befästningskonsten åt en svagare
styrka ett sådant tillskott i försvarskraft, att
denna styrka med utsikt till framgång kan
upptaga strid mot en vida starkare.
Befästningar kunna sålunda till en viss grad ersätta
levande stridskrafter. Anlägges befästningen
redan i fredstid å en strategiskt viktig punkt,
kallas den permanent el. ständig
(fästning) och uppföres med största omsorg
av bästa och motståndskraftigaste material.
En befästning, som avser att ersätta en
felande permanent och sålunda uppföres i
enlighet med för en dylik gällande grundsatser,
men dock ej förr än ett krig hotar eller
redan utbrutit, alltså på kortare tid och med de
medel, som för tillfället stå till buds, kallas
provisorisk. Utföres befästningen under
fältkriget av trupperna själva och således
under kort tid samt med de medel, som finnas
att tillgå på platsen, kallas den tillfällig el.
fältbefästning. L. W :son M. (L. af P.)
Befästningskonsten kan anses lika gammal
som kriget självt och har utvecklats i
växelverkan med krigskonsten. Den är icke okänd
för naturfolken; tvärtom ha dessa
mångenstädes förstått att synnerligen effektivt skydda
sig mot fientliga anfall. Såväl i Sydamerika
som i det sydligare Nordamerika förstodo där
boende naturfolk att bygga palissader, ofta
flerdubbla och i vissa trakter bestående av
levande planterade träd. Befästningens
effektivitet ökades genom inflätade taggiga
växter, kaktushäckar, fallgropar och gravar.
Stundom funnos underjordiska rum, dit
försvararna kunde draga sig tillbaka. I pueblo-
området byggdes byarna på klipplatåer eller
staplades på varandra och sammanbyggdes, så
att andra försvarsverk gjordes överflödiga.
Indianerna nyttjade också giftiga gaser,
brandpilar, fotanglar, fällor o. s. v. De gamla
amerikanska kulturfolken anlade stora fästningar,
av vilka särskilt de av inkafolket anlagda
(se ovanstående bild) äro beundransvärda, ej
minst i betraktande av att de ej kände hjulet
eller blocket. Befästningen anlades på ett
från dalsidan framspringande klipparti,
uppefter vilket mur efter mur, byggd av väldiga
block, terrassformigt höjde sig ända till högsta
punkten. Till anläggningen hörde kaserner,
magasin, palats och tempel. Ett av dessa
fästen, Incallacta, har undersökts och
beskrivits av prof. Erland Nordenskiöld.
Även i Afrika befästa infödingarna sina
byar med palissader, murar, törnhäckar eller
andra inhägnader (se bild vid art. Afrika,
sp. 230). De till Indien omkr. 1000 f. Kr.
invandrande arierna anlade på höjderna
borg-artade byar med tillhörande åkrar. I det inre
Asiens bergstrakter äro byarna ofta starkt
befästa med stenmurar eller palissader och
vakttorn samt anlagda högt uppe på branterna. I
Tibet användas 4—8-kantiga, skorstensartade
försvarstorn. I s. ö. Asien användas jordvallar,
levande häckar, trä och bambupalissader,
fallgropar, spanska ryttare och fotanglar av
bambu. I Assam finnas hela system av stenmurar
med konstfullt snidade portar, dit ofta endast
en smal, lätt försvarad gång leder. G. B-r.
De i äldre tider oftast portativa och av
jordvallar, trädstammar eller hopade
stenblock bestående försvarsverken utvecklades
till murar, försedda med särskilda
anordningar, såsom bröstmur med tinnar, tvärmurar,
torn etc. Befästningen blev permanent.
Vid de viktiga ingångarna gjordes särskilda
anordningar: fällgaller, vindbryggor, inre
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
