Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bellman, Karl Mikael (Carl Michael)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Bellman
1216
Carl Michael Bellman. Porträttmedaljong ar
J. T. Sergel.
och upphöjd karaktär, hade i sin ungdom haft
anställning vid hovkapellet och var en
framstående, tidigt utvecklad latinare, som gjort
långväga studieresor genom Europa. Han blev
prof. 1700 och var universitetets rektor 1704.
Han var skald på romarspråket och lär även
ha skrivit svensk vers, ehuru denna gått
förlorad. Genom hustrun, Katarina Elisabet
Dau-rer, vars mor ägde B :s födelsehus, hade
släkten förnäma och betydande relationer. B:s far,
Johan Arent B. (1707—65), var en
strävsam ämbetsman, sekreterare i slottskansliet
med lagmans titel. En äldre broder till
honom, Jakob Martin B., var konsul i
Cädiz och lär ha varit av något äventyrlig och
lättrogen karaktär, men angenäm och
välvillig. Han blev slutligen avsatt. B:s moder,
Katarina He rmonia (d. 1765), av sonen
bevarad i det vackraste minne och av honom
besjungen, »vacker som en dag, oändligt god,
vänlig mot alla människor», var av
bergsmanssläkt, dotter till kyrkoherden i Maria
församling Mikael Hermonius. B. var den äldste i
Bellman, Karl Mikael (skrev sig Carl
Michael), skald (1740 4/2—1795 n/a)- B.
föddes i huset n:r 112 kv. Rosendal vid
Björn-gårdsbrunnsgatan, nu Bellmansgatan 24,
Maria församling i Stockholm, i en förnämlig
malmgård, som E. Dahlbergh ägt och delvis
låtit bygga och som numera är riven; han dog
i Stockholm, i huset n:r 5—6 kv. Braxen vid
Gamla Brogatan mellan Vintervägen och Lilla
Munklägersgatan, ävenledes rivet, beläget
inom nuv. Centralstationens bangårdsområde.
B. tillhörde en borgarsläkt, som med B:s
farfars far, en skräddare, inflyttat till Stockholm
från det då svenska Bremen-Verden. Från
dennes hustru säges ha gått i arv släktens
musikaliska och konstnärliga begåvning, som
redan slog ut hos skaldens farfar, eloquentiæ
prof, i Uppsala Johan Arent B. (1664—
1709). Denne, av samtiden prisad som en ädel
Bellmans födelsehus vid nuv. Bellmansgatan i
Stockholm.
Huset vid Gamla Brogatan, där Bellman dog.
en stor syskonskara på, enligt hans egen
uppgift, 21 barn, av vilka vi känna namnen på
15. Vid föräldrarnas död var hemmet i ytterst
trånga ekonomiska villkor.
B:s barndoms- och ungdomsvärld var
Södermalm. Hans uppfostran leddes av olika
informatorer, av vilka den siste, Klas Ludvig
Ennes, lärde honom »hantera Apollos lyra».
Ennes fick senare pastorat genom poetiskt
ingripande av B. I Maria skola gick B. aldrig.
B:s formella begåvning och musikaliska anlag
observerades tidigt, och hans uppfostran
inriktades på att göra honom till skald. Han
skall som ung ha givit lektioner i citterspel
och kunde även spela klaver. Han inskrevs
1758 i Stockholms nation i Uppsala men torde
knappast ha bedrivit några egentliga
akademiska studier. Enligt egen uppgift, som ej
kunnat styrkas, var han ämnessven i
Vetenskapsakademien, troligen av intresse för
Linnés modevetenskap. Han förvärvade sålunda
en omfattande, om än icke vidare djup,
bildning och var beläst i samtidens vitterhet.
För sin utkomsts skull måste B. bli
ämbets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
