Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Rättsväsende - Flagga - Koloni - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Belgien (Flagga—Historia)
1142
instansens domstolar för civilmål, 9 s. k.
assis-domstolar (cours d’assises) med jury för
brottmål, 3 appellationsdomstolar (cours d’appel)
samt kassationsdomstol (cour de cassation) i
Bryssel. Code Napoléon och Code pénal äro
alltsedan franska väldets tid landets lag.
Flaggan består av tre lodräta fält, från
stången räknat svart, gult och rött.
Koloni. B. äger sedan 1907 som koloni
Belgiska Kongo i Afrika (se Kongo).
Styrelsen i hemlandet utgöres av
kolonialministern i spetsen för ett kolonialråd av 15
medlemmar.
Historia. Det nuvarande B. tillhörde på
Caesars tid omkr. 50 f. Kr. belgiernas (se
d. o.) folk och införlivades av Caesar med
romerska riket och romaniserades. Senare besatte
germanska stammar en del av landet
(Flandern), och de saliska frankerna erövrade
härifrån (Tournai) det romerska Gallien och
grundade frankiska riket. Området kristnades och
var en medelpunkt för frankiska rikets odling
under karolingerna. Vid karolingiska rikets
delning (843) kom landet på vänstra sidan
Schelde till Frankrike, det övriga till
Loth-ringen (se d. o.) och därefter jämte
närgränsande landsdelar kring nedre Maas och Rhen
till Tyskland, men hela området, gemensamt
kallat Nederländerna (se d. o.), splittrades
snart i feodala herradömen, och på nuv.
belgiska delen kommo därvid grevskapet Flandern
och Artois (under Frankrike), Namur, Hainaut,
hertigdömena Brabant, Luxembourg, Limburg,
herrskapet Malines och andliga furstendömet
Liége samt en del smärre territorier.
Kors-tågsanda och riddarväsende blevo härskande,
men därjämte uppstodo, särskilt i Flandern (se
d. o.), blomstrande städer (Gent, Brygge,
Ype-ren), som på 1300-talet höjde sig till politisk
betydenhet. Samtliga nederländska herradömen
kommo på 1400-talet till franska huset Burgund
(Bourgogne), och en politisk enhet skapades av
de nederländska provinserna med medelpunkt i
Bryssel. Det burgundiska hovet där och i Dijon
överträffade i glans övriga europeiska
furstehus, Antwerpen blev världshandelsstad, den
burgundiska och flamländska konsten gick i
spetsen för norra Europas konstutveckling.
Efter Burgunds välde följde Habsburgs (1482)
och 1555 samtliga Nederländernas förening med
Spanien under Filip II men kort därpå allmän
resning (1572) och 1579 skilsmässa mellan de n.,
protestantiska, provinserna, som bildade
republiken FörentaNederländerna, och de
s., katolska, som stannade hos Spanien såsom
Spanska Nederländerna. Därmed
var grunden lagd till nuv. B. Spanska
Nederländerna gingo i det följande tillbaka för
republiken i n., som bl. a. genom att spärra
Schel-des mynning hindrade Antwerpens
uppblomst-ring; de förminskades genom avträdelse av
Artois och delar av Flandern till Ludvig XIV
och gingo 1713 efter spanska tronföljdskriget
till Österrike (Österrikiska Nederländerna),
men provinserna behöllo under alla växlingar
sina privilegier, och Bryssel var alltjämt
betydande som huvudstad och residens för
generalguvernören. Josef II :s försök att
undertrycka provinsernas friheter framkallade
själv-ständighetsförklaring och en resning (1789—
90), som dock stillades, och kort därpå bröto
franska revolutionens härar in över B. (1792
—94), som införlivades med Frankrike och
underkastades revolutionens omdaningar. — Vid
landskiftet efter Napoleons fall gavs B. av
makterna åt Vilhelm I av Oranien som del
av det förenade konungariket Nederländerna
(1815). Den påtvungna föreningen blev
kortvarig. Belgierna sökte befästa de religiösa,
språkliga och ekonomiska olikheter, som skilde
dem från Holland, och motsättningen skärptes
genom konungens ensidigt holländska
regeringssystem och förföljelsen mot belgiska
oppositionsmän (de Potter m. fl.).
Efter julirevolutionen i Paris tändes
upp-rorsgnistan i Bryssel (25 aug. 1830). Ett
försök av holländska trupper att besätta
huvudstaden tillbakavisades, och därefter följde
oav-hängighetsförklaring (4 okt.), godkänd av
makterna, som sammankommit till konferens i
London, antagandet av ny författning (7 febr.
1831) och konungaval (4 juni) : till konung
valdes prins Leopold I (1831—65) av
Sach-sen-Koburg. Holländska trupper, som
framryckte mot Bryssel, veko för en fransk
hjälp-kår, och följ, år togo fransmännen Antwerpen.
Slutlig uppgörelse om gränserna enligt
Londonkonferensens beslut träffades först genom
freden mellan B. och Nederländerna 1839. 15
nov. 1831 hade stormakterna garanterat B.
ständig neutralitet.
B:s historia efter 1831 är historien om jämn
fredlig utveckling intill världskrigets utbrott
1914. B:s författning (se ovan) var liberal,
och Leopold I liksom hans efterföljare,
Leopold II (1865—1908), tillämpade vid val av
ministrar konstitutionella grundsatser. De
politiska striderna fördes i början mellan de
kle-rikala och de liberala och fingo ett stormigare
förlopp först med arbetarrörelsens
frambrytande på 1880-talet. Huvudstriden rörde
undervisningen ; de liberala krävde obligatorisk
och kostnadsfri folkundervisning under
stats-tillsyn, de klerikala kyrklig kontroll och
gynnade de talrika andliga skolorna, som
leddes av munk- och nunneordnar. Andra
frågor gällde frihandeln (genomförd på
1860-talet) och försvaret, som genom den liberala
ministären Rogier (1857—67) byggdes på ett
starkt fästningssystem genom Antwerpens (se
d. o.) omdaning till fullt modern fästning.
Neutraliteten gav B. det yttre skyddet och
hävdades beslutsamt av bägge partierna mot
framträdande annexionsplaner och befarade
övergrepp (Napoleon III 1867, fransk-tyska
kriget 1870—71). Den materiella utvecklingen
fortgick ohämmad. Redan under unionen med
Nederländerna hade grunden lagts till modern
järnindustri (Cockerill), och koltillgångarna i
Maas-Sambredistriktet hade börjat
tillgodo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
