Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benedicks, släkt - Benedicks, Carl Axel Fredrik - Benedicks, Gustaf - Benedicks, Michael - Benedicks-Bruce, Carolina Maria - Benedict, sir Julius - Benedicta - Benedictis, Jacobus de - Benedictsson, Victoria Maria, f. Bruzelius (Ernst Ahlgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Benedicks, C. A. F___Benedictsson
1256
sonson Gustaf B., dennes syster Carolina
Be-nedicks-Bruce och halvbroder Carl B. se nedan.
Be’nedicks, Carl Axel Fredrik,
me-tallograf, fysiker (f. 1875 27 Is), halvbroder till
Gustaf B. Fil. dr och docent i fysikalisk kemi
vid Uppsala univ. 1904, professor i fysik vid
Stockholms högskola
1910, sedan 1920
föreståndare för
Metallo-grafiska institutet i
Stockholm, för vars
upprättande några
större svenska
metallindustriella verk på
B:s initiativ
sammanskjutit en fond. Led.
av Vet.-akad. 1924. B.
har förutom sin
gradu-alavhandling, »Recher-ches physiques et
phy-sico-chimiques sur l’a-
cier au carbone», författat ett stort antal
avhandlingar, av vilka särskilt »Synthèse du fer
météorique» (1910) och »The homogeneous
elec-trothermic effect» (1921) tilldragit sig stor
uppmärksamhet. Den förra avhandlar en av
B. funnen metod för framställning av
meteorjärn, ägande det naturliga meteorjärnets alla
egenskaper. Den senare utgör en
sammanfattning av hans arbeten över termoströmmars
uppkomst i homogena material, 1922 belönad
med Franska vetenskapsakademiens »Prix
Wilde». Jfr biogr. med utförlig bibliografi i
Sv. biogr. lexikon, III (1922). A. L-m.
Be’nedicks, Gustaf, bruksägare, politiker
(1848—1918), sonson till Michael B. Efter
grundliga studier vid järnbruk i in- och
utlandet övertog B. 1871 förvaltningen av
Gy-einge och var disponent där 1873—1903. Han
var led. av Första kammaren 1892—1909.
Gy-singe blev under B :s ledning i flera avseenden
en mönsteregendom. För dess räkning byggdes
1890 en elektrisk kraftstation för
tillvaratagande av vattenkraften i Dalälven. Sågverk
och sulfitfabrik anlades, intensivt jordbruk
bedrevs, och experiment anställdes (av F. A.
Kjellin) för framställning av elektrostål. Som
politiker var B. doktrinärt ultrakonservativ,
särskilt i rösträtts- och sociala frågor. —
Aktiemajoriteten i Gysinge försåldes 1903 utom
släkten B.
Be’nedicks, Michael, hovjuvelerare och
bankir (1768—4845). Var född i Bleicherode
(prov. Sachsen), blev handelsbokhållare,
upptogs till kompanjon av juveleraren Aron Isak
(se d. o.) och inkom då till Sverige på
1790-talet. Han blev gift med dennes brorsdotter,
ombestyrde snart hovets alla juvelinköp, drev
bankirrörelse, anlitades av staten för
upphandling av förnödenheter i England 1808 oCh
1812 samt blev 1811 svensk medborgare. B.
åtnjöt Karl Johans synnerliga förtroende och
anlitades av denne vid valutaoperationer. B.
innehade jämte sin broder Vilhelm B. och
Aron Isaks måg Isak Michaelson den ansedda
bankirfirman Michaelson & Benedicks,
som stod i förbindelse med Rothschildarna och
Berlinfirman Mendelssohn, samt tog initiativet
till den beryktade »skeppshandeln» (se d. o.).
B. inköpte av familjen Bedoire (se d. o.) det
vanvårdade järnbruket Gysinge, som under
hans och hans söners ledning fick raskt
uppsving. Handelshusets kreditrörelse uppgick
1864 i Skandinaviska kreditaktiebolaget.
Be’nedicks-Bruce [-brö’s], Carolina
Maria, skulptris (f. 1856 28/io), syster till Gustaf
B. Studerade i Stockholm och Paris, gift 1888
med målaren William Blair Bruce
från Kanada (1859—1906; representerad i
Nationalmuseum av en följd
stockholmsstäm-ningar). Fru B. har utfört kraftigt hållna
byster, statyer och statyetter samt även
raderingar. G—gN.
Be’nedict, sir J u 1 i u s, tyskfödd tonsättare
(1804—85). Född i Stuttgart och utbildad i
Tyskland, blev B. naturaliserad engelsman och
levde sedan 1835 mestadels i London, där han
verkade som opera- och konsertdirigent. Som
ackompanjatör deltog han jämte sångaren
Bel-letti i Jenny Linds amerikanska turné 1850—
51. Högt uppskattad i England, blev B. adlad
1871. Som operakompositör gick han i
Ros-sinis och Webers fotspår; även hans övriga
kompositioner (pianostycken, oratorier m. m.)
saknade självständighet.
Benedi’cta, svensk drottning, gemål till
Sverker Karlsson. Hon var dotter till den danske
stormannen Ebbe Sunesson av Hvidesläkten.
Med henne hade konung Sverker dottern
Helena, som blev gift med östgötalagmannen
Sune Folkesson av Folkungaätten och var
moder till konung Erik Erikssons gemål,
Katarina. Man känner varken B:s födelse- eller
dödsår eller när hon gifte sig med Sverker.
Hennes far och dennes broder Laurens stupade
1208 i slaget vid Lena, då de sökte hjälpa
Sverker att återtaga sin förlorade krona från
medtävlaren Erik Knutsson. Troligen var hon
Sverkers gemål i andra giftet. Jfr H. Toll,
»Sverker II :s drottningar» (i Fornvännen
1920).
Benedi’ctis, Jaeobus de, se Jacopone
da T o d i.
Benedictsson, Victoria Maria, f. B r
u-zelius, förfzna under märket Ernst
Ahl-g r e n (1850®/3—188821—22/7). Erhöll i hemmet
en vårdad uppfostran och njöt ett friskt,
rörligt liv i skog och mark. 1871 trädde hon i
äktenskap med en mycket äldre man,
postmästaren i Hörby Kristian Benedictsson,
änkling med flera barn. Hon angreps 1881 av en
svår höftsjuka, som höll henne bunden vid
sängen i två hela år. Hon tillfrisknade
visserligen men måste därefter betjäna sig av
kryckor. Fru B. debuterade 1884 med en
samling delvis förut anonymt publicerade
noveller, »Från Skåne», vilka mottogos
mycket välvilligt. Novellen »Pengar» (1885) väckte
för sina på en gång friska, livliga och
själfulla skildringar stor och berättigad uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
