Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Belgien (Historia)
1144
göras. Efter Scheldespärrens upphörande
uppblomstrade Antwerpen, och i början av
oav-hängighetstiden byggdes i B. kontinentens
första järnväg (1835). I raskt tempo fortgick
därefter B:s utveckling till industriell och
kommersiell stormakt. Grundförutsättningen
var given genom en stark folkökning. 1831
hade B. 4,000,000 inv., nådde 1869 5,000,000
och 1890 6,069,321. Den fruktansvärda
pau-periseringen av industri- o. gruvbefolkningen,
som gick jämsides med barn- och kvinnoarbete
och obegränsad arbetstid, medförde länge inga
hämmande eller reglerande inskränkningar.
En fråga, som efter hand framträdde med
skickelsedigert allvar, rörde B: s två olika
nationella språk. Franskan var ifrån början det
officiella språket och de bildades samtalsspråk,
flamländskan intog en provinsiell ställning.
Men redan på 1830-talet framträdde den
flam-ska litteraturen med betydande verk, och en
kamp började för flamska språkets likställighet
med franskan. Kyrkan, som hade sitt främsta
fäste i den flamländska delen av B., gjorde den
flamländska saken till sin, och 1873 genomdrevo
de klerikala (Malou) som ett första steg
flamländska språkets användning vid domstolarna
i de flamska delarna. Kyrkan hade i övrigt
på 1870-talet vidgat sitt inflytande över den
högre undervisningen och ledande inträtt i
den politiska partikampen. Den avgörande
striden mot de klerikala upptogs av
ministären Frère-Orban (1878—84). 1879 utfärdades
en modern folkskolestadga om allmänna
skolor i varje kommun med frånskiljande av
religionsundervisningen, och då kyrkan beläde
statsskolorna med bann och påvestolen gillade
detta, avbrötos de diplomatiska förbindelserna
med Rom. Men vid 1884 års val segrade åter
de klerikala. Skolgången gjordes åter
»frivillig», och en stor del av statsskolorna
upphävdes (ministären Beernaert 1884—94). Till
valutgången hade medverkat de liberalas
avvisande hållning gentemot arbetarna och
kravet på allmän rösträtt. Arbetarmassorna voro
nu genom socialdemokratien politiskt
organiserade, och efter våldsam agitation med
blodigt undertryckta arbetaroroligheter (1886),
strejk av 100,000 arbetare i Sydbelgien (1890)
samt en storstrejk med blodiga
sammanstötningar (1893) antogs en lag om allmän
rösträtt (1894), dock med tilläggsröster för vissa
kategorier (pluralvalsystem). Förgäves sökte
arbetarna genomdriva allmän och lika rösträtt
(törst genomförd 1920). De klerikala höllo sig
vid makten trots minskad majoritet i
kammaren. Proportionsval infördes 1899. 1898
hade flamska språket erhållit full
likställighet med franskan och var det officiella språket
för de flamska provinserna.
Arbetarlagstiftningens principer bröto sig småningom väg
även i B. Utåt inträdde genom Leopold II en
förändring. Vid sidan av sin ställning som
konung gav Leopold upphov till Kongostaten
och testamenterade den till B., som övertog
detta väldiga koloniområde 1908. B. hade
där
igenom inträtt bland tävlande stormaktsstater,,
och dess neutrala ställning var försvagad.
De-skärpta konflikterna mellan Tyskland och
Frankrike inneburo samtidigt en ökad fara
för B: s neutralitet, och genom
krigsministeri-ella förhandlingar synes B. tidigt ha sökt
trygga samverkan med England i händelse av
tyskt överfall. 1909 togs det avgörande steget
till allmän värnplikt, varjämte
fästningsför-svaret fullbordades. Leopold efterträddes 1909»
av brorsonen Albert. Under honom bröt
världskriget in över B.
2 aug. 1914, dagen före Tysklands
krigsförklaring mot Frankrike, mottog belgiska
regeringen ett tyskt ultimatum med begäran
om-fritt genomtåg mot garanterad territoriell och
politisk säkerhet. Konung Alberts svar var
kort nekande med tillägg, att B. vore beslutet
att med alla medel försvara sin neutralitet,
och svaret hälsades av den i hast
sammankallade representationen med enhälligt bifall
(4 aug). Samma natt hade tyskarna
överskridit gränsen. Avgörandet föll vid Liége (se d.
o.), 20 aug. intågade tyskarna i Bryssel,
25-aug. föll Namur. Hemsökelse hade samtidigt
drabbat den civila befolkningen genom det
straff- och skräcksystem (arkebuseringar,
ned-bränning av byar o. s. v.) tyskarna
tillämpade för att bryta det moraliska motståndet
och trygga sina trupper mot anfall från
»franktirörer». Mer än 350,000 flyktingar
sökte skydd utomlands undan den tyska
invasionen. — Den belgiska armén hade gått
tillbaka till Antwerpen (se d. o.) och räddade
sig vid stadens fall (10 okt.) bakom Yser, där
den under konungens ledning deltog i försvaret
av landets fria återstod intill krigets slut. Det
övriga B. behandlades som erövrad provins.
Alla dess resurser ställdes till segrarens
förfogande, och efter hand fördes så gott som allt
industriellt material av värde till Tyskland1.
Administrationen blev tysk under
generalguvernören i Bryssel (v. der Goltz, v. Bissing,
v. Falkenhausen). Näringslivets förlamning
och havens avspärrning framkallade tidigt
nödtillstånd, som dock lindrades genom neutral
hjälp och medgiven införsel av hjälpspannmål
från Amerika. En hård extraordinär
strafflagstiftning tillämpades, och särskilt tungt
drabbade deportationer av arbetare till arbete i
Tyskland och vid fronten. Protester av
ledande män och institutioner besvarades med
deportation, men befolkningen höll fast vid
passivt motstånd, och kardinal Mercier (se
d. o.) inlade från katedralen i Bryssel
kyrkans gensaga mot tyskarnas förfarande.
Landets uppdelning 1917 efter språk i Vallonien
(huvudstad Namur) och Flandern, det senare
med flamländska som enda officiellt språk,
befarades vara avsedd att förbereda landets
styckning. 22 nov. 1918 intågade konung Albert
i Bryssel. I Versaillesfreden erhöll B. av
Tyskland Moresnet och (efter ett slags för formens
skull a,rrangerat befolkningsuttalande)
kretsarna Eupen och Malmedy och som
mandat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
