Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—1918 - Operationer och strider från Marne-slaget intill slutet av år 1914 - Ställningskrigets karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—18
1162
Läget omkr. 15 nov. 1914, sedan den långa linjen efter upprepade strider
i huvudsak stabiliserats.
att väsentligt försvaga sin västfront. Denna
situation ansågs böra utnyttjas. Anfall
igångsattes på många punkter. Dessa, gemensamt
betecknade som 1914 års decemberoffensiv,
föregingos av en dagorder av general Joffre,
genom vilken han sökte liva trupperna och,
framhållande den ryska hjälpen, ge dem
förhoppning om seger i striden mot den
försvagade fienden. Anfallen skedde av belgierna
på deras front, Nieupoort—Dixmuiden, av
engelsmän och fransmän gemensamt på ömse
sidor om La Bassée ned mot Arras samt av
fransmännen dessutom på fronten Bapaume
—Combles, n. om Chälons, i Argonneskogen
och ö. om denna ned emot Maas ävensom i
Lothringen och i s. Elsass. Inom särskilt
sistnämnda område blev anfallet inledningen till
förbittrade strider, varunder det kämpades
med den största seghet i synnerhet om
besittningen av Hartmannsweilerkopf. Men i stort
blevo anfallen helt och hållet resultatlösa. De
företogos med otillräckliga styrkor och voro
ej nog artilleristiskt förberedda.
Ammunitions-tillgången medgav ej ännu en så kraftig
be-skjutning, som fordrades för att kunna gå
till storms mot tyskarnas väl befästa linjer.
I vissa fall kunde i stället dessa genom
mot-anfall (jan. 1915) förskaffa sig vissa taktiska
fördelar.
På de allierades sida
var, efter slutet av de
strider, som ledde till
linjens fixerande,
således omkr. 15 nov., läget
i stort följande:
belgiska armén
ytterst på vänstra
flygeln intill Dixmuiden,
därefter 8:e franska armén, d’Urbal,
ned mot Yperen, engelska armén ned
mot La Bassée och Lens, 10: e franska
armén, Maud’huy, ned mot Combles, 2 : a
armén, Castelnau, ned mot Noyon, 6 : e
armén, Maunoury, mot Vailly, 5:e armén,
Franchet d’Espèrey, mot Reims, 4 : e armén,
Langle de Cary, mot Vienne-le-Chäteau, 3 :e
armén vid Verdun ned emot S:t Mihiel samt
därefter 1 : a armén, Dubail; trupperna i s.
Elsass bildade en särskild häravdelning.
Ställningskrigets karaktär.
Sedan försöken att överflygla motståndaren
ej lyckats, utan i stället den linje, i vilken
envar av de båda stridande fann sig tvungen
att stanna, alltmer förlängts, till dess den
sträckte sig från schweiziska gränsen till
havet, kom striden om befästa ställningar att
utveckla sig på ett sätt, som ingen förutsett.
Då alla anfall måste ske rätt frontalt, blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
