Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—1918 - Operationer och strider under 1916 intill slaget vid Somme - Operationer och strider under 1916 fr. o. m. slaget vid Somme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—18
1172
man trodde en lycklig aktion mot
Verdun-området måhända kunde framkalla fransk
benägenhet att ingå på fredsunderhandlingar.
Sedan företaget visat sig ogenomförbart,
riktade sig kritiken i Tyskland ej blott mot
krigsledningens envishet att oaktat de
enorma förlusterna fasthålla vid det en gång
fattade beslutet utan även mot själva planen,
som ansågs grundad på oriktiga
förutsättningar, i det att den tyska anfallskraften
överskattades. Liége, Antwerpen och de ryska
fästningarna voro ej jämförliga med Verdun,
försvarat som det var av en tapper och
energisk fiende.
Så som Verdunanfallet utvecklade sig,
d. v. s. genom oavbrutna strider ända från
anfallets igångsättande 21 febr, till början av
juli, sögos Frankrikes krafter upp i försvaret
av den hotade fästningen i så hög grad, att
det planlagda anfallet i samband med
engelsmännen blev alltmera uppskjutet. När
slutligen 1 juli detta anfall släpptes lös på den
terräng, där de franska och engelska
arméernas flyglar möttes vid floden Somme i
Picardie, kom även detta anfall att draga ut
på längden. Med olika avbrott streds här till
omkr. 15 nov. Året 1916 på västfronten
karakteriseras således — till skillnad från 1915,
under vilket år anfallen på de olika
frontsträckningarna följde jämförelsevis tätt på
varandra — av de båda jättedrabbningarna
vid Verdun och Somme. Om detaljförloppet
av striderna vid Verdun och Somme se
dessa ord.
För att hålla västmakterna i ovisshet om
var huvudanfallet skulle ske, utvecklade
tyskarna under årets början en ganska livlig
verksamhet på åtskilliga ställen av fronten.
Lyckade framstötar gjordes således den 4 jan.
i Champagne, 24 jan. i Flandern, 28 jan. i
Artois (vid Givenchy) och vid Somme samt i
början av febr, i Elsass.
Anfallet vid Verdun skedde inom
kronprinsens av Tyskland arméområde och ställdes
under hans ledning. Ehuru ett talrikt antal
tunga artilleripjäser och särskilda
anfallstrup-per ställts till hans förfogande, ansågos de
senare ej vara tillräckligt starka för att
verkställa anfallet på båda sidor om Maas.
Resultatet av stormanfallet på ö.
flodstranden 21—28 febr, var visserligen beaktansvärt,
i det tyskarna n. och ö. om fästningsgördeln
nått fram till fortlinjen, men sedan den
franska överledningen efter ett par dagar fått
klart för sig, att det påbörjade tyska anfallet
verkligen var ett huvudanfall, utvecklades en
intensiv verksamhet för att stärka försvaret.
Armégruppchefen Castelnau skyndade till
platsen, och general Pétain, chefen för den i
reserv stående 2:a armén, fick i uppdrag att
övertaga försvaret. Större delen av denna
armé förflyttades genom automobiltransport
från Bar-le Duc till Verdun, och ytterligare
franska trupper gjordes disponibla därigenom,
att den emellan l:a och 3:e engelska
arméer
na vid Arras stående 10 :e franska armén
avlöstes av engelska trupper, vilka således
härefter, utom ytterst i norr, svarade för fronten
ned till Somme. När tyskarna i början av
mars företogo sitt anfall även på vänstra
Maasstranden, funno de således starkt
motstånd och kunde ej nå sitt mål att från väster
avskära tillförselvägarna till fästningen.
Resultatet blev efter de blodigaste strider (vid
Mort-Homme o. s. v.) blott några lokala
terrängvinster. Under den fortsatta ihållande
striden vid Verdun, som räckte i över 4
månader, således till början av juli, blev det för
fransmännen en hederssak att hålla ut. Tyska
ledningens förhoppning att genom Verduns
erövring knäcka den franska energien gick
om intet. Verdun blev i stället symbolen för
Frankrikes segrande uthållighet.
Från början av maj utnämndes Pétain till
befälhavare för mittarmégruppen i st. f. Langle
de Cary. Befälet över 2:a armén och därmed
försvaret av Verdunområdet övergick då till
general Nivelle, vars namn i Frankrike snart
förbands med det definitiva, lyckliga
resultatet av Verdunslagen.
Operationer och strider under
1916 fr. o. m. slaget vid Somme.
Uppmanade att med hänsyn till behovet av
lättnad vid Verdun påskynda igångsättandet
av den stora offensiven, beslöto sig
engelsmännen slutligen därför i juni, och den 1 juli
tog slaget vid Somme sin början. De i
detsamma deltagande fransmännen, vilka
fram-gingo på ömse sidor om Somme samt söder
om floden i riktning mot Péronne, tillhörde
6:e franska armén, nu under befäl av gen.
Fayolle. Norr om den stred 4:e engelska
armén under Rawlinsons befäl. (Chefen för
3:e armén, Allenby, hade flyttats upp mot
Arras.) På tyska sidan var det trupper
tillhörande gen. Fritz von Belows (2: a) armé,
som fingo upptaga stöten. Efter hand
förstärktes denna armé i synnerhet av trupper,
vilka förut deltagit i striderna vid Verdun.
Inom Sommeslaget, som i intensitet och
manspillan ej stod Verdunbataljerna efter,
kunna urskiljas flera (sju olika) skeden,
under vilka angriparna efter pauser i de vunna
linjerna på nytt gingo till storms. Det blev
ett utnötningsslag, i vilket båda sidorna
måste insätta alla disponibla krafter.
Engelsmännens nyorganiserade 5:e armé (Gough)
övertog en del av Rawlinsons front. På
tyska sidan nybildades en l:a armé, vilken
jämte 2:a armén (v. Below) ställdes under
den från Verdun tillkallade gen. v. Gallwitz.
Det mål, som torde ha hägrat för
västmakterna, nämligen att genombryta motståndarens
front, fingo de snart uppgiva samt inskränka
sig till att lätta trycket på Verdun och
nedbringa tyska härens motståndskraft på
västfronten. Från att på en omkr. 40 km
ursprunglig front ö. om Albert mellan
Ver-mandovillers och Beaumont-Hamel ha vunnit
det ena terrängpartiet efter det andra stodo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
